Äktenskapsmål
1 § Äktenskapsmål är mål om äktenskapsskillnad och mål där talan förs
om fastställelse av att ett äktenskap består eller inte består.

2 § Talan om fastställelse av att ett äktenskap består eller
inte består kan föras endast i en tvist mellan makarna.

Frågan huruvida ett äktenskap består kan i övrigt prövas i
tvister där någons rätt är beroende av det. Lag (2009:253).

3 § Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av
makarna har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist här i
landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt.
Lag (2009:253).

4 § Vill båda makarna ha äktenskapsskillnad, får de gemensamt ansöka om
detta. I andra fall skall talan i äktenskapsmål väckas genom ansökan om
stämning.

5 § I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om
underhållsbidrag, vårdnad om barn, barns boende, umgänge med
barn, rätt att bo kvar i makarnas gemensamma bostad till dess
att bodelning sker och förbud att besöka varandra. Yrkanden i
sådana frågor framställs i den ansökan genom vilken talan om
äktenskapsskillnad väcks. Har sådan talan redan väckts, får
yrkandena framställas muntligen inför domstolen eller
skriftligen utan särskild stämning.

I målet får även prövas frågan om förordnande av
bodelningsförrättare. Lag (1998:320).

6 § Sedan talan om äktenskapsskillnad har väckts, skall domstolen pröva
om dom på äktenskapsskillnad kan meddelas genast. Behövs betänketid, skall
domstolen underrätta parterna om att betänketid löper och ge besked om
målets fortsatta handläggning.

7 § I mål om äktenskapsskillnad får domstolen, för tiden till
dess att frågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga
kraft, på yrkande av någon av makarna

1. bestämma vem av makarna som skall ha rätt att bo kvar i
makarnas gemensamma bostad, dock längst för tiden till dess att
bodelning har skett,

2. förordna om skyldighet för den ena maken att utge bidrag
till den andra makens underhåll.

I sådant mål får domstolen också, för tiden till dess att
skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som har vunnit laga
kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda makarna att
besöka varandra.

Ett beslut enligt första stycket får verkställas på samma sätt
som en dom som har vunnit laga kraft. Ett beslut enligt andra
stycket gäller på samma sätt som en dom som har vunnit laga
kraft. Beslut enligt första eller andra stycket får dock när
som helst ändras av domstolen.

Överträder någon ett förbud enligt andra stycket, tillämpas 24 §
lagen (1988:688) om besöksförbud.

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen dessutom, med
tillämpning av bestämmelserna i föräldrabalken, förordna om vad
som skall gälla i fråga om vårdnad, boende, umgänge och bidrag
till barns underhåll för tiden till dess att en sådan fråga har
avgjorts genom en dom som har vunnit laga kraft eller
föräldrarna har träffat ett avtal om frågan och, i de fall det
krävs för att avtalet skall gälla, avtalet har godkänts av
socialnämnden. Lag (1998:320).

8 § Den make som domstolen har berättigat att bo kvar i makarnas
gemensamma bostad har rätt att använda även den andra makens bohag som
finns i bostaden. Domstolen får dock beträffande viss egendom bestämma
annat. Avtal som den sistnämnda maken därefter ingår med tredje man
inskränker inte nyttjanderätten till bostaden eller bohaget.

Har den ena maken berättigats att bo kvar i bostaden, är den andra maken
skyldig att genast flytta därifrån.

9 § Innan rätten meddelar ett beslut enligt 7 §, skall den
andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet.
Lag (2000:173).

10 § Särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad efter betänketid skall
framställas muntligen inför domstolen eller skriftligen. Har yrkandet
framställts av endast en av makarna, skall domstolen bereda den andra
maken tillfälle att yttra sig över yrkandet.

11 § Om en make återkallar ett yrkande om äktenskapsskillnad
sedan gemensam ansökan om äktenskapsskillnad har getts in till
domstolen eller sedan den makens yrkande om äktenskapsskillnad
har delgetts den andra maken, skall yrkandet ändå prövas om den
andra maken yrkar det. Den andra maken skall underrättas om
detta när återkallelsen skickas till honom eller henne.

Om käranden uteblir från en förhandling i ett mål om
äktenskapsskillnad, skall yrkandet om äktenskapsskillnad ändå
prövas om svaranden begär det. Rätten skall underrätta käranden
om detta i kallelsen till förhandlingen. Lag (2000:173).

12 § När makarna eller en av dem yrkar äktenskapsskillnad får
yrkandet prövas utan huvudförhandling. Andra frågor i målet kan
avgöras utan huvudförhandling enligt bestämmelserna i
rättegångsbalken. Lag (2000:173).

13 § Dömer domstolen till äktenskapsskillnad, skall den samtidigt
ompröva beslut som har meddelats enligt 7 § första stycket 1 eller andra
stycket. När domstolen dömer i fråga om skyldighet för den ena maken att
utge bidrag till den andra makens underhåll, skall den ompröva beslut som
har meddelats enligt 7 § första stycket 2.

14 § Har frågan om äktenskapsskillnad fallit enligt 5 kap. 3 §, skall
målet avskrivas. Parterna svarar då för sina egna rättegångskostnader.

Mål om underhåll
15 § Vad som sägs i 7, 9 och 13 §§ beträffande förordnande om
underhållsbidrag för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom
som har vunnit laga kraft gäller även när

1. en make utan samband med ett mål om äktenskapsskillnad har yrkat att
den andra maken skall utge underhållsbidrag enligt 6 kap. 5 § eller 6 §
första stycket,

2. frågor om underhåll enligt 6 kap. 7 § handläggs sedan dom på
äktenskapsskillnad har meddelats, eller

3. talan om jämkning av dom eller avtal om underhåll förs enligt
6 kap. 11 §.

16 § I fall som avses i 6 kap. 6 § andra stycket får domstolen
på yrkande av en av makarna besluta i frågan om nyttjanderätt
för tiden till dess att frågan har avgjorts genom dom som har
vunnit laga kraft. Innan rätten meddelar beslut, skall den
andra maken få tillfälle att yttra sig över yrkandet. Beslutet
får verkställas på samma sätt som en dom som har vunnit laga
kraft men får när som helst ändras av domstolen.
Lag (2000:173).

Domstols sammansättning m.m.
17 § Vid huvudförhandling i äktenskapsmål och mål om underhåll
skall tingsrätten bestå av en lagfaren domare och tre
nämndemän, om annat inte följer av 1 kap. 3 a § andra och
tredje styckena rättegångsbalken. Denna regel gäller även för
andra mål som handläggs i samma rättegång.

Om en av nämndemännen får förhinder sedan huvudförhandlingen
har påbörjats, är rätten domför med en lagfaren domare och två
nämndemän.

Om det finns skäl för det, får antalet lagfarna domare utökas
med en utöver vad som följer av första stycket. Detsamma gäller
i fråga om antalet nämndemän. Om någon eller några av
ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandlingen har
påbörjats, gäller andra stycket i fråga om domförhet.

När nämndemän ingår i tingsrätten, skall ordföranden vid
överläggning redogöra för omständigheterna i målet och
innehållet i gällande rätt. Vid omröstning skall först
ordföranden och därefter nämndemännen säga sin mening. I övrigt
gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överläggning och
omröstning i tvistemål. Lag (1997:390).

18 § I äktenskapsmål och mål om underhåll är hovrätten domför
med tre lagfarna domare och två nämndemän. Om en av de lagfarna
domarna eller en av nämndemännen får förhinder sedan
huvudförhandling har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än
fyra lagfarna domare och tre nämndemän får inte delta. Vid
handläggning som inte sker vid huvudförhandling, liksom när
målet i tingsrätten har avgjorts utan nämndemän, är hovrätten
domför även med enbart lagfarna domare enligt 2 kap. 4 § första
stycket rättegångsbalken. Hovrätten är i övrigt domför enligt 2
kap. 4 § tredje-femte styckena rättegångsbalken.

Tar nämndemän del i målets avgörande, ska vid överläggning
ordföranden eller, om målet har beretts av en annan lagfaren
domare, denne redogöra för omständigheterna i målet och
innehållet i gällande rätt. Vid omröstning ska nämndemännen
säga sin mening sist. I övrigt gäller bestämmelserna i
rättegångsbalken om överläggning och omröstning i tvistemål.
Lag (2008:645).