Försäkringsrörelselag

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt denna lag, om inte annat följer av 2 § eller 10 § tredje stycket.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana europabolag enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen) som har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse.

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verksamhet.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen.

Registreringsmyndighet för försäkringsbolag är Bolagsverket.

För varje försäkringsbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige. Lag (2006:601).

1 a § Försäkringsrörelse skall bedrivas med en för rörelsens omfattning och beskaffenhet tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna kan fullgöras.

Information till liv- och skadeförsäkringstagare och dem som erbjuds att teckna en sådan försäkring skall vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling. Även andra ersättningsberättigade på grund av liv- och skadeförsäkringar skall ges den information de behöver. I fråga om sådana försäkringar som anges i 3 a § skall informationen innehålla uppgifter om försäkringsbolaget och dess verksamhet samt om de överenskommelser som ligger till grund för försäkringarna.

Verksamheten skall bedrivas enligt god försäkringsstandard.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilken information som ett försäkringsbolag skall lämna till försäkringstagarna, andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna och till dem som erbjuds att teckna en försäkring i bolaget. Lag (2005:1121).

2 § Denna lag gäller inte för försäkringsrörelse som drivs enligt andra författningar eller som utövas av försäkringsanstalter som inrättats av staten.

Särskilda bestämmelser om utländska försäkringsgivare finns i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter om bedrivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och Schweiz. Lag (2005:1121).

3 § Ett försäkringsbolag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse, om det inte finns särskilda skäl för det.

Rörelse som avses i 2 kap. 3 b § (direkt livförsäkringsrörelse) får förenas endast med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring av försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring, om inte något annat följer av tredje stycket.

Utöver vad som följer av andra stycket får direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse bedrivas i samma försäkringsbolag, om sådan verksamhet samtidigt bedrevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, den 2 maj 1992.

Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som bedrivs i samma försäkringsbolag enligt andra eller tredje stycket ska hållas åtskilda hos bolaget.

Särskilda bestämmelser finns i 5 kap. 1 § om försäkringsbolagets upplåning. Lag (2008:102).

3 a § Med tjänstepensionsförsäkring förstås i denna lag livförsäkring som har samband med yrkesutövning och där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) beror av att en eller flera personer uppnår eller förväntas uppnå en viss ålder samt försäkringar som meddelas som tillägg till sådana försäkringar.

Ett försäkringsbolags förvaltning av tillgångar som motsvarar dess åtaganden för tjänstepensionsförsäkring skall hållas åtskild från förvaltningen av bolagets övriga tillgångar. De försäkringstekniska avsättningarna enligt 7 kap. 1 § för tjänstepensionsförsäkringar skall hållas åtskilda från bolagets övriga avsättningar.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte sådana försäkringar som tecknas för egen räkning av en egenföretagare. Lag (2005:1121).

3 b § Med återförsäkring förstås i denna lag verksamhet som består i att överta risker som överlåts av ett

försäkringsföretag eller av en medlem i en försäkringssammanslutning inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES).

Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsbolag som har fått koncession bara för rörelse som avser återförsäkring.

Ett återförsäkringsbolag får inte driva annan rörelse än återförsäkringsrörelse och därmed sammanhängande verksamhet. Lag (2008:102).

4 § Med livförsäkringsbolag förstås i denna lag bolag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse enligt 2 kap. 3 b § eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring. Andra bolag är skadeförsäkringsbolag. Lag (1993:1304).

5 § Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 1 kap. 8 a § samt 7 kap. 22, 23 och 26 §§, får tillämpas  för skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt för avgångsbidragsförsäkringar.

Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 1 kap. 8 a § samt 7 kap. 2, 22, 23 och 26 §§, behöver inte tillämpas för sådana livförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket klasserna 1 b och 4 om premien är beräknad och bestämd för längst fem år.

Ersättning, som utges i form av livränta eller sjukränta, tillhör endera livförsäkring eller annan försäkring beroende på vilket av dessa slag av försäkringar som har meddelats. Har en sådan ränta inköpts i ett livförsäkringsbolag, skall den dock i detta bolag höra till livförsäkring.

För sådan livränta eller sjukränta som tillhör annan försäkring än livförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om

livförsäkring i 7 kap. 2 och 11 a §§ samt 14 kap. 7, 21 och 24-

28 §§. Lag (1999:600).

6 § I ett försäkringsbolag svarar aktieägarna eller delägarna

inte personligen för bolagets förpliktelser. I 7 § finns

bestämmelser om kapitaltillskott i form av uttaxering hos

delägare.

Försäkringsaktiebolag är privat försäkringsaktiebolag eller

publikt försäkringsaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga

försäkringsaktiebolag, om inte annat föreskrivs.

Försäkringsaktiebolag skall ha ett aktiekapital. Aktiekapitalet

skall vara bestämt i bolagets redovisningsvaluta. Av 4 kap. 6 §

bokföringslagen (1999:1078) framgår att redovisningsvalutan får

vara antingen svenska kronor eller euro. Om aktiekapitalet är

fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

En akties nominella belopp skall vara bestämt i samma valuta

som aktiekapitalet. Lag (2000:37).

7 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är

försäkringstagarna. Återförsäkringstagare skall dock inte på

grund av återförsäkringen anses som delägare.

I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade

skall vara delägare, även om de inte samtidigt är

försäkringstagare, för en försäkring som

1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt

anställda, och

2. grundas på kollektivavtal.

I bolagsordningen för ett skadeförsäkringsbolag får föreskrivas

att en sådan delägare som avses i första stycket skall täcka

skulder, avsättningar eller förluster i direkt

skadeförsäkringsrörelse genom att göra kapitaltillskott till

bolaget (uttaxering).

En delägares skyldighet enligt tredje stycket får endast göras

gällande

1. för skadeförsäkring som inte tecknats av en konsument eller

ett dödsbo för enskilt eller i huvudsak enskilt ändamål, och

2. om det saknas tillgångar eller medel för att täcka skulder,

avsättningar eller förluster.

Med delägare avses i denna lag endast delägare i ett ömsesidigt

försäkringsbolag.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge

undantag från bestämmelserna i fjärde stycket 1 för lokala

skadeförsäkringsbolag med en årlig premieinkomst från

skadeförsäkringsrörelsen som inte överstiger ett belopp

motsvarande fem miljoner euro och där minst hälften av

premieinkomsten kommer från bolagets delägare. Lag (2003:510).

8 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan

garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det. Om

det behövs får tillskott av garantikapital göras även under

rörelsens gång. Garantikapitalet skall betalas med pengar.

Garantikapitalet skall återbetalas när det inte längre behövs

för rörelsens ändamålsenliga bedrivande och en återbetalning är

förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och

storlek i 7 kap. 22-27 §§. Om villkor för sådan återbetalning

finns bestämmelser i 12 kap. 4 §. Lag (1999:600).

8 a § Ett försäkringsbolag ska, utöver tillgångar som krävs för

skuldtäckning enligt 7 kap. 9 §, vid varje tidpunkt ha en

tillräcklig kapitalbas. Bestämmelser om vilka poster

kapitalbasen får omfatta och om avräkning från den finns i 7

kap. 22 och 24 a §§ och 26 § femte stycket för

livförsäkringsrörelse samt i 7 kap. 24 och 24 a §§ och 27 §

fjärde stycket för skadeförsäkringsrörelse.

När verksamheten utövas ska kapitalbasen minst uppgå till en

nivå som beräknas med utgångspunkt i verksamhetens art och

omfattning (solvensmarginalen) enligt bestämmelserna i 7 kap.

23 § för livförsäkringsrörelse och i 7 kap. 25 § för

skadeförsäkringsrörelse. Dock ska kapitalbasen aldrig vara

mindre än det garantibelopp som anges i 7 kap. 26 § för

livförsäkringsrörelse och i 7 kap. 27 § för

skadeförsäkringsrörelse.

När ett försäkringsbolag bildas ska kapitalbasen minst uppgå

till garantibeloppet.

Om kapitalbasen understiger solvensmarginalen eller

garantibeloppet ska Finansinspektionen vidta åtgärder enligt

bestämmelserna i 19 kap. 11 § fjärde, sjätte och sjunde

styckena.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om villkor för att ta in poster i

kapitalbasen och räkna av poster från den enligt 7 kap. 22, 24

och 24 a §§ samt 7 a kap. 4 §, och om omfattningen av dessa

poster och hur kapitalbasen i övrigt ska beräknas.

Lag (2008:102).

9 § Ett försäkringsbolag är moderbolag och en annan juridisk

person är dotterföretag, om försäkringsbolaget

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller

andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på

grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än

hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har

rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i

dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller

4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har

rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på

grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av

föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed

jämförbara stadgar.

Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderbolaget,

om ett annat dotterföretag till moderbolaget eller moderbolaget

tillsammans med ett eller flera andra dotterföretag eller flera

andra dotterföretag tillsammans

1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller

andelar i den juridiska personen,

2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på

grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än

hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller

3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har

rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i

dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk

person och på grund av avtal med den juridiska personen eller

på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller

därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt utöva ett

bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även

denna dotterföretag till moderbolaget.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Med koncernföretag avses i denna lag företag i samma koncern.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

föreskriva att denna lags bestämmelser, eller föreskrifter som

meddelats med stöd av denna lag, om koncerner skall gälla helt

eller delvis för en grupp av företag, som inte utgör en koncern

enligt första-tredje styckena, men som har en gemensam eller i

huvudsak gemensam ledning. Lag (1999:600).

9 a § För skadeförsäkring avses enligt denna lag med land där

risken är belägen

1. när försäkringen avser byggnad eller byggnad och dess

innehåll, till den del byggnaden och innehållet täcks av

samma försäkring, det land som egendomen är belägen i,

2. när försäkringen avser registreringspliktigt fordon, det

land där fordonet är registrerat, utom i det fall som avses i

3,

3. när ett fordon som är registrerat i ett EES-land köps i

syfte att införas och stadigvarande brukas i ett annat EES-

land, under 30 dagar från det att fordonet kommit i köparens

besittning, det land till vilket fordonet ska införas,

4. när försäkringen har en giltighetstid av fyra månader

eller mindre och oberoende av försäkringsklass täcker rese-

eller semesterrisker, det land där försäkringstagaren har

tecknat försäkringen ,

5. i andra fall än de som omfattas av 1�4, om

försäkringstagaren är en fysisk person, det land där

försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort eller, om

försäkringstagaren är en juridisk person, det land där det

etableringsställe som försäkringen gäller är beläget.

För livförsäkring avses enligt denna lag med land där

åtagandet ska fullgöras, om försäkringstagaren är en fysisk

person, det land där försäkringstagaren har sin vanliga

vistelseort eller, om försäkringstagaren är en juridisk

person, det land där det etableringsställe som försäkringen

gäller är beläget. Lag (2009:351).

9 b § Om ett företag äger andelar i en juridisk person som inte

är dotterföretag och utövar ett betydande inflytande över den

juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning samt

ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan

företaget och den juridiska personen, är den juridiska personen

intresseföretag till företaget.

Innehar ett företag minst tjugo procent av rösterna för

samtliga andelar i en annan juridisk person, skall det anses ha

sådant inflytande över och sådan förbindelse med denna som

avses i första stycket, om inte annat framgår av omständighe-

terna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller

företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller

flera dotterföretag tillsammans innehar minst tjugo procent av

rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen.

Lag (2000:623).

9 c § Ett försäkringsbolag och ett annat företag skall anses ha

nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag

äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst

20 procent av samtliga röster i det andra företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag

till det andra eller det finns någon annan likartad förbindelse

mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har någon

likartad förbindelse med en och samma juridiska person eller

står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska

person.

Nära förbindelser har även en fysisk person och ett

försäkringsbolag, om

1. den fysiska personen

a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsbolaget,

b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i

försäkringsbolaget, eller

c) på annat sätt har sådant inflytande över försäkringsbolaget

att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har

i förhållande till ett dotterföretag, eller

2. det finns någon annan likartad förbindelse mellan denna

person och försäkringsbolaget. Lag (2006:533).

9 d § En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt

(egen aktie) eller av dess dotterföretag ska inte räknas med

när det enligt denna lag eller bolagsordningen för giltigt

beslut eller för utövande av befogenhet krävs samtycke av

ägare till en viss andel av aktierna. En sådan aktie ska inte

heller räknas med vid tillämpningen av bestämmelser i denna

lag eller bolagsordningen som förutsätter att någon eller

några innehar en viss andel av aktierna eller rösterna i

bolaget. Lag (2009:351).

9 e § Med försäkringsholdingföretag avses enligt denna lag ett

moderföretag som inte är ett försäkringsföretag eller ett

blandat finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen

(2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och

vars verksamhet huvudsakligen består i att förvärva och

förvalta andelar i dotterföretag som uteslutande eller

huvudsakligen är försäkringsbolag eller utländska

försäkringsföretag. Lag (2006:533).

9 f § I de fall som avses i 9 § första stycket 1-3 och andra

stycket samt 9 b § skall sådana rättigheter som tillkommer

någon som handlar i eget namn men för en annan fysisk eller

juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.

Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas

inte de aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av

företaget självt eller av dess dotterföretag. Detsamma gäller

aktier eller andelar som innehas av den som handlar i eget namn

men för dotterföretagets eller dess dotterföretags räkning.

Lag (2000:623).

9 g § Med behörig myndighet förstås i denna lag en utländsk

myndighet inom EES som har behörighet att utöva tillsyn över

utländska försäkringsföretag eller tjänstepensionsinstitut.

Lag (2008:102).

9 h § Med specialföretag förstås i denna lag ett utländskt

företag som, utan att vara försäkringsföretag, övertar risker

från ett försäkringsföretag och som helt finansierar sin

verksamhet genom emissioner av skuldebrev eller någon annan

liknande form av finansiering, för vilken rätten till

återbetalning är underordnad företagets skyldigheter enligt

avtal om riskövertagande. Lag (2008:102).

9 i § Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett

direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet

representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av

samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt

inflytande över ledningen av företaget.

Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat ska

följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med

finansiella instrument tilllämpas:

� 2 § första stycket 1 om depåbevis,

� 4 § första stycket, andra stycket 1�8, samt tredje och

femte styckena, om beräkning av innehavet,

� 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller

röstetal,

� 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för

clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans

räkning,

� 13 § om aktier som ingår i handelslager,

� 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt

� 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.

Vid bedömningen ska också tillämpas föreskrifter

� om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har

meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med

finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528)

om värdepappersmarknaden, och

� om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med

stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella

instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska

tillämpas enligt andra och tredje styckena ska också

tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett

kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till

följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om

värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen,

under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för

att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från

förvärvet.

Det som föreskrivs i femte stycket ska gälla också för aktier

eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar

av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt

kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

Lag (2009:351).

10 § Om ett försäkringsbolag driver rörelse i utlandet, får

sådana avvikelser från denna lag i enskilda fall beslutas som

föranleds av hänsyn till utländsk rätt eller rättstillämpning.

I fråga om skadeförsäkringar får undantag från denna lag i ett

enskilt fall beslutas helt eller till vissa delar för

1. ömsesidiga försäkringsbolag som driver

skadeförsäkringsrörelse under förutsättning att verksamheten

inte omfattar kredit- eller borgensförsäkring eller annan

ansvarsförsäkring än sådan som enligt 2 kap. 3 a § tredje

stycket behandlas som underordnad, bolagsordningen innehåller

bestämmelser som i enlighet med 7 § tillåter uttaxering från

delägare, den årliga premieinkomsten från

skadeförsäkringsrörelsen inte överstiger ett belopp motsvarande

fem miljoner euro, samt att minst hälften av premieinkomsten

kommer från bolagets delägare, och

2. lokala skadeförsäkringsbolag som meddelar endast försäkring

enligt 2 kap. 3 a § första stycket klass 18 (assistans) i form

av naturaförmåner och vilkas årliga premieinkomst inte

överstiger ett belopp motsvarande 200 000 euro.

Finansinspektionen fattar beslut enligt denna paragraf.

Regeringen prövar dock ärenden som är av principiell betydelse

eller av synnerlig vikt. Lag (2008:102).

11 § Ett privat försäkringsaktiebolag eller en aktieägare i ett

sådant bolag får inte genom annonsering söka sprida aktier

eller teckningsrätter i bolaget eller av bolaget utgivna

skuldebrev eller optionsbevis.

Ett bolag eller en aktieägare som avses i första stycket får

inte heller på annat sätt söka sprida i första stycket angivna

värdepapper genom att erbjuda fler än 200 personer att teckna

eller förvärva värdepapperen. Detta gäller dock inte om

erbjudandet riktar sig enbart till en krets som i förväg har

anmält intresse av sådana erbjudanden och antalet utbjudna

poster inte överstiger 200.

Begränsningarna i första och andra styckena gäller inte

erbjudanden som avser överlåtelse till högst tio förvärvare.

Sådana värdepapper som anges i första stycket och som har getts

ut av ett privat försäkringsaktiebolag får inte bli föremål för

handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller annan

organiserad marknadsplats. Lag (2007:532).

12 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad

får, om något annat inte anges, undertecknas med avancerad

elektronisk signatur enligt lagen (2000:832) om kvalificerade

elektroniska signaturer. Lag (2007:1459).

1 a kap. Särskilt om europabolag som driver försäkringsrörelse

Tillämpliga bestämmelser

1 § Bestämmelserna i denna lag om publika

försäkringsaktiebolag ska tilllämpas även på europabolag som

har säte i Sverige och har beviljats koncession att driva

försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i

SE-förordningen. För sådana europabolag gäller också 2�5, 7,

8 och 9 a §§, 16 § första och andra styckena, 17�29 och 32 §§

lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta

kapitel.

För ett sådant europabolag ska det som föreskrivs i

1. 5 § första stycket lagen om europabolag om tillämpningen

av 23 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551), i stället avse

15 a kap. 1 § tredje stycket denna lag,

2. 7 § första stycket lagen om europabolag om

registreringsbestämmelser, i stället avse bestämmelser i

denna lag och andra författningar om registrering i

försäkringsregistret,

3. 17 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen

av 7 kap. 25 § aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 §

femte stycket denna lag,

4. 21 § lagen om europabolag om tillämpningen av 9 kap. 6 §

aktiebolagslagen, i stället avse 10 kap. 12 § denna lag,

5. 27 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen

av 7 kap. 18�20 §§ aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap.

9 § första stycket denna lag,

6. 28 § lagen om europabolag om aktiebolagslagen, i stället

avse denna lag, och

7. 32 § första stycket lagen om europabolag om 11 §, i

stället avse 4 § i detta kapitel. Lag (2009:708).

Ansökan om koncession

2 § Ett europabolag som med stöd av artikel 8 i SE-

förordningen beslutat att bolagets säte ska flyttas till

Sverige får ansöka om koncession och stadfästelse av

bolagsordningen innan bolaget har registrerats i Sverige. För

en sådan ansökan gäller 2 kap. 3 § andra�nionde styckena,

3 a�3 c, 4 och 5 §§. Ansökan får prövas innan bolaget har

registrerats i europabolagsregistret. Lag (2009:351).

Utfärdande av intyg vid bildande av ett europabolag genom

fusion

3 § Bolagsverket ska utfärda ett sådant intyg som avses i

artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har

meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga

kraft. Lag (2009:708).

Flyttning av ett europabolags säte

4 § Om bolagsstämman med stöd av artikel 8 i SE-förordningen

har beslutat att bolagets säte ska flyttas till en annan

stat, ska bolaget ansöka om tillstånd till flyttningen.

Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild

vikt prövas dock av regeringen.

Ansökan ska ges in inom en månad från bolagsstämmans beslut

om flyttning.

Till ansökan ska följande handlingar fogas:

1. en kopia av protokollet från den bolagsstämma där beslut

om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 8.3 i SE-

förordningen.

Om bolaget inte har fogat de handlingar som anges i tredje

stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder

mot att ta upp ansökan till prövning, ska bolaget föreläggas

att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om

bolaget inte gör detta, ska ansökan avvisas.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och

Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.

Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om

lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av

sådana ansökningar. Lag (2009:708).

4 a § Under den tid som Finansinspektionens eller regeringens

handläggning av en ansökan enligt 4 § pågår får Skatteverket

besluta om att bolaget under en viss tid om högst tolv

månader inte får flytta sitt säte till en annan stat. Tiden

får förlängas, om det finns särskilda skäl, men bara med tre

månader i taget. Så länge Skatteverkets beslut gäller, ska

Finansinspektionens eller regeringens handläggning av ansökan

enligt 4 § vila.

Skatteverket får besluta enligt första stycket bara om

1. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos bolaget, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras

avsevärt av en flyttning av sätet. Lag (2009:708).

5 § Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. bolagets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet,

om ett sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska

förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att

flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares eller

andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 8.15 i

SE-förordningen. Lag (2004:578).

6 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i

artikel 8.8 i SE-förordningen när beslut om tillstånd enligt

5 § har meddelats och beslutet har vunnit laga kraft.

Lag (2004:578).

Dualistiskt organiserade europabolag

7 § I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem

som avses i artiklarna 39-42 i SE-förordningen (dualistiskt

organiserade europabolag) ska vad som sägs i följande

bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledamöter

tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 3 § femte stycket 3 om ledningsprövning,

7 a kap. 10 § om tystnadsplikt,

8 kap. 1 § femte stycket om suppleanter,

8 kap. 2 § första stycket om förtida avgång,

8 kap. 4 § om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

8 kap. 6 § om anmälan av aktieinnehav,

8 kap. 10 § tredje stycket om protokoll,

8 kap. 11 § första stycket andra meningen om beslutsunderlag,

8 kap. 11 § första stycket tredje meningen om inträde av

suppleant,

8 kap. 12 § första stycket om jäv,

8 kap. 17 § om registrering,

9 kap. 12 § om upplysningsplikt mot bolagsstämman,

9 kap. 20 § om klander av bolagsstämmobeslut,

9 kap. 21 § om talan mot bolaget och skiljeförfarande,

10 kap. 5 § om revisorsjäv,

10 kap. 9 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn,

10 kap. 11 § första stycket om revisionsberättelsen,

11 kap. 11 § om jäv för lekmannarevisorer,

11 kap. 14 § om lekmannarevisorns granskningsrapport,

12 kap. 12 och 13 §§ om förbud mot vissa lån m.m.,

14 kap. 3 § om tvångslikvidation,

14 kap. 18 § andra-fjärde styckena om styrelseval i samband med

upphörande av likvidation,

16 kap. 1 och 4-6 §§ om skadestånd,

19 kap. 8 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla

styrelsen,

19 kap. 9 § andra stycket om rätt för Finansinspektionen att

närvara vid styrelsesammanträde och delta i överläggningarna,

19 kap. 11 § andra stycket om föreläggande att vidta rättelse,

19 kap. 16 § första meningen om förbud för en ledamot i

Finansinspektionens styrelse eller en befattningshavare hos

inspektionen att ingå i ett svenskt försäkringsbolags styrelse,

och

20 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot. Lag (2008:102).

2 kap. Bildande av försäkringsbolag

1 § Ett försäkringsbolag skall bildas av en eller flera stiftare.

Stiftare skall vara

1. fysisk person som är bosatt inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet,

2. svensk juridisk person, eller

3. juridisk person som bildats enligt lagstiftningen i en stat inom

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt

huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom det

samarbetsområdet.

Handelsbolag eller motsvarande juridiska personer som bildats enligt

lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman

är bosatt inom detta område.

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara stiftare. Att detsamma

gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen

(1986:436) om näringsförbud. Lag (1992:1241).

2 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen. Därvid skall

iakttas att betalningen för en aktie i försäkringsaktiebolag inte får

understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (nominella

beloppet). Om en aktie skall kunna tecknas med rätt eller plikt att

mot aktien tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller

plikt för försäkringsaktiebolaget att överta egendom mot annat

vederlag än aktier (apport), får värdet på apportegendomen inte

sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom

som är eller som kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet kan

utgöra apportegendom. Med apportegendom får inte jämställas åtagande

att utföra arbete eller att tillhandahålla tjänst.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs

Finansinspektionens medgivande för detta.

Tecknas aktie med villkor som strider mot första stycket, skall det

nominella beloppet ändå betalas.

Stiftarna av ett ömsesidigt försäkringsbolag skall bestämma att ett

visst antal försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp skall

vara tecknade, innan bolaget får anses bildat. Hänsyn skall därvid

tagas till arten av den planerade rörelsen och till garantikapitalets

storlek. Lag (1994:1941).

3 § Stiftarna ska ansöka om koncession samt upprätta en

bolagsordning som ska stadfästas.

Ansökan om koncession och stadfästelse av bolagsordning

prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell

betydelse eller av särskild vikt prövas dock av regeringen.

Till en ansökan ska det fogas en plan för den tilltänkta

verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om vad verksamhetsplanen

ska innehålla.

Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av

bolagsordning prövas att bolagsordningen överensstämmer med

denna lag och med andra författningar samt om och i vad mån

särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen

och arten av bolagets verksamhet.

Bolagsordningen ska stadfästas och koncession beviljas, om

1. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla

kraven i denna lag och andra författningar som reglerar

verksamheten,

2. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget

bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över

ledningen av ett försäkringsbolag, och

3. de som avses ingå i styrelsen för bolaget och vara

verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare,

har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den

som deltar i ledningen av ett försäkringsbolag och även i

övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt femte stycket 2 av om en innehavare är

lämplig ska dennes anseende och kapitalstyrka beaktas. Det

ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1. innehavaren kommer att motverka att försäkringsbolagets

verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i

denna lag och andra författningar som reglerar bolagets

verksamhet, eller

2. innehavet har samband med eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om

straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i

vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om

straff för terroristbrott.

Om den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget

är ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av

innehavarens anseende särskilt beaktas om dess ledning

uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant

företag enligt 7 a kap. 9 a § denna lag respektive 5 kap.

16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglomerat.

Om bolaget kommer att ha nära förbindelser med någon annan,

får bolagsordningen stadfästas och koncession beviljas endast

om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av

försäkringsbolaget.

Koncession beviljas tills vidare eller, om särskilda

omständigheter föranleder detta, för bestämd tid, högst tio

år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

Koncession får inte vägras av det skälet att det inte behövs

något ytterligare försäkringsbolag.

Vid förlängning av en koncession som har beviljats ett

försäkringsbolag för bestämd tid samt vid ändring av en

bolagsordning eller av en beviljad koncession tillämpas

första�nionde styckena. Lag (2009:351).

3 a § Koncession för direkt skadeförsäkringsrörelse skall avse

en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som

hänför sig till en sådan klass:

1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 3 b § första

stycket

klass 4,

2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 3 b § första

stycket

klass 4,

3. landfordon (andra än spårfordon),

4. spårfordon,

5. luftfartyg,

6. fartyg,

7. godstransport,

8. brand och naturkrafter,

9. annan sakskada,

10. motorfordonsansvar,

11. luftfartygsansvar,

12. fartygsansvar,

13. allmän ansvarighet,

14. kredit,

15. borgen,

16. annan förmögenhetsskada,

17. rättsskydd samt

18. assistans.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela närmare föreskrifter om de risker som hänför sig till

varje försäkringsklass och om beteckningar för grupper av

försäkringsklasser.

Ett försäkringsbolag får försäkra risker som inte omfattas av

bolagets koncession om risken är underordnad i förhållande till

den risk som omfattas av koncessionen (huvudrisken). En

rättsskyddsförsäkring får dock behandlas som underordnad endast

om den avser tvister eller risker med anknytning till

högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller

under första stycket 18 (assistans). Risker enligt första

stycket 14 och 15 (kredit och borgen) får inte behandlas som

underordnade. Lag (1999:600).

3 b § Koncession för direkt livförsäkringsrörelse skall avse

en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som

hänför sig till en sådan klass:

1 a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp

(engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av

en persons eller flera personers liv, dock inte försäkringar

enligt klass 3,

b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt

a,

2 a) försäkring som utfaller vid giftermål,

b) försäkring som utfaller vid födelse,

3. försäkring som avses i klasserna 1 a och 2 som är anknuten

till fonder vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att

driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om

investeringsfonder (fondförsäkring),

4. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för

längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den

försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp av

försäkringsbolaget eller får sägas upp endast under särskilda

förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela närmare föreskrifter om de risker som hänför sig till

varje försäkringsklass. Lag (2004:53).

3 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om indelning i försäkringsklasser

beträffande koncession för återförsäkring. Lag (1999:600).

3 d § Om teckningen av aktier innebär att någon som inte har

prövats enligt 3 § femte stycket 2 samt sjätte och sjunde

styckena kommer att ha ett kvalificerat innehav i bolaget,

får detta inte bildas utan att prövning görs. Om personen

inte anses lämplig får bolaget inte bildas. Lag (2009:351).

4 § Finansinspektionen skall innan bolagsordningen stadfästs

och koncession beviljas eller förlängs för ett försäkringsbolag

samråda med behörig myndighet i ett annat land inom EES om

bolaget

1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till ett

försäkringsföretag, ett kreditinstitut eller ett

värdepappersföretag med auktorisation i det landet,

2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till moderföretaget

till ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett företag

för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med

auktorisation i det landet, eller

3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av

samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll

över ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett företag

för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med

auktorisation i det landet.

Om regeringen beslutar i frågan om koncession, skall den

information som Finansinspektionen fått vid samrådet med den

utländska behöriga myndigheten överlämnas till regeringen.

Lag (2006:533).

5 § Bolagsordningen skall ange

för samtliga försäkringsbolag

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall

anges om verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som

mottagen återförsäkring,

4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför EES,

5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de

styrelseledamöter, revisorer och eventuella

styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden

för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. sättet att sammankalla bolagsstämman,

7. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,

8. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över

bolagets vinst eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt

täcka bolagets förlust,

för försäkringsaktiebolag

9. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av

bolagsordningen skall kunna bestämmas till lägre eller högre

belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid

minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av

maximikapitalet,

10. aktiernas nominella belopp,

för ömsesidiga försäkringsbolag

11. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare,

om inte endast försäkringstagarna är delägare,

12. garantikapitalet,

13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall

fattas på bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i

vilken utsträckning delägarnas rösträtt skall utövas genom

utsedda delegerade samt i vilken utsträckning rösträtt skall

tillkomma garanterna,

14. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket

belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i

skadeförsäkringsbolag samt hur uttaxeringen skall genomföras,

15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall

vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,

16. hur tillgångarna skall fördelas mellan delägarna vid

bolagets upplösning,

17. i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade

garantikapitalet samt

18. om och i vilken ordning vinst skall delas ut till

garanterna och i vilken ordning garantikapitalet skall

återbetalas.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte

innehåller ordet publikt, skall i bolagsordningen anges

beteckningen (publ) efter firman.

Om försäkringsbolaget skall ha euro som redovisningsvaluta,

skall detta anges i bolagsordningen. Ett försäkringsaktiebolag

skall i så fall i bolagsordningen också ange att aktiekapitalet

och aktiernas nominella belopp skall vara bestämda i euro.

Vid byte av redovisningsvaluta får ändring av uppgifter som

avses i första stycket 9 och 10 anstå till den första ordinarie

bolagsstämman efter det att beslutet om byte av

redovisningsvaluta fick verkan. Lag (2007:532).

6 § har fått ändrad beteckning genom lag (1995:779).

7 § Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och

skriva under en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla

uppgifter om

1. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.

Stiftelseurkunden för ett försäkringsaktiebolag skall även innehålla

uppgifter om

2. det belopp som skall betalas för varje aktie och

3. tiden för aktiernas betalning.

I stiftelseurkunden skall anges bestämmelse om apport eller att

aktie på annat sätt skall kunna tecknas med villkor. I

stiftelseurkunden skall också anges bestämmelse om att

försäkringsaktiebolaget skall ersätta kostnad för bolagets bildande.

Av stiftelseurkunden skall också framgå om någon på annat sätt skall

få särskild rättighet eller förmån av bolaget.

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter

som kan vara av vikt vid bedömandet av värde på apportegendom och av

bestämmelse enligt tredje stycket i övrigt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp

i balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall

lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande

som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i

tredje stycket skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller

avskrift därav eller hänvisning till avtalet med uppgift om den plats

där det hålles tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal skall

i sin helhet tas upp i stiftelseurkunden. Tillskjuts eller övertas

rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även

beträffande balans  och resultaträkningar för rörelsen under de

senaste två räkenskapsåren. I stiftelseurkunden skall upplysning ges

om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar ej

upprättats för rörelsen, skall i stiftelseurkunden lämnas upplysning

om rörelsens resultat under nämnda räkenskapsår.

Om tredje femte styckena inte iakttagits beträffande viss

bestämmelse, är den utan verkan mot försäkringsaktiebolaget. Lag

(1994:1941).

8 § Teckning av aktier eller för ömsesidiga försäkringsbolag

teckning av försäkringar i bolaget skall ske på stiftelseurkunden

eller på teckningslista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden.

Till stiftelseurkunden skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet

och bolagsordningen.

Har aktier eller försäkringar tecknats på annat sätt kan teckningen

inte göras gällande av bolaget, om tecknaren anmäler felet hos

Finansinspektionen före bolagets registrering.

Har aktier eller försäkringar tecknats med villkor, är teckningen

ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Finansinspektionen före

bolagets registrering, är dock tecknaren bunden fastän han inte kan

åberopa villkoret. Lag (1995:779).

9 § Stiftarna eller andra får inte uppbära ersättning av

försäkringsbolaget för andra kostnader för bolagets bildande än

allmänna avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av

stiftelsehandlingar och liknande arbeten. De får inte heller

förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller

rättigheter.

10 § I försäkringsaktiebolag avgör stiftarna om aktieteckningen

skall godtas och hur många aktier som skall tilldelas tecknarna. Har

en stiftare enligt uppgift i stiftelseurkunden tecknat ett visst

antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt

aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

Lag (1994:1941).

11 § Beslutet om bolagets bildande skall fattas på en

konstituerande stämma.

Stiftarna skall kalla, i försäkringsaktiebolag de godtagna

aktietecknarna och i ömsesidiga försäkringsbolag dem som tecknat

försäkringar och garanter, som har rösträtt till den konstituerande

stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse till

bolagsstämma. Teckningslistorna och de handlingar som

stiftelseurkunden hänvisar till skall genom stiftarnas försorg hållas

tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den

plats som har angivits i kallelsen.

Om alla aktier i ett försäkringsaktiebolag eller alla försäkringar i

ett ömsesidigt försäkringsbolag tecknas vid stämman och alla godtagna

aktieägare respektive alla de som tecknat försäkringar och

röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bildande

fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram

stiftelseurkunden och de därtill fogade handlingarna i original.

Stiftarna skall vidare lämna följande uppgifter

för försäkringsaktiebolag

1. antalet aktier enligt de godtagna teckningarna,

2. aktiernas fördelning mellan tecknarna och

3. de belopp som inbetalats på aktierna

för ömsesidiga försäkringsbolag

1. antalet och det sammanlagda beloppet av de tecknade

försäkringarna och

2. det belopp som inbetalats på garantikapitalet.

Samtliga uppgifter skall föras in i protokollet. Lag (1994:1941).

12 § Om det vid den konstituerande stämman i ett

försäkringsaktiebolag inte visas att teckning och tilldelning av

aktier har skett motsvarande aktiekapitalet eller minimikapitalet

enligt bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande fallit.

Detsamma gäller om det vid den konstituerande stämman i ett

ömsesidigt försäkringsbolag inte visas att försäkringar har tecknats

till minst det antal och det sammanlagda belopp som föreskrivs i

bolagsordningen samt att garantikapitalet har inbetalats till den del

som föreskrivs i bolagsordningen.

Om i ett försäkringsaktiebolag tecknare med flertalet avgivna röster

och två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna och i ett

ömsesidigt försäkringsbolag flertalet närvarande röstberättigade

röstar för beslutet att bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat

fall har frågan om bolagets bildande fallit.

När försäkringsbolaget är bildat, skall en styrelse och revisorer

väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga

delar föreskrifterna om bolagsstämma i denna lag och bolagsordningen.

13 § Ett försäkringsbolag skall anmälas för registrering senast

sex månader efter det att koncession har beviljats.

För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och

tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 15 §

har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon

annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller

minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt

betalda och

3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning

enligt 2 har skett och att all apportegendom är tillförd

bolaget. Av revisorns yttrande skall framgå att apportegendomen

i stiftelseurkunden inte har åsatts högre värde än det verkliga

värdet för försäkringsaktiebolaget och att egendomen är eller

kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet

skall revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod

som har använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter

att uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till det

belopp som anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 15 §

har förklarats förverkade och inte övertagits av någon annan

blir därvid ogiltiga.

För registrering av ett ömsesidigt bolag, där garantikapital

skall finnas, krävs att hela garantikapitalet är inbetalt.

Om inte försäkringsbolaget anmäls för registrering inom den tid

som anges i första stycket eller om registreringsmyndigheten genom

lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller

vägrat registrering av bolaget, har frågan om bolagets bildande

fallit. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för

återbetalningen av de belopp som har betalats in på de tecknade

aktierna, eller som har erlagts på grund av garantiavtalet

eller de tecknade försäkringarna. Till beloppen skall läggas

uppkommen avkastning varjämte avdrag skall göras för

kostnaderna på grund av åtgärder enligt 18 § första stycket

tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

Lag (2000:822).

13 a § Träffar försäkringsaktiebolaget inom två år från

registreringen avtal med en stiftare eller en aktieägare som

innebär att bolaget förvärvar egendom mot ersättning som

motsvarar minst en tiondel av aktiekapitalet, skall styrelsen

underställa bolagsstämman avtalet för godkännande. Det gäller

dock inte om förvärvet sker på en reglerad marknad eller en

motsvarande marknad utanför EES eller som ett led i bolagets

löpande affärsverksamhet.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som

kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på egendomen och av

avtalet i övrigt. Bestämmelserna i 2 kap. 7 § fjärde och femte

styckena tillämpas även på redogörelsen.

En auktoriserad eller godkänd revisor skall avge yttrande över

redogörelsen. Yttrandet skall innehålla de uppgifter som avses

i 2 kap. 13 § andra stycket 3.

Avtalet skall tillsammans med styrelsens redogörelse och

revisorns yttrande hållas tillgängligt för aktieägarna under

minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall

fattas. Lag (2007:532).

13 b § Om bolagsstämman inte godkänner ett avtal som avses i 13 a §

inom sex månader från avtalsdagen, är avtalet utan verkan. Har 13 a §

inte iakttagits beträffande någon viss bestämmelse i avtalet, är

den bestämmelsen utan verkan mot bolaget. Lag (1994:1941).

13 c § Styrelsen skall genast för registrering anmäla

bolagsstämmans beslut att godkänna avtal som avses i 13 a §. Lag

(1994:1941).

14 § Skulder som grundas på aktieteckning eller på teckning av

garantikapital får inte kvittas mot fordringar hos

försäkringsbolaget.

försäkringsbolaget kan inte överlåta eller pantsätta fordringar på

aktiebelopp eller garantikapital.

Den som genom överlåtelse har förvärvat aktier som inte är helt

betalda är tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen,

sedan han anmält sitt namn för införande i aktieboken. Lag

(1993:1304).

15 § Om en aktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad

efter betalningsanmaning förklara aktien förverkad för den

betalningsskyldige. Anmaningen skall innehålla meddelande att aktien

kan förklaras förverkad. Anmaningen skall ske genom avsändande av

rekommenderat brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven vid

aktieteckningen eller införd i aktieboken eller annars anmäld till

bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i den eller de

ortstidningar som styrelsen bestämmer. En underrättelse om anmaningen

skall genast sändas till den som är införd som panthavare eller

uppdragstagare för aktien i förteckningen enligt 3 kap. 12 §.

Innan en förverkad aktie har blivit ogiltig kan styrelsen låta någon

annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

Om en aktie har förklarats förverkad och inte övertagits av någon

annan som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktien har

förverkats, gentemot bolaget svara för en femtedel av full betalning

för aktien.

16 § Innan styrelsen för ett försäkringsbolag som är under

bildande har valts, kan aktierna, garantikapitalet eller

försäkringarna betalas endast genom insättning på sådan räkning

som stiftarna öppnat för detta ändamål hos en bank eller ett

kreditmarknadsföretag.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bolaget när

styrelsen valts. Har frågan om bolagets bildande fallit eller

är teckningen av aktier, garantikapital eller försäkringar av

annan orsak inte bindande, skall de inbetalda beloppen betalas

tillbaka med gottgjord ränta till tecknarna. Lag (2004:430).

17 § Tillskott av garantikapital som görs under rörelsens gång

i ett ömsesidigt försäkringsbolag skall registreras. Beslutet

om att ta emot garantikapital skall anmälas för registrering

senast sex månader efter beslutet. För registrering krävs att

hälften av tillskottet har betalats in. Garantikapitalet är

ökat när registrering skett. Garantikapitalet skall vara helt

inbetalt senast sex månader efter registreringen av

tillskottet.

Ett tillskott av garantikapital skall genast återbetalas om

registrering inte sker. Lag (1999:600).

18 § Innan försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller söka,

kära eller svara inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen

kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta

åtgärder för att erhålla de tecknade aktiebeloppen eller de belopp

som tecknats som garantikapital.

För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före registreringen

svarar de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna

solidariskt. När bolaget har registrerats, övergår ansvaret på

bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller grunderna

eller ha tillkommit efter det att bolaget har bildats.

Har ett avtal för bolaget slutits före registreringen med en

medkontrahent som visste att bolaget inte var registrerat, kan denne,

om något annat inte följer av avtalet, frånträda detta endast

1. om bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som

föreskrivs i 13 § eller

2. om registreringsmyndigheten genom ett lagakraftägande beslut har

avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget.

Visste medkontrahenten inte att bolaget var oregistrerat, kan han

frånträda avtalet innan bolaget har registrerats. Lag (2000:822).

2 a kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

Sekundäretablering

1 § Ett försäkringsbolag som inte är ett återförsäkringsbolag

och som avser att upprätta en filial, agentur eller annat

liknande driftställe (sekundäretablering) i ett annat EES-land

ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

Underrättelsen enligt första stycket ska innehålla

1. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska upprättas,

2. en plan för den tilltänkta verksamheten, med angivande av

sekundäretableringens organisation och vilket slags

försäkringsverksamhet som ska drivas där,

3. uppgift om sekundäretableringens adress, och

4. uppgift om vem som är företrädare för sekundäretableringen.

Om ett försäkringsbolag från en sekundäretablering ska meddela

försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 10

(motorfordonsansvar) och som inte uteslutande avser försäkring

av fraktförares ansvar, ska underrättelsen enligt första

stycket dessutom innehålla en försäkran om att bolaget är

medlem i motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i

sekundäretableringens EES-land och i det landets nationella

garantifond.

Varje gång ett försäkringsbolag åtar sig ett uppdrag att från

en sekundäretablering meddela tjänstepensionsförsäkring, ska

bolaget lämna en särskild underrättelse till

Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt fjärde stycket ska innehålla

1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala

försäkringspremierna, och

2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser

som ska ligga till grund för försäkringarna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad den i andra stycket 2 angivna

verksamhetsplanen i övrigt ska innehålla. Lag (2008:102).

2 § Finansinspektionen skall, om förutsättningarna enligt andra

stycket är uppfyllda, inom tre månader från det att

inspektionen har tagit emot en sådan underrättelse som avses i

1 § första stycket meddela den behöriga myndigheten i det land

där sekundäretableringen skall upprättas om underrättelsen.

Till Finansinspektionens meddelande skall fogas ett intyg att

försäkringsbolaget har en tillräcklig kapitalbas enligt 1 kap.

8 a § och 7 kap. 22-27 §§.

Ett meddelande enligt första stycket skall lämnas om det inte

finns skäl att ifrågasätta att

1. försäkringsbolagets organisation är ändamålsenlig,

2. försäkringsbolagets finansiella situation är

tillfredsställande med hänsyn till den planerade verksamhetens

art och omfattning, och

3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig

kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda

verksamheten vid sekundäretableringen.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att ett sådant meddelande lämnas. Verksamheten vid sekundäretableringen får inledas två månader efter det att Finansinspektionen lämnat det meddelande som avses i första stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att upprätta en sekundäretablering inte föreligger, skall

inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det att inspektionen tagit emot en underrättelse enligt 1 § första stycket. Lag (2005:1121).

2 a § För verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring skall

utöver 2 § följande gälla. Finansinspektionen skall, om

förutsättningarna enligt 2 § andra stycket är uppfyllda, inom

tre månader från det att inspektionen har tagit emot en sådan

underrättelse som avses i 1 § fjärde stycket lämna meddelande

om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där

sekundäretableringen är upprättad.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet

enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att ett

sådant meddelande lämnas.

Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande

som avses i första stycket får veta vilka

verksamhetsföreskrifter som är tillämpliga i det land där

sekundäretableringen är upprättad, skall inspektionen

underrätta försäkringsbolaget om det.

Verksamheten får inledas efter det att bolaget har tagit emot

en underrättelse enligt tredje stycket från Finansinspektionen,

eller i varje fall två månader efter det att den behöriga

myndigheten i det land där sekundäretableringen är upprättad

tagit emot inspektionens meddelande enligt första stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att

bedriva verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring inte

föreligger, skall inspektionen meddela beslut om det inom tre

månader från det att inspektionen tagit emot en underrättelse

enligt 1 § fjärde stycket. Lag (2005:1121).

3 § Om något av de förhållanden som angivits i

försäkringsbolagets underrättelse till Finansinspektionen

enligt 1 § skall ändras sedan en sekundäretablering har

upprättats, skall försäkringsbolaget underrätta inspektionen

och den utländska behöriga myndigheten minst en månad innan

ändringen genomförs.

Om ändringen innebär att verksamhet avseende

tjänstepensionsförsäkring skall inledas, skall bestämmelserna i

1 § fjärde och femte styckena samt 2 a § tillämpas i stället

för första stycket.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras,

skall inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det

att underrättelsen kom in till inspektionen. Den utländska

behöriga myndigheten skall genast underrättas om beslutet.

Lag (2005:1121).

Gränsöverskridande verksamhet

4 § Om ett försäkringsbolag som inte är ett

återförsäkringsbolag avser att från Sverige eller från en

sekundäretablering i ett annat land inom EES meddela

försäkringar för risker belägna i eller för åtaganden som ska

fullgöras i ett tredje EES-land, och detta ska ske utan

förmedling av en sekundäretablering i det landet

(gränsöverskridande verksamhet), ska bolaget underrätta

Finansinspektionen om det. I underrättelsen ska det anges

vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden

försäkringarna ska omfatta.

Varje gång ett försäkringsbolag åtar sig ett uppdrag att genom

gränsöverskridande verksamhet meddela

tjänstepensionsförsäkring, ska bolaget lämna en särskild

underrättelse till Finansinspektionen.

Underrättelsen enligt andra stycket ska innehålla

1. uppgift om den som i egenskap av arbetsgivare ska betala

försäkringspremierna, och

2. uppgift om det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser

som ska ligga till grund för försäkringarna.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte när bolag i annan

egenskap än ledande försäkringsgivare deltar i koassuransavtal

(samförsäkring) avseende stora risker.

Med stora risker avses

1. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 4-7,

11 och 12,

2. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 14 och 15, om försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser näringsverksamheten, och

3. de försäkringar som anges i 2 kap. 3 a § första stycket 3, 8-10, 13 och 16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande förutsättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balansräkning:

a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 6 200 000 euro,

b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 12 800 000 euro,

c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.

Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning, ska förutsättningarna i femte stycket 3 gälla koncernen. Lag (2008:102).

5 § Finansinspektionen skall inom en månad från det att en underrättelse enligt 4 § tagits emot meddela den behöriga myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten skall bedrivas om underrättelsen. Till Finansinspektionens meddelande skall fogas ett intyg om att försäkringsbolaget har en tillräcklig kapitalbas enligt 1 kap. 8 a § och 7 kap. 22-27 §§ och en upplysning om vilka försäkringsklasser bolagets koncession omfattar.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att meddelandet lämnats.

Den gränsöverskridande verksamheten enligt 4 § får inledas när

Finansinspektionen underrättat bolaget enligt andra stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att

bedriva gränsöverskridande verksamhet inte föreligger, skall

inspektionen vägra att lämna meddelande enligt första stycket.

Beslut om detta skall fattas inom en månad från det att en

underrättelse enligt 4 § togs emot. Lag (2005:1121).

5 a § Avser den gränsöverskridande verksamheten

tjänstepensionsförsäkring, skall i stället för 5 § följande

gälla. Finansinspektionen skall, om de förutsättningar som

anges i 2 § andra stycket är uppfyllda, inom tre månader från

det att en underrättelse enligt 4 § tagits emot lämna

meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i

det land där den gränsöverskridande verksamheten skall

bedrivas. Till Finansinspektionens meddelande skall fogas ett

intyg om att försäkringsbolaget har en tillräcklig kapitalbas

enligt 1 kap. 8 a § och 7 kap. 22-27 §§ och en upplysning om

vilka försäkringsklasser bolagets koncession omfattar.

Finansinspektionen skall samtidigt som den lämnar meddelandet

enligt första stycket underrätta försäkringsbolaget om att

meddelandet lämnas.

Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande

som avses i första stycket får veta vilka

verksamhetsföreskrifter som är tillämpliga i det land där den

gränsöverskridande verksamheten skall bedrivas, skall

inspektionen underrätta försäkringsbolaget om det.

Den gränsöverskridande verksamheten får inledas efter det att

bolaget tagit emot underrättelsen från Finansinspektionen,

eller i varje fall två månader efter det att den behöriga

myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten

skall bedrivas tagit emot inspektionens meddelande enligt

första stycket.

Om Finansinspektionen finner att förutsättningar för att

bedriva gränsöverskridande verksamhet inte föreligger, skall

inspektionen vägra att lämna meddelande enligt första stycket.

Beslut om detta skall fattas inom tre månader från det att en

underrättelse enligt 4 § andra stycket togs emot.

Lag (2005:1121).

6 § Om något av de förhållanden som angivits i en underrättelse

enligt 4 § skall ändras sedan den gränsöverskridande

verksamheten inletts, skall bestämmelserna i 4 och 5 §§

tillämpas. Det som föreskrivs i 5 a § skall tillämpas vid sådan

ändring som innebär att verksamhet avseende

tjänstepensionsförsäkring skall inledas. Lag (2005:1121).

3 kap. Aktier, aktiebrev och aktiebok m.m. i

försäkringsaktiebolag

1 § Alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte något annat

följer av denna paragraf.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall

finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. om aktierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets

tillgångar eller vinst eller om aktierna skall ha olika röstvärde,

den företrädesrätt som tillkommer aktieägarna vid ökning av

aktiekapitalet enligt 4 kap. Föreskrift om olika företrädesrätt får

meddelas endast om skillnaderna mellan aktierna skall vara av nu

angivet slag.

Beträffande kontantemission skall en föreskrift som avses i andra

stycket 3 sista meningen innebära att gammal aktie skall ge

företrädesrätt till ny aktie av samma slag, att aktier som inte

tecknas av de i första hand berättigade aktieägarna skall erbjudas

samtliga aktieägare samt att, om inte hela antalet aktier som tecknas

på grund av sistnämnda erbjudande kan ges ut, aktierna skall fördelas

mellan tecknarna i förhållande till det antal aktier som de förut

äger och, i den mån det inte kan ske, genom lottning.

Beträffande fondemission skall, om skillnaden mellan aktierna inte

gäller rätten till andel i bolagets tillgångar och vinst, i en sådan

föreskrift som avses i andra stycket 3 sista meningen bestämmas att

nya aktier av varje slag skall emitteras i förhållande till det antal

aktier av samma slag som finns sedan tidigare. Därvid skall de gamla

aktierna ge företrädesrätt till nya aktier av samma slag i

förhållande till sin andel i aktiekapitalet.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att

ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet

för någon annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i

närmare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag.

Omvandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är

verkställd när registrering sker. Lag (1994:1941).

2 § Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat

inte följer av bestämmelserna i detta kapitel eller i övrigt

av lag.

Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett

försäkringsaktiebolag, som medför att förvärvarens

sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt

1 kap. 9 i §, får ske bara efter tillstånd av

Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att

ett kvalificerat innehav ökas så att det uppgår till eller

överstiger 20, 30 eller 50 procent av aktiekapitalet eller

röstetalet för samtliga aktier eller så att

försäkringsaktiebolaget blir dotterföretag.

Tillstånd enligt andra stycket ska ha meddelats före

förvärvet. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. Om

förvärv har gjorts genom bodelning, arv, testamente,

bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället

tillstånd för att förvärvaren ska få behålla de aktier som

erhållits. Förvärvaren ska ansöka om tillstånd till ett

sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna

erhållits.

Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en

fullständig ansökan kommit in till inspektionen skicka en

bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot.

Tillstånd ska ges till förvärv som avses i andra och tredje

styckena, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett

väsentligt inflytande över ledningen av ett försäkringsbolag

och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt

sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på

försäkringsbolaget .

Vid bedömningen enligt femte stycket ska förvärvarens

anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas

1. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i

styrelsen för försäkringsbolaget eller vara verkställande

direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har

tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen

av ett försäkringsbolag och även i övrigt är lämplig för en

sådan uppgift,

2. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att

motverka att försäkringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt

som är förenligt med denna lag och andra författningar som

reglerar bolagets verksamhet, och

3. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med

eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om

straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i

vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om

straff för terroristbrott.

Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett

blandat finansiellt holdingföretag ska det vid bedömningen av

förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning

uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant

företag enligt 7 a kap. 9 a § denna lag respektive 5 kap.

16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglomerat.

Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan

försäkringsbolaget och någon annan, ska tillstånd ges endast

om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av

försäkringsbolaget .

Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till

förvärv som avses i andra och tredje styckena ska meddelas

inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som avses i

fjärde stycket skickades (bedömningsperioden). Om

inspektionen begär kompletterande uppgifter kan

bedömningsperioden förlängas.

Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till

förvärv som avses i andra och tredje styckena, om

inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat beslut

i fråga om ansökan.

Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv,

får inspektionen besluta en viss tid inom vilken förvärvet

ska genomföras. Inspektionen får besluta att förlänga tiden.

Lag (2009:351).

2 a § Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat

innehav eller en så stor del av ett kvalificerat innehav att

det återstående innehavet kommer att understiga någon av de i

2 § angivna gränserna ska skriftligen underrätta

Finansinspektionen om detta. Lag (2009:351).

2 b § Ett försäkringsaktiebolag skall årligen till

Finansinspektionen anmäla namnen på de aktieägare som har ett

kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven.

När ett försäkringsaktiebolag får kännedom om att bolagets aktier

blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 2 § eller för en

sådan avyttring som avses i 2 a §, skall bolaget snarast anmäla

förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

När ett försäkringsbolag i annat fall får kännedom om att det har

nära förbindelser med någon annan, skall bolaget snarast anmäla det

till Finansinspektionen. Lag (1996:753).

2 c § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett

försäkringsbolag, skall den juridiska personen snarast anmäla

ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.

Lag (1996:753).

2 d § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett

kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda

fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är

kvalificerat

1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att

försäkringsbolagets verksamhet drivs på ett sätt som är

förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som

reglerar bolagets verksamhet,

2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i

näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter

eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,

3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett

blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte

uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant

företag enligt 7 a kap. 9 a § denna lag respektive 5 kap.

16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella

konglomerat, eller

4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med

eller kan öka risken för

a) penningtvätt enligt 1 kap. 5 § 6 lagen (2009:62) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

eller

b) brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om

straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i

vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om

straff för terroristbrott.

Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier har

underlåtit att ansöka om tillstånd till ett förvärv som avses

i 2 §, får inspektionen besluta att ägaren vid stämman inte

får företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav

på tillstånd.

Om någon i strid med ett beslut av inspektionen har ett

kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte

företräda aktierna vid stämman till den del innehavet står i

strid med beslutet.

Finansinspektionen får förelägga ägare som avses i första

stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet

därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i andra

eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del

av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens

beslut.

Aktier som omfattas av ett förbud eller föreläggande enligt

denna paragraf ska inte medräknas när det fordras samtycke av

ägare till en viss del av aktierna i bolaget för att ett

beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas,

såvida inte förvaltare har förordnats enligt 2 e §.

Lag (2009:351).

2 e § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att

tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda

sådana aktier som enligt 2 d § inte får företrädas av ägaren. Sådan

ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sitt hemvist,

eller om ägaren inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsrätt.

En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg.

Ersättningen skall betalas av ägaren till aktierna eller andelarna

och skall på begäran förskotteras av försäkringsbolaget . Om den

betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, fastställs

ersättningen av tingsrätten. Lag (1996:753).

2 f § Om ett försäkringsbolag har nära förbindelser med någon annan

och det hindrar en effektiv tillsyn av försäkringsbolaget , får

Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier som medför att

förbindelserna är nära att avyttra så stor del av aktierna att så

inte längre är fallet.

Finansinspektionen får även besluta att den eller de som omfattas av

ett beslut enligt första stycket inte får företräda aktierna vid

stämman. I så fall skall bestämmelserna i 2 e § tillämpas.

Lag (1996:753).

2 g § Frågan om tillstånd enligt 2 § andra stycket får

avgöras först efter samråd med behörig myndighet i ett annat

land inom EES om förvärvaren är

1. ett i det landet auktoriserat försäkringsföretag,

kreditinstitut, företag för elektroniska pengar eller

värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande

förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet

enligt bestämmelserna i rådets direktiv 85/611/EEG av den

20 december 1985 om samordning av lagar och andra

författningar som avser företag för kollektiva investeringar

i överlåtbara värdepapper (fondföretag), senast ändrat genom

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG,

2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1,

eller

3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett

sådant företag som avses i 1. Lag (2009:351).

2 h § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen

av tillståndsärenden enligt 2 §. Lag (2009:351).

3 § I bolagsordningen kan tas in förbehåll att en aktieägare

eller någon annan skall ha rätt att lösa sådana aktier som

övergår till ny ägare. Förbehållet skall ange

1. vilka som har lösningsrätt och, om lösningsrätten inte skall

kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som har

undantagits,

2. den ordning i vilken lösningsrätten tillkommer de

lösningsberättigade inbördes,

3. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos

styrelsen om en akties övergång, inom vilken lösningsanspråket

skall framställas hos bolaget,

4. den tid inom vilken lösen skall betalas; denna tid får inte

överstiga en månad räknat från den tidpunkt då lösenbeloppet

bestämdes.

Förvärvas flera aktier genom samma fång, kan, om något annat

inte följer av förbehållet, lösningsrätten inte utövas för

mindre antal aktier än fånget omfattar. Om tillämpningen av

föreskrifterna i bolagsordningen om lösens belopp skulle bereda

någon en otillbörlig fördel, kan jämkning ske.

När en anmälan gjorts om aktiens övergång, skall styrelsen

genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad

vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt känd

för bolaget.

Om något annat inte föreskrivs i bolagsordningen, skall tvister

om lösningsrätten och om lösenbeloppets storlek prövas av tre

skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas kan den

till vilken aktien har övergått inte utöva någon annan rätt på

grund av aktien gentemot bolaget än rätt till vinstutdelning

och företrädesrätt till teckning av nya aktier vid nyemission

eller till teckning av andel i lån som avses i 5 kap.

Rättigheter och skyldigheter på grund av sådan teckning övergår

till den som begagnar sig av lösningsrätten. Lag (1999:600).

4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut

endast till sådan aktieägare som är införd i aktieboken och

först när den eller de aktier brevet lyder på har betalats.

Vidare fordras

1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har

tecknats vid bolagets bildande, eller

2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om

aktien tillkommit på grund av emissionen, eller

3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har

tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt

styrelsens fullmakt av en bank eller ett kreditmarknadsföretag.

Namnteckningarna får återges genom tryckning eller på något

annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma,

ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder,

aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när

aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt

bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om

bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket,

3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet

på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i

förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid

minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets

tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om

utbetalningen. Har en aktie dragits in utan återbetalning,

skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på

aktiebrevet. En påskrift skall också göras när det nominella

beloppet har ändrats, dock inte när ändringen görs på grund av

beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i annan valuta

än tidigare.

Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges

ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta.

Utbyts ett aktiebrev mot ett eller flera andra aktiebrev skall

det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken

makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i

5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra

stycket. Lag (2004:430).

5 § Innan aktiebrev utfärdas kan bolaget utge ett till viss man

ställt bevis om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis).

Beviset skall innehålla förbehåll om att aktiebrevet lämnas ut endast

om bolaget samtidigt får tillbaka beviset. På begäran skall beviset

förses med anteckning om de betalningar som har gjorts för aktien. På

interimsbeviset skall även antecknas sådan återbetalning som sker

enligt 2 kap. 16 § andra stycket. I övrigt gäller bestämmelserna i

denna lag om aktiebrev i tillämpliga delar också interimsbevis.

6 § Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt

emissionsbevis eller optionsbevis överlåts eller pantsätts,

skall bestämmelserna om skuldebrev till viss man eller order i

13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev tillämpas.

Härvid är den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets

anteckning på detta är införd som ägare i aktieboken likställd

med den som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga

rätt att göra skuldebrevet gällande.

Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller ett

optionsbevis som inte är ställt till viss man, skall

bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i 13, 14 och 22 §§

lagen om skuldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen

om skuldebrev. Lag (1999:600).

7 § Över försäkringsaktiebolagets samtliga aktier och

aktieägare skall styrelsen föra en förteckning (aktiebok). Den

skall upprättas omedelbart efter bolagets bildande. Aktierna

skall tas upp i nummerföljd med uppgift om aktietecknarna.

Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Finns

det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till

vilket slag varje aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller

kortsystem. Den kan också föras med maskin för automatisk

databehandling eller på annat liknande sätt.

När någon visar upp ett utfärdat aktiebrev och enligt 6 § eller

på något annat sätt styrker sitt förvärv eller när någon

antecknas som aktieägare på avstämningskonto enligt lagen

(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument eller när

en aktieägare eller annan behörig person anmäler någon annan

förändring i de förhållanden som har tagits upp i aktieboken,

skall en anteckning om aktieägaren eller om förändringen genast

föras in. Dagen för införandet skall anges, om dagen inte

framgår av något annat tillgängligt material. Om lösningsrätt

enligt 3 § tillkommer en aktieägare eller någon annan, får

införandet dock inte göras, förrän det visat sig att

lösningsrätten inte begagnas.

Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall

namnet sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett

aktiebrev som visats upp skall förses med påskrift om

införandet och dagen för detta. Lag (1998:1488).

8 § I bolagsordningen kan förbehåll tas in om att den som på en

fastställd avstämningsdag är införd i aktieboken eller i en

förteckning enligt 12 § skall anses behörig att ta emot

utdelning och, vid fondemission, ny aktie som tillkommer en

aktieägare samt att utöva en aktieägares företrädesrätt att

delta i en emission. Om förbehållet förs in genom en ändring av

bolagsordningen, skall styrelsen när ändringen har stadfästs

fastställa från vilken dag förbehållet skall tillämpas och för

registrering anmäla detta samtidigt som den anmäler

bolagsstämmans beslut för registrering.

Ett försäkringsaktiebolag som har ett sådant förbehåll

(avstämningsförbehåll) i sin bolagsordning kallas i denna lag

avstämningsbolag. Av 4 kap. 5 § lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument framgår att aktiebrev,

emissionsbevis eller interimsbevis inte får utfärdas i sådana

bolag.

För avstämningsbolag skall utöver vad som anges i lagen

(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument följande

uppgifter fullgöras av en central värdepappersförvarare,

nämligen att

1. föra aktieboken och förteckningen enligt 12 §,

2. pröva frågor om införande av aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften av aktieboken,

4. stämma av aktieboken och förteckningen enligt 12 §,

5. sända ut utdelningen och

6. vidta åtgärder enligt 4 kap. 19 § i fråga om aktier som inte

är uttagna.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen varigenom

avstämningsförbehållet tas bort blir giltigt endast om de som

innehar panträtt i bolagets aktier skriftligen har samtyckt

till beslutet. Lag (1998:1488).

9 § har upphävts genom lag (1989:832).

10 § I avstämningsbolag förs aktieägaren in i aktieboken med

uppgift om personnummer eller annat identifieringsnummer och

postadress. För varje ägare anges det antal aktier han äger av

olika slag. Aktieboken förs med hjälp av automatisk

databehandling eller på annat liknande sätt.

Har en aktieägare i ett avstämningsbolag lämnat sina aktier

till någon annan för förvaltning, kan denne på aktieägarens

uppdrag föras in i aktieboken i stället för aktieägaren, om han

fått medgivande av den centrala värdepappersförvararen till

registrering som förvaltare.

I aktieboken skall i fall som avses i andra stycket anmärkas

att aktien innehas för annans räkning. Beträffande förvaltaren

antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt första

stycket skall föras in om aktieägare.

För rätt till registrering som förvaltare krävs, utöver vad som

sägs i andra stycket, att förvaltaren uppfyller de villkor som

gäller för införing av ägaren i aktieboken. I lagen (1998:1479)

om kontoföring av finansiella instrument finns bestämmelser om

medgivande enligt andra stycket, om förvaltares åligganden och

om skyldighet för bolaget och den centrala

värdepappersförvararen att hålla tillgänglig sammanställning av

uppgifter om aktieägare med mer än femhundra

förvaltarregistrerade aktier. Lag (1998:1488).

10 a § Om den som äger förvaltarregistrerade aktier vill delta

i en bolagsstämma, skall han på begäran tillfälligt föras in i

aktieboken. När bolagsstämman har ägt rum, skall aktieägaren

föras av från aktieboken. Lag (1998:1488).

11 § Har ett avstämningsförbehåll förts in genom en ändring av

bolagsordningen och har ett aktiebrev som dessförinnan

utfärdats inte visats upp enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479)

om kontoföring av finansiella instrument, får uppgifter om

aktien i den tidigare aktieboken föras över till en sådan

aktiebok som avses i 10 § första stycket. Därvid skall anges

att aktiebrevet inte avlämnats. Sker ingen överföring, gäller

den äldre aktieboken fortfarande i fråga om denna aktie.

Om fem år har förflutit sedan avstämningsförbehållet

registrerades och ingen har införts som ägare eller förvaltare

till en aktie i aktiebok som avses i 10 § första stycket, får

bolaget anmana aktiens ägare att vid påföljd av aktiens förlust

anmäla sig till den centrala värdepappersförvararen. Anmaningen

skall kungöras i Post och Inrikes Tidningar och i den eller de

ortstidningar som styrelsen bestämmer. Inkommer inte anmälan

inom ett år från anmaningen, får bolaget ombesörja att aktien

säljs genom värdepappersinstitut. Det vid försäljningen

influtna beloppet tillfaller bolaget, men aktiens tidigare

ägare har rätt att av bolaget mot avlämnande av aktiebrev utfå

samma belopp med avdrag för kostnaderna för anmaningen och

försäljningen. Det avlämnade aktiebrevet skall makuleras på

betryggande sätt av bolaget.

I avstämningsbolag skall de uppgifter som avförts ur aktiebok

eller förteckningen enligt 12 § bevaras i minst tio år. En

aktiebok, som ett sådant bolag tidigare har fört, skall bevaras

i minst tio år efter det att uppgifterna beträffande bolagets

samtliga aktier har förts in i den aktiebok som avses i 10 §

första stycket. Lag (1998:1488).

12 § I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på

begäran tas upp den som med skriftlig handling eller genom

uppgift på avstämningskonto som avses i lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument visar att han till följd

av uppdrag eller pantsättning eller på grund av villkor i

testamente eller gåvobrev har rätt att i stället för den

aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och, vid

fondemission, ta emot en ny aktie samt att utöva företrädesrätt

att delta i en emission. Detsamma gäller förmyndare, god man

eller förvaltare för en aktieägare eller vid konkurs

konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller

betalningssäkring avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som skall tas upp i denna enligt

första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § första

stycket skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av

förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom.

En sådan förteckning skall avföras, när det visas att rättten

har upphört. Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till

någon annan utan samtycke av den som berörs av de förhållanden

som har antecknats i förteckningen. Lag (1998:1488).

13 § Aktiebok skall på den ort där styrelsen har sitt säte

hållas tillgänglig för alla. Förs aktiebok med maskin för

automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt,

skall i stället en utskrift av aktieboken på begäran

tillhandahållas hos bolaget på denna ort och, i fråga om

avstämningsbolag, även hos den centrala värdepappersförvararen.

Utskriften får inte vara äldre än sex månader. Alla har rätt

att mot ersättning för kostnaderna få en sådan utskrift av

aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag

som har mer än en aktieägare får dock en utskrift enligt detta

stycke inte innehålla uppgifter om aktieägare som har högst

femhundra aktier i bolaget.

Aktiebok skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid

bolagsstämman. Förs aktieboken med maskin för automatisk

databehandling eller på något annat liknande sätt, skall i

stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena

tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de

förvaltare som avses i 10 § andra stycket. Lag (1998:1488).

14 § Den till vilken en aktie har övergått får inte, innan han

förts in i aktieboken, utöva en aktieägares rätt i bolaget.

Detta gäller dock inte sådan rätt som uppkommit ur en aktie och

som utövas mot uppvisande eller avlämnande av ett aktiebrev, en

kupong eller något annat särskilt bevis som ges ut av bolaget.

Ägaren till en aktie för vilken aktiebrev har utfärdats innan

lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument har

blivit tillämplig på bolaget, kan inte när det gäller därefter

beslutad utdelning eller emission erhålla utdelning, rätt att

utöva aktieägares företrädesrätt att delta i emission eller,

vid fondemission, en ny aktie förrän anteckning på ett

avstämningskonto har skett enligt 4 kap. 6 § lagen (1998:1479)

om kontoföring av finansiella instrument och införande i

aktieboken har gjorts enligt 10 §. Innan detta har skett är 12 §

inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam

företrädare utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

Lag (1998:1488).

15 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bolaget

företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente

erhållit nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier,

om testamentet innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda

aktierna och, för avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av

dennes rätt skall sättas under särskild vård.

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på

anmälan bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en

anteckning om äganderättsförvärvet och om den rätt att i bolaget

företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten.

I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller

i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägare. Dock

skall någon påskrift om införandet inte ske på aktiebrevet. När det

styrkts att nyttjande- eller avkomsträtterna har upphört, skall en

anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man på grund av ett förordnande enligt 11 kap. 3 § första

stycket 5 föräldrabalken förvaltar aktier för en blivande aktieägares

räkning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen

föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om

förordnandet. Lag (1988:1281).

16 § Ingår aktier i en investeringsfond enligt lagen (2004:46)

om investeringsfonder, skall i stället för fondandelsägarna det

fondbolag, värdepappersbolag eller kreditinstitut som förvaltar

fonden samt fondens beteckning föras in i aktiebreven och i

aktieboken. Lag (2004:53).

17 § Om ett aktiebrev enligt denna lag skall förses med påskrift

eller om det på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av

aktierna skall bytas ut mot två eller flera nya aktiebrev, kan

bolaget hålla inne den utdelning och de emissionsbevis som faller på

aktie till dess aktiebrevet tillhandahålls för nämnda ändamål. Detta

gäller också om aktiebrev skall bytas ut på grund av att aktier av

visst slag enligt en bestämmelse i bolagsordningen skall omvandlas

till aktier av något annat slag.

4 kap. Ökning av aktiekapitalet i försäkringsaktiebolag genom

nyemission eller fondemission

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot

betalning (nyemission) eller genom att aktier ges ut eller

aktiernas nominella belopp höjs utan ny betalning

(fondemission). En fondemission kan endast ske i

skadeförsäkringsbolag och i livförsäkringsbolag som får dela ut

vinst.

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte

följer av 16 eller 17 §. Sådana beslut får inte fattas förrän

bolaget har blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras

skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om emission får

fattas innan ändringen stadfästs om beslutet görs beroende av

att stadfästelse meddelas.

Vid nyemission får betalning för aktier inte understiga det

nominella beloppet.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp

som understiger summan av de nya aktiernas nominella belopp

eller den sammanlagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

I fråga om försäkringsaktiebolag, som enligt lagen (2000:1087)

om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

instrument utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till

sådana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel,

bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i

aktiemarknadsbolag, m.m. Lag (2000:1089).

2 § Bestämmelserna i 2 kap. 2 § äger motsvarande tillämpning vid

nyemission. Lag (1994:1941).

3 § Bestämmelser om apport och kvittningsrätt skall tas upp i

beslutet om nyemission.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan

vara av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen och av

bestämmelserna om kvittningsrätt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelser om

apport eller kvittningsrätt,

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp

i balansräkningen och antalet aktier som skall lämnas för egendomen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelser om apport eller

kvittningsrätt, skall styrelsens redogörelse innehålla avtalet eller

avskrift av detta eller hänvisning till avtalet med uppgift om den

plats där det hålls tillgängligt för aktietecknarna. Muntligt avtal

skall i sin helhet tas upp i redogörelsen. Vad som sagts nu om

skriftligt avtal skall gälla även beträffande de senaste två

räkenskapsårens balans  och resultaträkningar för det försäkringbolag

vars aktier utgör apportegendom. I redogörelsen skall upplysning ges

om bolagets resultat efter det senaste räkenskapsåret. Om sådana

räkningar ej upprättats för bolaget, skall i redogörelsen lämnas

upplysning om bolagets resultat under nämnda räkenskapsår.

Om första-tredje styckena ej iakttagits beträffande bestämmelser om

apport eller kvittningsrätt är bestämmelserna utan verkan mot det

emitterande bolaget.

4 § /Upphör att gälla U:2010-11-01/

Styrelsens redogörelse enligt 3 § skall granskas av en

eller flera revisorer. Dessa skall avge ett skriftligt yttrande

över granskningen. Av yttrandet skall framgå att egendom, som

skall tillföras det emitterande bolaget, inte i redogörelsen

åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att

apportegendom är eller kan antas bli till nytta för bolagets

verksamhet. Emissionsbeslutet skall innehålla uppgift om att

redogörelsen, yttrandet och, i fråga om apport,

Finansinspektionens medgivande har lämnats.

En revisor som avses i första stycket skall vara en

auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat

revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, skall

revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor inte

är utsedd, skall granskningen i stället utföras av bolagets

revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt

första stycket gäller bestämmelserna i 10 kap. 9 och 13 §§ samt

14 § andra stycket. Lag (2001:238).

4 § /Träder i kraft I:2010-11-01/

Styrelsens redogörelse enligt 3 § ska granskas av en

eller flera revisorer. Dessa ska avge ett skriftligt yttrande

över granskningen. Av yttrandet ska framgå att egendom, som

ska tillföras det emitterande bolaget, inte i redogörelsen

åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att

apportegendom är eller kan antas bli till nytta för bolagets

verksamhet. Emissionsbeslutet ska innehålla uppgift om att

redogörelsen, yttrandet och, i fråga om apport,

Finansinspektionens medgivande har lämnats.

En revisor som avses i första stycket ska vara en

auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat

revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, ska

revisorn utses av bolagsstämman. Om någon särskild revisor

inte är utsedd, ska granskningen i stället utföras av

bolagets revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt

första stycket gäller 10 kap. 9 och 13 §§ samt 14 § andra och

tredje styckena. Lag (2010:838).

5 § Vid en kontantemission och vid en fondemission har

aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande

till det antal aktier de förut äger, om något annat inte

1. har bestämts i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra

stycket 3 eller, vid en kontantemission, i emissionsbeslutet,

eller

2. följer av villkor som enligt 5 kap. 5 § första stycket 8 har

meddelats vid emission av skuldebrev.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas

företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av

aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som

de vid stämman företrädda aktierna. Lag (1999:600).

5 a § Vid nyemission ger aktier som försäkringsaktiebolaget

självt eller dess dotterföretag innehar inte någon

företrädesrätt till nya aktier. Lag (2000:67).

6 § I bolag som inte är avstämningsbolag har aktieägare med

företrädesrätt att delta i en emission rätt att för varje aktie

få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission

teckningsrättsbevis och vid fondemission delbevis). Därvid får

de kuponger som hör till aktiebrevet användas som

emissionsbevis. Används inte sådana kuponger som

emissionsbevis, skall det i beviset anges hur många sådana

bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en

emission i ett bolag som inte är ett avstämningsbolag, skall

anteckning härom göras på det aktiebrev på vilket

företrädesrätten grundas, om inte kuponger används som

emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall aktieägares rätt att utöva

företrädesrätt att delta i emission och, vid fondemission, ny

aktie som tillkommer aktieägaren registreras enligt lagen

(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument för dem

som på avstämningsdagen är införda i aktieboken eller i

förteckningen enligt 3 kap. 12 §. Om dessa inte var berättigade

skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta

gäller dock inte om bolaget eller den centrala

värdepappersförvararen kände till att företrädesrätten eller

aktien registrerades för annan än den rätte mottagaren eller om

någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som de efter

omständigheterna skäligen bort iaktta. Bolaget eller den

centrala värdepappersförvararen anses inte heller ha fullgjort

sin skyldighet om mottagaren var omyndig eller hade en

förvaltare enligt föräldrabalken förordnad att företräda honom

i denna angelägenhet. Den för vilken företrädesrätt att delta i

en emission skall registreras enligt detta stycke skall genast

av den centrala värdepappersförvararen underrättas om i vilken

omfattning företrädesrätt krävs för varje ny aktie.

Lag (1998:1488).

6 a § I avstämningsbolag får i emissionsbeslutet förordnas att

varje aktieägares företrädesrätt att delta i emissionen som inte

motsvarar en hel ny aktie skall säljas genom bolagets försorg.

Försäljningen skall verkställas av värdepappersinstitut. Det vid

försäljningen influtna beloppet skall efter avdrag för

försäljningskostnaderna fördelas enligt de i 5 § angivna grunderna

mellan dem som enligt 6 § tredje stycket skulle ha varit behöriga att

ta emot företrädesrätterna. Lag (1991:990).

Allmänna bestämmelser om nyemission

7 § Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas

tillgängligt för aktieägarna under minst en vecka före den

bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast

sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin

postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu

har sagts om förslag till beslut skall även gälla redogörelser

av styrelsen, revisorsyttranden och medgivande av

Finansinspektionen som avses i 2-4 §§. Innebär förslaget

avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till

avvikelsen samt grunderna för emissionskursen anges i förslaget

eller i en handling som skall fogas till förslaget. Om

årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även

följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas

tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med

anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller

förlust, samt en avskrift av revisionsberättelsen för det år

årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av

väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat

efter det att årsredovisningen avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den

företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra

har enligt förslaget samt uppgifter om vem som i övrigt får

teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om

aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i

förhållande till det antal aktier de förut äger eller enligt

vad som föreskrivs i bolagsordningen. Lag (2001:238).

8 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet

skall kunna ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för

ökningen,

2. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall

då aktier av olika slag finns eller kan utges,

3. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller

andra har eller vem som annars får teckna aktier,

4. den tid inom vilken aktier kan tecknas, i de fall då ett

visst belopp eller ett lägsta belopp har fastställts för

aktiekapitalets ökning,

5. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin

företrädesrätt,

6. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas eller, i

förekommande fall, att teckning skall ske genom betalning,

7. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de

aktier som inte har tecknats med företrädesrätt skall fördelas,

om det inte föreskrivs att fördelningen skall bestämmas av

styrelsen,

8. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas

för varje tecknad aktie, samt

9. i förekommande fall förordnande som avses i 6 a §.

Tid enligt första stycket får inte vara kortare än två veckor.

Den räknas från någon av följande tidpunkter:

a) från det kungörelse enligt 9 § skedde,

b) från emissionsbeslutet om samtliga aktieägare har varit

företrädda vid den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

c) från avstämningsdagen när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § sjätte stycket eller 3 §

eller 6 kap. 8 § skall gälla för de nya aktierna, skall

emissionsbeslutet innehålla en erinran om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen

gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i

emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än

tre veckor från det kungörelse enligt 9 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som

emissionsbevis, skall detta anges i beslutet. Lag (1999:600).

9 § Beslutet om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga

innehållet i beslutet skall genast kungöras i Post  och Inrikes

Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.

Kungörs inte beslutet i dess helhet, skall det i kungörelsen lämnas

uppgifter om var beslutet hålls tillgängligt. I de bolag som inte är

avstämningsbolag krävs dock inte någon kungörelse, om samtliga

aktieägare varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om

emissionen.

Är bolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om nyemission

genast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för

bolaget, i de fall då aktieägarna i fråga skall ha företrädesrätt att

delta i emissionen. Detta gäller dock inte, om samtliga aktieägare

har varit företrädda vid den bolagsstämma som har beslutat om

emissionen.

10 § Teckning av nya aktier skall ske på en teckningslista som

innehåller beslutet om nyemission. Avskrifter av

bolagsordningen och av de handlingar, som skall läggas fram

enligt 3, 4 och 7 §§, skall fogas till teckningslistan eller

hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i

listan.

I avstämningsbolag får i beslutet om nyemission förordnas att

teckning i fråga om hela eller viss del av emissionen skall ske

genom betalning i stället för på teckningslista. I sådant fall

skall beslutet om nyemission samt avskrift av bolagsordningen

och av de handlingar, som skall läggas fram enligt 3, 4 och 7 §§,

hållas tillgängliga för aktietecknarna hos den centrala

värdepappersförvararen.

Om de som har rätt till det tecknar alla aktierna vid den

stämma där beslutet om nyemission fattats, kan teckningen ske i

stämmans protokoll. Detta gäller dock inte avstämningsbolag.

Om teckningen har skett i strid mot denna paragraf eller om en

aktie har tecknats med villkor som inte stämmer överens med de

i emissionsbeslutet angivna villkoren är aktieteckningen

ogiltig, under förutsättning att ogiltigheten har anmälts hos

Finansinspektionen innan anmälan enligt 15 § har registrerats.

Lag (1998:1488).

11 § När aktieteckningen har avslutats skall styrelsen besluta om

tilldelning av nya aktier till aktietecknarna. Anser styrelsen att

någon aktieteckning är ogiltig, skall aktietecknaren genast

underrättas om detta. Aktierna skall genom styrelsens försorg genast

tas upp i aktieboken. Lag (1987:466).

12 § Om det har bestämts ett visst belopp eller ett lägsta belopp

för aktiekapitalets ökning, har beslutet om nyemission förfallit i de

fall då beloppet inte har tecknats inom teckningstiden. Detsamma

gäller ett beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som

förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalats för de

tecknade aktierna skall i sådana fall genast betalas tillbaka.

13 § Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall, såvitt de avser

försäkringsaktiebolag, tillämpas vid inbetalning på grund av beslut

om nyemission. Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en

fordran hos bolaget får dock ske, om beslutet om nyemission

innehåller bestämmelser om kvittning, eller om styrelsen medger

kvittning. Ett sådant medgivande får inte lämnas, om det skulle vara

till skada för bolaget eller dess borgenärer.

14 § Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom

sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 §.

För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier

som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och

tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har

förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan

(ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i

12 §,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i

den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats

in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd

bolaget och

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits;

intyget från revisor om att 3 har iakttagits får i

avstämningsbolag ersättas med en försäkran från den centrala

värdepappersförvararen om att så har skett. I yttrandet skall

revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har

använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att

uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till

det belopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom

den i första stycket angivna tiden eller om Finansinspektionen

genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan

eller har vägrat registrering, gäller vad som sägs i 12 §.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier

som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon

annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till

utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om

emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt

inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket

aktierna skall ha slutligt betalats. Lag (1998:1488).

14 § Beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom

sex månader från beslutet, om det inte har förfallit enligt 12 §.

För registrering krävs att

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier

som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och

tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har

förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan

(ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i

12 §,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i

den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalats

in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd

bolaget och

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits;

intyget från revisor om att 3 har iakttagits får i

avstämningsbolag ersättas med en försäkran från den centrala

värdepappersförvararen om att så har skett. I yttrandet skall

revisorn beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har

använts vid värderingen av den. Särskilda svårigheter att

uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas; samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till

det belopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom

den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten

genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan

eller har vägrat registrering, gäller vad som sägs i 12 §.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De aktier

som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon

annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till

utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om

emission. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt

inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under vilket

aktierna skall ha slutligt betalats. Lag (2000:822).

15 § De aktier som har tecknats vid en kontantemission skall

vara helt betalda inom sex månader från registreringen av

nyemissionen. Senast en månad efter utgången av denna tid skall

bolaget för registrering anmäla hur många av de i den

registrerade kapitalökningen ingående aktierna som har blivit

helt betalda. Anmälningen skall bestyrkas av en auktoriserad

eller en godkänd revisor eller, i avstämningsbolag, av den

centrala värdepappersförvararen.

Om det enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt

betalats, skall registreringsmyndigheten efter bolagets hörande

registrera dels att aktiekapitalet har satts ned med det

sammanlagda nominella beloppet av ej betalda aktier, dels, om

det fordras, att bolagsordningens bestämmelser om

aktiekapitalet har ändrats. De aktier som inte har betalats

blir ogiltiga när nedsättningen har registrerats.

Lag (2000:822).

Styrelsens beslut om nyemission

16 § Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelser från

aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 § under förutsättning av

bolagsstämmans godkännande. Bestämmelserna i 2 4 och 8 15 §§ skall

därvid gälla i tillämpliga delar. Dessutom skall dock iakttas vad som

föreskrivs nedan i tredje stycket.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 7 §

tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i

stället gälla styrelsens beslut. Beslut av bolagsstämma att godkänna

avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt enligt 5 § är giltigt

endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl

de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Innan stämman har godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna

inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering

enligt 14 §. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från

styrelsens beslut om emission, har emissionsbeslutet förfallit. Vad

som har betalats för tecknade aktier skall i sådant fall genast

betalas tillbaka. Lag (1994:1941).

17 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om

nyemission i den mån emissionen kan ske utan ändring i

bolagsordningen och att därvid avvika från aktieägarnas

företrädesrätt enligt 5 §. Bemyndigande att avvika från aktieägarnas

företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare

med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman

företrädda aktierna.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som

avses i 2-4 §§ eller med avvikelser från aktieägarnas företrädesrätt,

skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande.

Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst intill

den nästkommande ordinarie bolagsstämman, inom vilken styrelsens

beslut om nyemissionen skall fattas. Bestämmelserna i 7 § om förslag

till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för

registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta

beslut om emission.

Bestämmelserna i 2-4 och 8-15 §§ skall gälla i tillämpliga delar när

styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande. Lag

(1994:1941).

Fondemission

18 § En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 12 kap. 2 §,

2. medel från uppskrivningsfonden,

3. medel från reservfonden och överkursfonden, eller

4. belopp varmed värdet av en tillgång skrivs upp enligt 4 kap. 1 §

lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och 4 kap. 6 §

årsredovisningslagen (1995:1554).

Bestämmelserna i 7 § första stycket gäller i tillämpliga delar även

i fråga om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket

belopp aktiekapitalet skall ökas, de nya aktiernas aktieslag eller

det belopp vartill aktiernas nominella belopp höjs samt, i

förekommande fall, förordnande som avses i 6 a §. I ett

avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i beslutet varvid

iakttas att avstämning inte får ske innan beslutet har registrerats.

Bestämmelserna i 8 § fjärde stycket och 9 § första stycket skall

tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får

inte verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna

skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför

rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i

emissionsbeslutet. Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt

inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket

registrering har skett. Lag (1995:1567).

19 § Har vid en fondemission ett behörigt anspråk på en ny aktie

inte framställts inom fem år från registreringen av beslutet om

fondemissionen, kan den berättigade anmanas att ta ut aktien. Han

skall därvid upplysas om att han annars riskerar att förlora aktien.

Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress

är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post

och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen

bestämmer. Inkommer inte anmälan inom ett år från anmaningen, kan den

nya aktien säljas genom ett värdepappersinstitut för den berättigades

räkning. Denne är därefter endast om han visar upp aktiebrev eller

avlämnar delbevis eller på annat sätt styrker sin rätt berättigad att

få ut det vid försäljningen influtna beloppet med avdrag för

kostnaderna för anmaningen och försäljningen. Det belopp som inte har

lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller bolaget. Lag

(1991:990).

20 § Har upphävts genom lag (2005:832).

21 § Har upphävts genom lag (2005:832).

22 § Har upphävts genom lag (2005:832).

23 § Har upphävts genom lag (2005:832).

24 § Har upphävts genom lag (2005:832).

25 § Har upphävts genom lag (2005:832).

26 § Har upphävts genom lag (2005:832).

27 § Har upphävts genom lag (2005:832).

5 kap. Upplåning

Begränsningar för upplåning

1 § Ett försäkringsbolag får endast ta upp eller ta över

penninglån (upplåning) i den utsträckning som följer av denna

paragraf.

Upplåning får ske för att effektivisera kapitalförvaltningen

eller om det i övrigt är motiverat av den bedrivna

försäkringsrörelsen, under förutsättning att den samlade

upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till rörelsens

omfattning och kapitalbasens storlek.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får, under

förutsättning att den samlade upplåningen är av ringa betydelse

med hänsyn till rörelsens omfattning och kapitalbasens storlek,

upplåning ske för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov

eller för att uppfylla kraven på en tillräcklig kapitalbas

enligt 1 kap. 8 a §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i andra

och tredje styckena.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i enskilda

fall besluta om undantag från begränsningen i andra och tredje

styckena att upplåningen skall vara av ringa betydelse.

Lag (2005:1121).

Allmänna bestämmelser om konvertibla skuldebrev m.m.

2 § Skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag

som får dela ut vinst till aktieägarna kan mot ersättning ge ut

konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med

optionsrätt till nyteckning. Sådana skuldebrev skall ställas

till innehavaren eller till viss man eller order.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla en utfästelse från

bolaget om att borgenären har rätt att helt eller delvis byta

ut sin fordran enligt skuldebreven mot aktier i bolaget.

Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning skall ge

borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i

pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktie skall bestämmas

så att utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen

ändras. Ersättningen för ett konvertibelt skuldebrev får inte

understiga det nominella beloppet på aktie som lämnas ut vid

utbyte, om inte mellanskillnaden täcks genom kontant betalning

vid utbytet. Skall ett konvertibelt skuldebrev kunna betalas

med annan egendom än pengar (apport) gäller bestämmelserna i 2

kap. 2 §.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis som är

fogade till skuldebreven. Borgenären får avskilja ett

optionsbevis från ett skuldebrev och förfoga över beviset

särskilt, om det inte i skuldebrevet föreskrivs att beviset får

avskiljas först efter viss tid.

I fråga om försäkringsaktiebolag, som enligt lagen (2000:1087)

om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella

instrument utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till

sådana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel,

bestämmelserna i lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i

aktiemarknadsbolag, m.m.

Av lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

framgår att utfästelser som avses i de i denna paragraf angivna

skuldebreven och optionsbevisen kan registreras enligt den

lagen och att skuldebrev eller optionsbevis inte får utfärdas

om registrering skall ske. I sådana fall gäller bestämmelserna

i detta kapitel i tillämpliga delar. Lag (2000:1089).

3 § Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har

aktieägarna företrädesrätt att teckna sig för förvärv av

skuldebrev som om emissionen gällde de aktier som kan komma att

träda i stället för skuldebreven eller nytecknas på grund av

optionsrätt.

Beslut av bolagsstämman att avvika från aktieägarnas

företrädesrätt är giltigt endast om det har biträtts av

aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som

de vid stämman företrädda aktierna. Lag (1999:600).

Förfarandet vid emission

4 § Beslut om emission av skuldebrev fattas av bolagsstämman,

om något annat inte följer av 9 eller 10 §. Behöver

bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett

beslut om emission får fattas innan ändringen har stadfästs, om

beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas. I fråga om

förslag till beslut om emission och om kallelse till

bolagsstämma skall 4 kap. 7 § tillämpas. Lag (1999:600).

5 § Beslutet om emission skall ange

1. emissionens belopp eller högsta belopp eller det lägsta och

högsta beloppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer

aktieägare eller någon annan eller vem som annars får delta i

emissionen,

3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett

visst belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för

emissionen,

4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin

företrädesrätt till teckning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och

räntesatsen,

6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt

den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de

skuldebrev som inte tecknats med företrädesrätt skall fördelas,

om det inte föreskrivs att fördelningen skall bestämmas av

styrelsen,

7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,

8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av

optionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller

nyteckningen ökas eller sätts ned eller nya konvertibla

skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till

nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller upphör genom

fusion,

9. det belopp som aktiekapitalet skall kunna ökas med genom

utbyte eller nyteckning,

10. det aktieslag som de nya aktierna skall höra till, i de

fall aktier av olika slag finns eller kan utges, samt

11. den rätt till vinstutdelning som tillkommer de nya aktierna

samt det räkenskapsår för vilket rätten till utdelning

inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt

enligt första stycket 4 får inte vara kortare än två veckor.

Tiden räknas från

a) kungörelsen enligt 7 § första stycket första meningen,

b) beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 7 § fjärde

stycket, eller

c) avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § sjätte stycket eller 3 §

eller 6 kap. 8 § skall gälla för de nya aktierna, skall

emissionsbeslutet innehålla en upplysning om detta.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i

emissionen, gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen

skall anges i emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte

sättas tidigare än tre veckor från kungörelsen enligt 7 §

första stycket första meningen.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel på en reglerad

marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, kan det i

emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller

den som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning

påbörjas bestämma emissionens belopp, emissionskursen,

räntesatsen och villkoren för utbyte eller nyteckning. I fråga

om avstämningsbolag skall dock nämnda villkor bestämmas senast

på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att

delta i emissionen. Lag (2007:532).

6 § Bestämmelserna i 4 kap. 3 och 4 §§ gäller i tillämpliga

delar vid emission av konvertibla skuldebrev.

Lag (1999:600).

7 § Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för

det väsentliga innehållet i beslutet skall utan dröjsmål

kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de

ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i

sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var

beslutet hålls tillgängligt. Har bolagsstämman enligt 5 § femte

stycket överlämnat åt någon annan att besluta om emissionens

belopp, emissionskursen, räntesatsen och villkoren för utbyte

eller nyteckning, skall vad som beslutats om detta kungöras på

motsvarande sätt.

Är försäkringsaktiebolaget inte ett avstämningsbolag, skall

beslutet om emission genast sändas till de aktieägare vars

postadresser är kända för bolaget, om aktieägarna skall ha

företrädesrätt att delta i emissionen.

I fråga om avstämningsbolag skall till emissionsbevisen, när

dessa översänds, fogas de beslut av styrelsen, eller av den som

styrelsen inom sig förordnar, som rör emissionens belopp,

emissionskursen, räntesatsen och villkoren för utbyte eller

nyteckning.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för

andra bolag än avstämningsbolag, om samtliga aktieägare varit

företrädda vid den bolagsstämma som beslutat emissionen, och

emissionsbeslutet inte innehåller bemyndigande enligt 5 § femte

stycket. Lag (1999:600).

8 § Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för emissionen

har bestämts, har beslutet om emissionen förfallit, om beloppet

inte har tecknats inom teckningstiden. Detsamma gäller ett

beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter

att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalats för de tecknade

skuldebreven skall i sådana fall genast betalas tillbaka.

Bestämmelserna i 4 kap. 13 § gäller i tillämpliga delar vid

emission av konvertibla skuldebrev.

När teckningen av skuldebreven avslutats, skall försäkrings-

aktiebolaget genast för registrering anmäla beslutet om

emissionen och det nominella beloppet av det lån som tecknats,

om beslutet inte har förfallit enligt första stycket. För

registrering krävs att full betalning enligt registret erlagts

för alla de aktier som ingår i det förut registrerade

aktiekapitalet samt att behövliga ändringar av bolagsordningen

har stadfästs. Lag (1999:600).

Styrelsens beslut om emission

9 § Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om

avvikelse från aktieägares företrädesrätt under förutsättning

av bolagsstämmans godkännande. Bestämmelserna i 5-7 §§ och 8 §

första stycket skall då gälla i tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande

skall 4 kap. 7 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag till

emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut. Beslut

av bolagsstämman att godkänna avvikelse från aktieägares

företrädesrätt enligt 3 § första stycket är giltigt endast om

det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de

avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 8 §

tredje stycket när det har godkänts av stämman och teckningen

av skuldebreven avslutats. Har en sådan anmälan inte gjorts

inom ett år från styrelsens beslut om emission, är beslutet

förfallet. Lag (1999:600).

10 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om

en emission som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att

därvid avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 §.

Bemyndigande att avvika från bestämmelserna i 3 § första

stycket om aktieägares företrädesrätt är giltigt endast om det

har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de

avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom

än pengar eller med andra villkor eller skall avvikelse från

aktieägarnas företrädesrätt kunna göras, skall detta särskilt

anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall

innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie

bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § om förslag till emissionsbeslut

skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för

registrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte

fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 5-8 §§ gäller i tillämpliga delar när

styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Lag (1999:600).

Emissionsbevis

11 § Bestämmelserna i 4 kap. 6 § om emissionsbevis och om

aktieägares rätt att utöva företrädesrätt att delta i en

emission skall tillämpas vid emission enligt detta kapitel.

Lag (1999:600).

Utbyte och nyteckning

12 § När en fordran enligt ett skuldebrev byts ut mot en eller

flera aktier, skall skuldebrevet förses med påskrift om

utbytet. Aktien skall genom styrelsens försorg genast tas upp i

aktieboken.

Vid nyteckning skall skuldebrevet eller i förekommande fall

optionsbeviset förses med påskrift om nyteckningen.

Lag (1999:600).

13 § Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktierna tecknas

på en teckningslista, som skall innehålla beslutet om

emissionen. Kopia av bolagsordningen, den senaste

årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans

beslut om bolagets vinst eller förlust, samt revisions-

berättelsen för det år balansräkningen avser skall fogas till

teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på

den plats som anges i listan.

I avstämningsbolag får i beslutet om emission förordnas att

nyteckning i fråga om hela eller viss del av emissionen skall

ske genom betalning i stället för på teckningslista. I sådant

fall skall beslutet om emission och de handlingar som avses i

första stycket andra meningen hållas tillgängliga för

aktietecknarna hos den centrala värdepappersförvararen.

Har teckningen skett i strid mot denna paragraf eller har

aktier tecknats med villkor som inte stämmer överens med de

villkor som anges i emissionsbeslutet, skall 2 kap. 8 §

tillämpas.

Anser styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att

aktieteckningen är ogiltig enligt tredje stycket, skall

aktietecknaren genast underrättas om detta. I annat fall skall

aktietecknaren tilldelas de tecknade aktierna. Styrelsen skall

se till att aktierna genast tas upp i aktieboken.

Lag (1999:600).

14 § Bestämmelserna i 2 kap. 14 och 15 §§ skall tillämpas vid

inbetalning på grund av nyteckning enligt detta kapitel.

Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en fordran

hos bolaget får dock ske, om styrelsen medger det. Ett sådant

medgivande får inte lämnas, om det skulle vara till skada för

bolaget eller dess borgenärer. Lag (1999:600).

15 § Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller

nyteckning av aktier har gått ut skall styrelsen för

registrering anmäla hur många aktier som har utgivits i utbyte

eller som har nytecknats och helt betalats. Om utbytestiden

eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras

senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under

vilket utbyte eller nyteckning har skett.

För registrering krävs

1. vid utbyte, att bolaget på grund av emissionen har tillförts

ersättning till ett värde som motsvarar minst det sammanlagda

beloppet av de anmälda aktierna,

2. vid nyteckning, att aktierna helt har betalats, och

3. att auktoriserad eller godkänd revisor eller, i

avstämningsbolag, den centrala värdepappersförvararen intygar

att kraven enligt 1 eller 2 uppfylls.

Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda

nominella beloppet av de anmälda aktierna. Lag (1999:600).

16 § De nya aktierna skall medföra rätt till vinstutdelning

enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om emission.

Beslutet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder

senare än för räkenskapsåret efter det under vilket aktierna

skall vara betalda. Lag (1999:600).

Upptagande av vissa andra lån

17 § Om inte något annat följer av detta kapitel, får ett

försäkringsbolag inte ta upp ett penninglån på villkor att

lånet skall betalas på något annat sätt än med ett nominellt

penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med

hänsyn till förändringar i penningvärdet. Lag (1999:600).

18 § Skadeförsäkringsaktiebolag och livförsäkringsaktiebolag

som får dela ut vinst får ta upp lån mot obligationer eller

andra skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt

eller delvis beroende av vinstutdelningen till aktieägare i

bolaget eller av sådan vinst i bolaget som kan användas för

vinstutdelning till aktieägarna (vinstandelsbevis). Beslut om

upptagande av sådant lån fattas av bolagsstämman. Styrelsen får

dock fatta ett sådant beslut under förutsättning av

bolagsstämmans godkännande eller efter bolagsstämmans

bemyndigande. Lag (1999:600).

19 § Har upphävts genom lag (2005:832).

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet

1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål,

nämligen

1. avsättning till omedelbar täckning av förlust enligt den

fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas på

något annat sätt,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till reservfond eller till en fond som kan

användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning för de ändamål som anges i första stycket 2 och 3

får inte avse större belopp än att det efter nedsättningen

finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Beräkningen

av detta skall ske enligt balansräkningen för nästföregående

räkenskapsår, om denna fastställs vid stämman och i annat fall

på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 7 § första

stycket 1-3.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan

återbetalning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande

betalning eller på grund av att aktier har blivit ogiltiga

finns bestämmelser i 4 kap. 15 § andra stycket samt 6 a kap. 5

och 10 §§. Om nedsättning genom inlösen av aktier enligt

förbehåll i bolagsordningen finns bestämmelser i 8-8 b §§.

Lag (2000:67).

2 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av

bolagsstämman, om inte något annat följer av 8 §.

Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bolaget blivit

registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta

fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen

stadfästs om detta sker under förutsättning att stadfästelse

meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3

får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 7 § om förslag till bolagsstämmans beslut

och andra handlingar gäller i tillämpliga delar. Kallelsen till

bolagsstämman skall alltid ange nedsättningsförslagets huvudsakliga

innehåll. Lag (1994:1941).

2 a § Bolagsstämmans beslut om nedsättning är giltigt endast om

det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de

avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna. Vid

bolagsstämmans beslut om nedsättning enligt 8 § gäller 8 kap. 12 §.

Innebär nedsättningen att rättsförhållandet mellan redan utgivna

aktier rubbas, är beslutet giltigt, om det har biträtts av samtliga

vid stämman närvarande aktieägare som företräder minst nio tiondelar

av aktierna. I följande fall räcker det för giltigt beslut att det

har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna

rösterna som de på stämman företrädda aktierna, nämligen om

1. nedsättningen försämrar endast viss eller vissa aktiers rätt och

samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier företrädande

minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier godkänner

nedsättningen, eller

2. nedsättningen försämrar endast helt aktieslags rätt och ägare

till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på

stämman företrädda aktierna av detta slag godkänner nedsättningen.

Lag (1994:1941).

3 § Nedsättningsbeslutet skall ange det belopp varmed

aktiekapitalet skall sättas ned (nedsättningsbeloppet),

nedsättningsändamålet samt hur nedsättningen skall genomföras. Om det

i samband med nedsättningen skall utskiftas medel med högre belopp än

nedsättningsbeloppet, skall även det högre beloppet anges.

4 § Nedsättningsbeslutet skall anmälas för registrering. Om detta

inte har skett inom fyra månader från beslutet eller om

registreringsmyndighetenen genom lagakraftägande beslut har avskrivit en

anmälan eller vägrat registrering, har nedsättningsbeslutet

förfallit. Detsamma gäller beslut om sådana ändringar av

bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned. Lag

(2000:822).

5 § Skall nedsättningsbeloppet användas enligt 1 § första stycket

1, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats. Inom tre

år från registreringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten

ger tillstånd till detta eller om aktiekapitalet har ökats med minst

nedsättningsbeloppet. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 §

andra-femte styckena i tillämpliga delar.

6 § Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas

enligt 1 § första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte

verkställas utan rättens tillstånd, såvida inte samtidigt bolaget

genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot

nedsättningsbeloppet. Om försäkringsaktiebolaget samtidigt vidtar

åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller

dess aktiekapital minskar till följd av nedsättningsbeslutet, får

Finansinspektionen medge undantag från kravet på rättens tillstånd.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att

nedsättningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen

skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet har registrerats.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta Finansinspektionens yttrande om

eller i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på

försäkringstagarnas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets

innehåll att nedsättningen inte bör verkställas, skall ansökningen

genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer

och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss

dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges

att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I

kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande

tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post

och Inrikes Tidningar.

Om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider

den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar

eller, beträffande bestridande av försäkringstagare, om inspektionens

yttrande ger grund för det, skall tillstånd meddelas.

Om en borgenärs anspråk avser en sådan fordran på lön eller annan

ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen

(1970:979) eller en fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12

eller 13 § samma lag, skall han inte kallas av rätten och har inte

heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket. Lag

(1994:1941).

7 § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökningar

enligt 6 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning

av sådana ansökningar.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit en ansökan enligt 6 §,

är aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats.

Om inte ansökan om rättens tillstånd har gjorts inom föreskriven tid

eller om rätten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ansökan,

skall registreringsmyndigheten förklara att nedsättningsbeslutet har

förfallit. Detsamma gäller beslut om sådana ändringar av

bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned. Lag

(2000:822).

8 § I ett försäkringsaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av

bolagsordningen kan bestämmas till ett lägre belopp eller ett högre

belopp, kan i bolagsordningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet

kan sättas ned genom inlösen av aktier, dock inte under

minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och

inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det

endast avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att

ändringen har registrerats. Har en fondemission ägt rum efter

registreringen, får fondaktierna lösas in först när tre år har

förflutit från registreringen av emissionen.

Nedsättningen får inte ske så att full täckning inte finns för det

bundna egna kapitalet. Beräkningen av detta skall ske på grundval av

den fastställda balansräkningen för det nästföregående

räkenskapsåret. Lag (1994:1941).

8 a § Bestämmelserna i 6 och 7 §§ tillämpas även vid nedsättning

enligt 8 §. Bestämmelserna gäller dock inte om

1. nedsättningen genomförs genom inlösen med ett sammanlagt belopp

som inte överstiger det fria egna kapitalet beräknat på grundval av

fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår och

2. ett belopp som motsvarar nedsättningsbeloppet avsätts till

reservfonden. Lag (1994:1941).

8 b § I fall som anges i 8 a § andra meningen skall bolaget, när

det enligt förbehåll i bolagsordningen har blivit bestämt att vissa

aktier skall inlösas och att ett belopp motsvarande

nedsättningsbeloppet skall avsättas till reservfonden, genast anmäla

för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers

sammanlagda nominella belopp. När registrering har skett, är

aktiekapitalet nedsatt. Lag (1994:1941).

9 § har upphävts genom lag (2000:67).

10 § har upphävts genom lag (2000:67).

6 a kap. Förvärv och överlåtelse av egna aktier

Teckning av egna aktier

1 § Ett försäkringsaktiebolag får inte teckna egna aktier.

Om ett försäkringsaktiebolag har tecknat egna aktier, skall

stiftarna eller vid nyemission styrelsen och den verkställande

direktören anses ha tecknat aktierna för egen räkning med

solidariskt ansvar för betalningen. Det gäller dock inte

stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som

visar att han inte kände till eller bort känna till

aktieteckningen.

Om aktier i ett försäkringsaktiebolag har tecknats av någon i

eget namn men för bolagets räkning, skall han anses ha tecknat

aktierna för egen räkning.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller även i fråga om

dotterföretags teckning av aktier i moderbolag. Lag (2000:67).

Egna aktier som pant

2 § Ett försäkringsaktiebolag får inte ta emot egna aktier som

pant. Dotterföretag får inte heller ta emot aktier i moderbolag

som pant.

Ett avtal i strid med förbudet i första stycket är ogiltigt.

Lag (2000:67).

Förvärv av egna aktier

3 § Ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt

livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst får, om dess

aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en

motsvarande marknad utanför EES, förvärva egna aktier enligt

bestämmelserna i 7-9 §§. Beslut om förvärv skall i så fall

fattas med tillämpning av 11-16 §§. Om bolaget har förvärvat

aktier i strid med 7-9 §§, gäller bestämmelserna i 10 §. Ett

bolag som nu sagts får även förvärva egna aktier enligt 4 §.

Andra publika försäkringsaktiebolag samt privata

försäkringsaktiebolag får inte förvärva egna aktier utom i de

fall som anges i 4 §. Ett avtal som strider häremot är

ogiltigt.

Vad som sägs i första och andra styckena samt 4-16 §§ om

förvärv av egna aktier gäller även förvärv som görs av någon

annan som handlar i eget namn men för bolagets räkning.

Lag (2007:532).

4 § Försäkringsaktiebolag får

1. förvärva egna aktier för vilka ersättning inte skall

betalas,

2. förvärva egna aktier som ingår i en affärsrörelse som

bolaget övertar, och

3. på auktion ropa in egna aktier som har utmätts för bolagets

fordran. Lag (2000:67).

5 § Aktier som har förvärvats enligt 4 § och som inte har

dragits in genom nedsättning av aktiekapitalet skall avyttras

så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år efter

förvärvet. Aktier som inte avyttras inom denna tid skall av

bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant fall sätta

ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett förslag

till beslut om nedsättning skall läggas fram på den första

bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt.

Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden eller,

i ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, till

överkursfonden. Lag (2000:67).

6 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första

stycket behöver inte avyttra aktier enligt 5 §, om det skulle

ha varit tillåtet att inneha dem vid en tillämpning av 9 §.

Lag (2000:67).

Tillåtna förvärvsmetoder

7 § Förvärv som avses i 3 § första stycket får ske endast

1. på en reglerad marknad,

2. på en marknad utanför EES som motsvarar en reglerad marknad

efter tillstånd av Finansinspektionen, eller

3. i enlighet med ett förvärvserbjudande som har riktats till

samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett

visst slag.

Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken

marknad förvärvet av egna aktier får ske samt under vilken tid

tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om

1. det för verksamheten vid marknaden finns regler som

motsvarar de som enligt lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden gäller för verksamhet vid en reglerad

marknad i Sverige, och

2. företaget som driver marknaden står under tillsyn av en

myndighet eller något annat behörigt organ. Lag (2007:532).

Skyddet för bolagets bundna egna kapital

8 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första

stycket får förvärva egna aktier endast om aktierna är helt

betalda.

Förvärvet får inte ske med större belopp än att det efter

förvärvet finns täckning för det bundna egna kapitalet i

bolaget och, om bolaget är moderbolag, i koncernen. Beräkningen

av om så är fallet skall göras enligt balansräkningen för

föregående räkenskapsår, om denna fastställs vid den

bolagsstämma som skall besluta om förvärvet, och i annat fall

på grundval av sådana handlingar som anges i 13 § andra

stycket.

Förvärvet får inte heller ske med så stort belopp att förvärvet

står i strid med 1 kap. 1 a § första stycket eller 12 kap. 2 §

tredje stycket. Lag (2000:67).

Hur stor andel av aktierna som bolaget får förvärva

9 § Ett publikt försäkringsaktiebolag som avses i 3 § första

stycket får inte förvärva egna aktier, i den mån bolagets

innehav av egna aktier efter förvärvet kommer att uppgå till

mer än en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Aktier i

bolaget som innehas av dess dotterföretag skall vid beräkningen

anses som bolagets. Lag (2000:67).

Otillåtna förvärv av egna aktier

10 § Aktier som har förvärvats i strid med någon av

bestämmelserna i 7-9 §§ skall avyttras inom sex månader från

förvärvet. Aktier som inte har avyttrats inom denna tid skall

av bolaget förklaras ogiltiga. Bolaget skall i sådant fall

sätta ned aktiekapitalet med aktiernas nominella belopp. Ett

förslag till beslut om nedsättning skall läggas fram på den

första bolagsstämma som hålls sedan ogiltighet har inträtt.

Nedsättningsbeloppet skall föras över till reservfonden.

Lag (2000:67).

Vilka som får fatta beslut om förvärv av egna aktier

11 § I fall som avses i 3 § första stycket skall ett beslut om

förvärv av egna aktier fattas av bolagsstämman.

Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om

förvärv av egna aktier i bolaget. Lag (2000:67).

Vad kallelsen till bolagsstämman skall innehålla

12 § Kallelsen till den bolagsstämma som enligt 11 § skall

behandla ett förslag om förvärv av egna aktier eller ett

förslag om att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om ett

sådant förvärv skall ange förslagets huvudsakliga innehåll samt

syftet med förvärvet. Lag (2000:67).

Vilka handlingar som skall hållas tillgängliga inför

bolagsstämman

13 § Ett förslag till beslut om förvärv av egna aktier eller om

bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut skall

hållas tillgängligt hos bolaget för aktieägarna under minst två

veckor före den bolagsstämma vid vilken frågan skall prövas.

Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman,

skall till förslaget fogas

1. en kopia av den årsredovisning som innehåller senast

fastställda balans- och resultaträkningar, försedd med en

anteckning om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller

förlust,

2. en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen

avser,

3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av

väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat

efter det att årsredovisningen lämnades, och

4. ett yttrande från revisorerna över den redogörelse som avses

i 3.

Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena

skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger

sin postadress.

Handlingarna skall läggas fram på bolagsstämman.

Lag (2000:67).

Vad ett beslut om förvärv av egna aktier skall innehålla

14 § Bolagsstämmans beslut enligt 11 § första stycket skall

innehålla uppgift om det sätt som aktierna skall förvärvas på.

Om aktierna skall förvärvas i enlighet med ett erbjudande som

riktas till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till

aktier av ett visst slag, skall beslutet innehålla uppgifter om

1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken

stämmans beslut skall verkställas,

2. det antal aktier, i förekommande fall fördelat på aktieslag,

som erbjudandet skall avse,

3. den ersättning som skall lämnas för aktierna,

4. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar,

egendomens art och mängd, samt

5. övriga villkor för förvärvet.

Om aktierna skall förvärvas på annat sätt än som avses i andra

stycket, skall beslutet innehålla uppgifter om

1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken

stämmans beslut skall verkställas,

2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på

aktieslag, som får förvärvas,

3. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,

samt

4. övriga villkor för förvärvet. Lag (2000:67).

Vad ett bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om förvärv

av egna aktier skall innehålla

15 § Ett bemyndigande enligt 11 § andra stycket skall innehålla

uppgifter om

1. det sätt som aktier får förvärvas på,

2. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken

bemyndigandet får utnyttjas,

3. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på

aktieslag, som får förvärvas,

4. det lägsta och högsta pris som får betalas för aktierna,

5. om ersättningen skall bestå av annan egendom än pengar,

egendomens art och mängd, samt

6. övriga villkor för förvärvet.

Lag (2000:67).

Majoritetskrav

16 § Ett beslut av bolagsstämman om förvärv av egna aktier

eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett sådant beslut

är giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med minst

två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid

bolagsstämman företrädda aktierna. Lag (2000:67).

Publika försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna aktier

17 § När ett publikt försäkringsaktiebolag överlåter egna

aktier, skall det ske med tillämpning av 18-20 §§ eller 21 och

22 §§.

Första stycket gäller inte vid avyttring som avses i 5 och 10 §§.

Lag (2000:67).

Överlåtelse av egna aktier på en reglerad marknad eller en

motsvarande marknad utanför EES

18 § Ett publikt försäkringsaktiebolag får överlåta egna aktier

1. på en reglerad marknad, eller

2. på en marknad som motsvarar en reglerad marknad utanför EES

efter tillstånd av Finansinspektionen.

Ett tillstånd enligt första stycket 2 skall ange på vilken

marknad överlåtelsen av egna aktier får ske samt under vilken

tid tillståndet får utnyttjas. Tillstånd skall lämnas, om

1. det för verksamheten vid marknaden finns regler som

motsvarar de som enligt lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden gäller för verksamhet vid en reglerad

marknad i Sverige, och

2. företaget som driver marknaden står under tillsyn av en

myndighet eller ett annat behörigt organ. Lag (2007:532).

19 § Ett beslut om överlåtelse av egna aktier enligt 18 § skall

fattas av bolagsstämman. Bolagsstämman kan även bemyndiga

styrelsen att fatta ett sådant beslut.

Ett beslut av bolagsstämman enligt första stycket är giltigt

endast om det har biträtts av aktieägare med minst två

tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid

bolagsstämman företrädda aktierna. Lag (2000:67).

20 § Ett beslut av bolagsstämman om överlåtelse av egna aktier

enligt 18 § eller om bemyndigande för styrelsen att fatta ett

sådant beslut skall innehålla uppgifter om

1. den tid, före nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken

stämmans beslut om överlåtelse skall verkställas eller

styrelsens bemyndigande får utnyttjas,

2. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på

aktieslag, som får överlåtas,

3. det lägsta pris som aktierna får överlåtas för, och

4. övriga villkor för överlåtelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 4 § första och tredje styckena

tillämpas i fråga om förslag till beslut enligt första stycket.

Lag (2000:67).

Överlåtelse av egna aktier som inte sker på en reglerad

marknad eller en motsvarande marknad utanför EES

21 § Vid ett publikt försäkringsaktiebolags överlåtelse av egna

aktier på annat sätt än som anges i 18 § tillämpas

1. 2 kap. 2 § andra stycket om medgivande till betalning med

apportegendom,

2. vad som gäller om nyemission i följande bestämmelser i 4

kap. denna lag:

1 § andra stycket om beslutanderätt,

3 § andra-fjärde styckena och 4 § om information om apport

m.m.,

5 § om företrädesrätt m.m.,

6 § om emissionsbevis m.m.,

6 a § om försäljning av udda företrädesrätter,

7 § om förslag till beslut m.m.,

9 § om kungörelser m.m.,

10 § första-tredje styckena om aktieteckning,

11 § om tilldelning av aktier m.m.,

16 § första och andra styckena samt 17 § första, andra och

fjärde styckena om styrelsens beslut om nyemission,

3. vad som enligt lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner

i aktiemarknadsbolag, m.m. gäller vid nyemission eller

överlåtelse av aktier, samt

4. vad som enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella

instrument gäller om prospekt vid erbjudanden av finansiella

instrument till allmänheten. Lag (2005:832).

22 § I fall som anges i 21 § skall ett beslut om överlåtelse av

egna aktier innehålla uppgifter om

1. det högsta antal aktier, i förekommande fall fördelat på

aktieslag, som skall överlåtas,

2. den företrädesrätt att förvärva aktier som tillkommer

aktieägarna eller andra eller vem som annars får förvärva

aktier,

3. den tid inom vilken aktieägare kan utnyttja sin

företrädesrätt,

4. den tid inom vilken aktierna skall betalas eller, i

förekommande fall, det förhållandet att teckning skall ske

genom betalning,

5. den fördelningsgrund som styrelsen vid överteckning skall

tillämpa beträffande aktier som inte tecknas med

företrädesrätt, och

6. det belopp som skall betalas för en aktie.

I förekommande fall skall ett beslut enligt första stycket även

innehålla

1. ett förordnande som avses i 4 kap. 6 a §,

2. ett förordnande om att kuponger som hör till aktiebreven

skall användas som teckningsrättsbevis,

3. en bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med

kvittningsrätt eller med andra villkor, samt

4. upplysningar om att redogörelse och yttrande som avses i 4

kap. 3 § andra stycket och 4 § har avgetts.

I avstämningsbolag skall en avstämningsdag anges i beslutet, om

aktieägare skall ha företrädesrätt att förvärva aktier.

Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från

det att beslutet har kungjorts enligt 4 kap. 9 §.

Den tid som anges i första stycket 3 får inte understiga två

veckor från utfärdandet av kungörelse enligt 4 kap. 9 § eller,

om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den

bolagsstämma som har beslutat om överlåtelsen, från beslutet

eller, i fråga om avstämningsbolag, från avstämningsdagen.

Lag (2000:67).

Dotterföretags förvärv och innehav av aktier i moderbolag

23 § Ett dotterföretag får inte förvärva aktier i moderbolag.

Ett avtal som strider mot detta förbud är ogiltigt.

Trots bestämmelsen i första stycket får ett dotterföretag

förvärva aktier i moderbolag i fall som avses i 4 §.

Lag (2000:67).

24 § Om ett dotterföretag har förvärvat aktier i moderbolag med

stöd av 23 § andra stycket, gäller bestämmelserna i 5 §.

Lag (2000:67).

25 § Om ett försäkringsaktiebolag har blivit moderbolag och

dess dotterföretag innehar aktier i moderbolaget, skall

bestämmelserna i 5 § tillämpas på dessa aktier. Aktierna skall

därvid avyttras senast tre år efter det att koncernförhållandet

uppstod. Lag (2000:67).

7 kap. Rörelsen

1 § Ett försäkringsbolags försäkringstekniska avsättningar ska

motsvara belopp som krävs för att bolaget vid varje tidpunkt

ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas

uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. De

försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara bolagets

ansvarighet för

1. försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader

under resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i

skadeförsäkringsrörelse (ej intjänade premier och kvardröjande

risker) respektive livförsäkringsrörelse

(livförsäkringsavsättning),

2. inträffade oreglerade försäkringsfall, kostnader för

regleringen av dessa samt återbäring som förfallit till

betalning men inte betalats ut (oreglerade skador),

3. sådan återbäring som är garanterad i nominella eller reala

belopp (garanterad återbäring), och som inte omfattas av 1

eller 2,

4. sådan återbäring inom livförsäkringsrörelse som är villkorad

av värdeförändringar på tillgångar eller av ett visst

försäkringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra

ersättningsberättigade står risken för (villkorad återbäring),

och

5. fondförsäkringar som försäkringstagarna eller andra

ersättningsberättigade bär placeringsrisken för

(fondförsäkringsåtaganden där försäkringstagaren bär

placeringsrisken).

Ansvarar flera försäkringsbolag solidariskt för en försäkring,

ska vid beräkningen av det enskilda bolagets

försäkringstekniska avsättningar endast beaktas den del av

försäkringen som enligt avtal mellan bolagen avser det bolaget.

Avsättning för oreglerade skador ska beräknas särskilt för

varje försäkringsfall. För skadeförsäkringsrörelse får

statistiska metoder användas om de leder till en tillräcklig

avsättning med beaktande av skadornas art.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om de försäkringstekniska avsättningarnas

innehåll och beräkning. Lag (2008:102).

2 § Avsättningen för ej intjänade premier ska beräknas så att

den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje

försäkringsavtal. Avsättningen för kvardröjande risker ska avse

ett för bolaget beräknat tillägg som utöver avsättningen för ej

intjänade premier kan anses behövligt för att täcka framtida

kostnader som har samband med ingångna försäkringsavtal. En

försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för kollektiv

beräkning av avsättningarna får dock användas, om avsättningen

beräknad enligt en sådan metod ger i stort sett samma resultat

som om avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för direkt försäkring ska beräknas

så att den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje

livförsäkringsavtal beräknat enligt tredje stycket. I

avsättningen ska det tillägg inräknas som behövs för att täcka

alla förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid.

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod för

kollektiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger

i stort sett samma resultat som om avsättningen hade beräknats

för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om

direkt försäkring utgörs av skillnaden mellan det förväntade

kapitalvärdet av bolagets framtida utgifter för

försäkringsavtalet och det förväntade kapitalvärdet av de

premier bolaget ytterligare kan ha att ta ut för

försäkringsavtalet (prospektiv beräkningsmetod). En annan

försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får användas,

om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre

än om en prospektiv beräkningsmetod hade använts eller om den

metoden inte är möjlig att tillämpa för försäkringsavtalet.

Beräkningen enligt andra och tredje styckena ska grundas på

antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntesats samt

driftskostnader som var för sig är betryggande.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska de

antaganden som avses i fjärde stycket göras på ett aktsamt

sätt.

Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna i

verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring ska utföras minst

en gång om året.

Finansinspektionen får i enskilda fall besluta om undantag från

vad som anges i sjätte stycket. Beräkningarna måste dock alltid

utföras minst vart tredje år.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om beräkning av

livförsäkringsavsättningar. Lag (2008:102).

3 § Ett försäkringsbolag ska upprätta och följa

försäkringstekniska riktlinjer. Sådana riktlinjer ska innehålla

principerna för

1. hur premier bestäms,

2. beräkning av försäkringstekniska avsättningar,

3. återköp och belåning av försäkringar,

4. fördelning av återbäring till försäkringstagarna och andra

ersättningsberättigade,

5. avgivande och mottagande av återförsäkring, samt

6. hur soliditeten ska tillgodoses.

De försäkringstekniska riktlinjerna ska kompletteras med ett

försäkringstekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska

innehålla de antaganden som behövs för att beräkna

1. premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska

återköpsvärden och belåningsvärden,

2. gränserna för skyldigheten att teckna återförsäkring och

begränsningarna för mottagen återförsäkring,

3. fördelningen av återbäring, samt

4. soliditetsreserver.

Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av

annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant

beräkningsunderlag får bolaget helt eller delvis avstå från att

upprätta det. Lag (2008:102).

4 § Premier för livförsäkringar och skadeförsäkringar som

meddelas för längre tid än tio år skall bestämmas på grundval

av sådana antaganden som avses i 2 § fjärde stycket, om inte en

avvikelse är försvarlig med hänsyn till bolagets ekonomiska

situation.

Premier för tjänstepensionsförsäkringar skall bestämmas på

grundval av sådana antaganden som avses i 2 § femte stycket, om

inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till bolagets

ekonomiska situation. Lag (2005:1121).

5 § Har upphävts genom lag (1999:600).

6 § Har upphävts genom lag (1999:600).

7 § Har upphävts genom lag (1995:779).

8 § Ett försäkringsbolag får inte förespegla framtida

återbäring som saknar grund i försäkringsavtalet. Lag (1999:600).

8 a § Senast när försäkringstekniska riktlinjer för

livförsäkring börjar användas, skall de ges in till

Finansinspektionen.

Till riktlinjerna skall fogas en redogörelse för de

konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsbolaget samt

för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på

grund av försäkringarna. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad

redogörelsen skall innehålla.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller också vid

ändring av försäkringstekniska riktlinjer. Lag (1999:600).

9 § Ett försäkringsbolag ska ha tillgångar för skuldtäckning

som minst uppgår till ett belopp som motsvarar

1. försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,

2. värdet av reservdeposition som en återförsäkringsgivare har

ställt hos bolaget, och

3. utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 12 kap. 9 a §.

Skuldtäckningstillgångarna ska placeras och värderas enligt

9 a-10 f, 12, 13, 15 och 29 §§.

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses de

försäkringstekniska avsättningarna inklusive mottagen

återförsäkring och med avdrag för avgiven återförsäkring.

Om avgiven återförsäkring inte bidrar till att minska bolagets

risktagande, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta

att avdrag inte får göras för sådan återförsäkring. Om den som

har mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en annan stat

inom EES, får avdrag inte vägras av skäl som har sin grund i

bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller

försäkringsföretagets finanser. Lag (2008:102).

9 a § De tillgångar som används för skuldtäckning ska placeras

så att lämplig riskspridning uppnås. Tillgångarna ska, med

beaktande av bolagets försäkringsåtaganden och förändringar i

tillgångarnas framtida värde och avkastning, placeras så att

bolagets betalningsberedskap är tillfredsställande och den

förväntade avkastningen tillräcklig. Lag (2008:102).

10 § För skuldtäckning som avses i 9 § får, med de

begränsningar som anges i andra-sjätte styckena och

10 a-10 d §§, följande tillgångar användas:

1. Obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska

staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet

svarar för.

2. Obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska

gemenskaperna eller utländska stater eller centralbanker svarar

för.

3. Obligationer eller andra skuldförbindelser som utländsk

kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med

befogenhet att kräva in offentlig uppbörd svarar för.

4. Obligationer eller andra skuldförbindelser som

internationella organisationer svarar för.

5. Fordringar på premie eller andra fordringar på

försäkringstagare som har samband med försäkringsavtal, om

rättssubjekt som anges i 1-4 svarar för fordran. Ett

försäkringsbolag som ingår i en koncern och vars verksamhet

uteslutande består i att försäkra risker inom koncernen, får

för skuldtäckning även använda fordringar som bolag inom

koncernen svarar för. Om en fordran enligt denna punkt varit

förfallen till betalning längre tid än tre månader, får den

dock inte användas för skuldtäckning.

5 a. Fordringar på premier för skadeförsäkring får, när flera

premieperioder avtalats och fordringarna avser premier som inte

förfallit till betalning för andra perioder än den första,

användas för skuldtäckning upp till det belopp som svarar mot

avsättningen för försäkringsåtagandet, om avsikten är att

åtagandet ska sägas upp vid dröjsmål med betalningen.

6. Skuldförbindelser med säkerhet i bolagets

livförsäkringsbrev, inom återköpsvärdet.

7. Medel på konto i bank, kreditmarknadsföretag eller utländskt

kreditinstitut.

8. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett

kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt

2 kap. 2 § första stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden svarar för. Med kreditinstitut avses

bank, kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan och

Sveriges allmänna hypoteksbank.

9. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt

kreditinstitut svarar för.

10. Obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt

aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för.

11. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier,

som har getts ut av ett publikt aktiebolag, ett publikt

försäkringsaktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag,

med undantag av bolag som avses i 12.

12. Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier,

som har getts ut av ett publikt aktiebolag eller ett

motsvarande utländskt bolag, under förutsättning att bolaget

har till uppgift att äga sådana tillgångar som anges i 13.

13. Fastigheter, tomträtter och byggnader samt andelar i sådan

egendom.

14. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än

de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som panträtt i

fastighet eller tomträtt lämnats som säkerhet för. Panträtten

ska ligga inom en viss andel av fastighetens eller tomträttens

värde. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om andelens storlek och om värdering

av fastigheter och tomträtter för tillämpningen av

bestämmelserna i denna punkt.

15. Skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än

de som anges i 1-4 och 8-10 svarar för och som annan

betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt

lämnats som säkerhet för.

16. Kassa.

17. Andelar i investeringsfonder och i sådana fondföretag som

avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, om de

förvaltade tillgångarna huvudsakligen består av tillgångar som

får användas för skuldtäckning. Vid tillämpningen av denna

punkt krävs inte en sådan anmälan från fondförvaltaren som

avses i nämnda paragraf.

18. Beslutad överskjutande skatt.

19. Återförsäkringsgivares fordran hos det avgivande

försäkringsbolaget (återförsäkringstagaren) som grundas på att

återförsäkringstagaren har hållit kvar tillgångar som motsvarar

en avgiven återförsäkring.

Andra fondpapper än sådana som avses i 10 a § första stycket 1,

får bara användas för skuldtäckning om de är kortfristigt

realiserbara eller är föremål för handel på en reglerad marknad

eller en motsvarande marknad utanför EES.

Aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier, som

har getts ut av ett privat aktiebolag får användas för

skuldtäckning under förutsättning att bolaget är ett

dotterbolag som anges i 10 a § första stycket 1.

Utländska tillgångar som avses i första stycket 2-4, 7 och 9-12

får användas för skuldtäckning i den mån det följer av

föreskrifter som meddelats av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämt

1. såvitt angår första stycket 2, om vilka utländska stater och

utländska centralbanker som avses,

2. såvitt angår första stycket 4, om vilka internationella

organisationer som avses, samt

3. såvitt angår första stycket 3, 7 och 9-12, om vilka stater

de rättssubjekt som avses ska vara belägna eller ha sitt säte

i.

Tillgångar får användas för skuldtäckning endast till den del

de inte belastas av panträtt eller annan säkerhetsrätt.

För att tillgångar enligt första stycket 13 ska få användas för

skuldtäckning ska byggnader som hör till fastigheter och

tomträtter vara brandförsäkrade. Detsamma gäller byggnader som

hör till fastigheter och tomträtter som utgör säkerhet för

skuldförbindelser enligt första stycket 14.

Förlagsbevis och förlagsandelsbevis ska vid tillämpningen av

bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ jämställas med tillgångar som

anges i första stycket 11 och 12.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, besluta

att även andra slag av tillgångar än som anges i första stycket

tillfälligt får användas för skuldtäckning.

Obligationer eller andra skuldförbindelser och aktier eller

andra värdepapper utgivna av ett specialföretag får användas

för skuldtäckning. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

förutsättningarna för användning av dessa tillgångar för

skuldtäckning. Lag (2008:102).

10 a § Aktier och andelar i dotterföretag får användas för

skuldtäckning om dotterföretaget

1. har till uppgift att direkt eller indirekt äga tillgångar

som avses i 10 § första stycket,

2. är ett publikt försäkringsaktiebolag,

3. är ett publikt bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag,

värdepappersbolag eller fondbolag, eller

4. är ett utländskt företag av det slag som anges i 2 eller 3.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 b och 10 c §§ skall de

tillgångar som tillhör ett dotterföretag som anges i första

stycket 1 behandlas som om tillgångarna ägts direkt av

försäkringsbolaget .

För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift

att äga tillgångar som avses i 10 § första stycket 13 eller 14,

skall få användas för skuldtäckning, skall byggnader som hör

till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade.

Lag (1999:1123).

10 b § Av det belopp som skall skuldtäckas får en andel om

högst

– 75 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första

stycket 7-10, varav högst 50 procentenheter får motsvaras av

tillgångar som anges i 10 § första stycket 10,

– 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första

stycket 11,

– 25 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första

stycket 12-14,

– 10 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första

stycket 15 och

– 3 procent motsvaras av tillgångar som anges i 10 § första

stycket 16.

Andra fondpapper än sådana som avses i 10 § första stycket 17

och 10 a § första stycket 1, och som inte omsätts på någon

reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES, får

uppgå till högst 10 procent av de tillgångar som används för

skuldtäckning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket skall även

beaktas ett försäkringsbolags indirekta ägande av tillgångar

genom dess innehav av andelar i investeringsfonder eller

placeringar i fondföretag som används för skuldtäckning.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, medge

tillfälliga avvikelser från de begränsningar som anges i första

och andra styckena. Om det finns synnerliga skäl får

Finansinspektionen också medge avvikelser, som inte är

tillfälliga, från begränsningarna i första stycket första-

fjärde strecksatserna.

Sådana avvikelser som anges i fjärde stycket får även medges om

1. det på grund av ändrade antaganden om ränta krävs en

väsentlig ökning av livförsäkringsavsättningarna,

2. en anpassning till begränsningarna i första och andra

styckena skulle medföra väsentliga men för

kapitalförvaltningen, och

3. bolaget har särskilda förutsättningar för att tillgodose

kraven i 9 a § andra och tredje meningarna. Lag (2007:532).

10 c § Värdet av en enskild placering får motsvara högst

följande andelar av det belopp som ska skuldtäckas:

1. Fem procent om placeringen utgörs av en fastighet, tomträtt

eller byggnad, eller en grupp av sådan egendom, om egendomen

eller egendomarna är belägna på ett sådant sätt att de ur

risksynpunkt utgör en investering. Motsvarande ska gälla för

andelar i sådan egendom.

2. Fem procent om placeringen utgörs av aktier och andra

värdepapper som kan jämställas med aktier eller obligationer

eller skuldförbindelser från samma emittent eller samma

låntagare, om inte något annat följer av 3 eller 4.

3. Tio procent om placeringen utgörs av aktier och andra

värdepapper som kan jämställas med aktier eller obligationer

eller skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om

denne är sådant rättsubjekt som anges i 10 § första stycket 8

eller 9. Det sammanlagda innehavet av sådana tillgångar får

uppgå till högst 40 procent av det belopp som ska skuldtäckas.

Andelen aktier eller andra värdepapper som kan jämställas med

aktier från samma emittent får dock inte överstiga fem procent

av det belopp som ska skuldtäckas.

4. Tjugofem procent om placeringen utgörs av skuldförbindelser

från samma emittent utgivna enligt lagen (2003:1223) om

utgivning av säkerställda obligationer eller motsvarande

utländska skuldförbindelser.

Det sammanlagda innehavet av placeringar enligt första stycket

2-4 som härrör från samma emittent eller låntagare får uppgå

till högst tjugofem procent av det belopp som ska skuldtäckas.

Begränsningarna i första stycket 2-4 ska tillämpas på

motsvarande sätt för grupper av emittenter eller låntagare med

inbördes anknytning. Med en sådan grupp avses två eller flera

fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från

risksynpunkt därför att någon av dem har, direkt eller

indirekt, ägarinflytande över en eller flera av de övriga i

gruppen, eller därför att de, utan att stå i sådant

förhållande, har sådan inbördes anknytning att någon eller

samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av

dem drabbas av finansiella problem.

Begränsningarna i första stycket 2 och 3 gäller inte sådana i

10 § första stycket 1-5 angivna tillgångar som får användas för

skuldtäckning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

inom de ramar som anges i första stycket meddela föreskrifter

om lämplig riskspridning.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett

enskilt fall besluta om tillfälliga avvikelser från de

begränsningar som anges i första stycket. Lag (2008:102).

10 d § De tillgångar som används för skuldtäckning skall, i

fråga om skadeförsäkring, finnas inom EES om risken är belägen

inom EES och, i fråga om livförsäkring, finnas inom EES om

försäkringsbolagets verksamhet utövas inom EES. För risker och

verksamhet utanför EES skall de tillgångar som används för

skuldtäckning finnas i Sverige.

Utan hinder av första stycket får tillgångar finnas utanför EES

eller, i fall som avses i första stycket andra meningen, inom

EES, om det inte kan antas försämra förmånsrätten enligt 4 a §

förmånsrättslagen (1970:979) och lokaliseringen även i övrigt

är betryggande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela närmare föreskrifter om lokalisering av tillgångar

enligt andra stycket. Lag (1999:600).

10 e § De tillgångar som används för skuldtäckning skall

placeras så att risken för valutakursförluster begränsas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

meddela föreskrifter om högsta tillåtna valutakursrisk.

Lag (1999:600).

10 f § Fordringar på någon annan än försäkringstagare ska

beaktas endast till den del de överstiger belopp som gäldenären

har att fordra av bolaget.

De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas till

verkligt värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder

som hänför sig till förvärvet av tillgången.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om

1. värdering till verkligt värde, och

2. vilket värde som tillgångar som anges i 10 § första stycket

13 högst får tas upp till.

För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 10 a § första

stycket 1 används för skuldtäckning, får inte högre värde

fastställas än det värde som skulle ha fastställts för

tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder, om

de ägts direkt av försäkringsbolaget . Om försäkringsbolaget

inte äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas endast så

stor del av tillgångarnas värde som svarar mot aktieinnehavet.

Lag (2008:102).

10 g § Ett försäkringsbolag ska upprätta och följa

placeringsriktlinjer. Sådana riktlinjer ska innehålla

principerna för placering av samtliga tillgångar, med en

särskild redovisning av principerna för placering av de

tillgångar som används för skuldtäckning.

Livförsäkringstagare och de som erbjuds att teckna en

livförsäkring i bolaget ska informeras om det huvudsakliga

innehållet i riktlinjerna, om det inte med hänsyn till

försäkringens särskilda beskaffenhet eller av annat särskilt

skäl saknas anledning till sådan information. Avser

verksamheten tjänstepensionsförsäkring, ska informationen ges

även till andra ersättningsberättigade på grund av

försäkringen .

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad riktlinjerna för verksamhet

avseende tjänstepensionsförsäkring ska innehålla samt om

skyldigheten att lämna information och om vilka försäkringar

som inte ska omfattas av informationsskyldigheten.

För placeringsriktlinjer i försäkringsbolag som meddelar

tjänstepensionsförsäkring ska bestämmelserna i 8 a § tillämpas.

Lag (2008:102).

11 § Ett försäkringsbolag ska föra ett register som vid varje

tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning

och tillgångarnas värde. Om 1 kap. 3 a § är tillämplig på

försäkringsbolagets verksamhet, ska bolaget föra ett särskilt

register för de tillgångar som används för skuldtäckning i

verksamheten avseende tjänstepensionsförsäkring.

Om en tillgång som antecknats i ett register har upplåtits med

sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för

skuldtäckning, ska detta antecknas i registret. Lag (2008:102).

11 a § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979)

följer med fordran som

1. grundas på försäkringsavtal, eller

2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal

inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i

sådana register som anges i 11 § när bolaget försätts i konkurs

eller utmätning äger rum.

Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt

efter annan fordran som avses i första stycket. Lag (2005:1051).

12 § Bestämmelserna i 10 och 10 b §§ gäller inte för tillgångar

som svarar mot försäkringstekniska avsättningar i verksamhet

avseende tjänstepensionsförsäkring. För sådana tillgångar

gäller, utöver de begränsningar som följer av 9 a, 10 a och

10 c-10 e §§ samt av andra stycket i denna paragraf, att de

skall placeras på det sätt som bäst gagnar de

ersättningsberättigades intressen och också i övrigt på ett

aktsamt sätt.

Av det belopp som skall skuldtäckas i verksamhet avseende

tjänstepensionsförsäkring får en andel om högst

1. tio procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan

jämställas med aktier samt obligationer och andra

skuldförbindelser, om värdepapperen eller skuldförbindelserna

inte är föremål för handel på reglerade marknader eller

motsvarande marknader utanför EES,

2. tre procent utgöras av kontanta medel,

3. fem procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan

jämställas med aktier samt obligationer och andra

skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om denne

i egenskap av arbetsgivare betalar försäkringspremier till

försäkringsbolaget (uppdragsgivande företag), och

4. tio procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 3 och

som getts ut av företag i en grupp av emittenter eller

låntagare med sådan inbördes anknytning som anges i 10 c §

andra stycket, vari ett uppdragsgivande företag ingår.

Begränsningarna i andra stycket 3 och 4 gäller inte sådana

tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar

för.

Om det finns särskilda skäl får Finansinspektionen i enskilda

fall besluta om undantag från de begränsningar som anges i

andra stycket 1 och 2. Lag (2007:532).

13 § Bestämmelserna i 9 a, 10, 10 b-10 e och 12 §§ gäller inte

för tillgångar som svarar mot avsättningar för villkorad

återbäring och för fondförsäkringsåtaganden där

försäkringstagaren bär placeringsrisken. Sådana tillgångar

skall placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

åtagandets karaktär.

I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring skall de

tillgångar som avses i första stycket placeras på det sätt som

bäst gagnar de ersättningsberättigades intressen och också i

övrigt på ett aktsamt sätt samt i enlighet med bestämmelserna i

12 § andra stycket 3 och 4 och tredje stycket.

Lag (2005:1121).

14 § Om ett annat land inom EES har bestämmelser som innebär

ytterligare begränsningar för ett försäkringsbolags placering

av tillgångar i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring

utöver vad som framgår av detta kapitel, skall ett

försäkringsbolag som bedriver sådan verksamhet där, på begäran

från det landet, tillämpa även de bestämmelserna.

Lag (2005:1121).

15 § Bestämmelserna i 10 § första-åttonde styckena och

10 a-10 e §§ gäller inte för återförsäkringsbolag. För sådana

bolag gäller, utöver de begränsningar som följer av 9 a § och

10 § nionde stycket, att skuldtäckningstillgångarna ska

placeras så att det möjliggör för bolaget att på ett lämpligt

sätt anpassa sig till ändrade ekonomiska omständigheter och

till katastrofer som får betydande följder för bolaget.

Placeringar i tillgångar som inte handlas på en reglerad

marknad eller motsvarande marknad utanför EES ska hållas på

aktsamma nivåer. Lag (2008:102).

16 § Har upphävts genom lag (2005:406).

17 § Har upphävts genom lag (1999:1123).

17 a § Har upphävts genom lag (1999:1124).

17 b § Optioner och terminskontrakt eller andra liknande

finansiella instrument får användas för att sänka den

finansiella risken i ett försäkringsbolag och för att

effektivisera förvaltningen av bolagets tillgångar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelserna i

första stycket. Lag (1999:600).

18 § Försäkringsbolag får inte utan Finansinspektionens medgivande

meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet. Lag (1991:1767).

19 § Ett försäkringsbrev skall innehålla uppgifter både om de

allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för

den försäkring som avses i brevet. Lag (1999:600).

19 a § Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller

överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen

(2005:104), skall försäkringsbolaget se till att detta och de

närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av

försäkringsavtalet. Lag (2007:122).

19 b § Om en försäkringstagare, som har rätt till återköp eller

överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen

(2005:104), vill flytta försäkringens värde till ett annat

försäkringsbolag, skall det försäkringsbolag från vilket värdet

flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter

om försäkringen som behövs till det andra bolaget.

Lag (2007:122).

20 § En personuppgift som anger att en försäkringstagare har

vidtagit dispositioner beträffande i framtiden utfallande

försäkringsbelopp till förmån för någon annan och som behandlas

enligt personuppgiftslagen (1998:204), får inte lämnas ut till

förmånstagaren. Lag (1998:722).

20 a § Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk

information som avser en enskild person får inte obehörigen

röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna

i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Lag (2009:429).

21 § Om det föreligger intressegemenskap mellan å ena sidan ett

försäkringsbolag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag

inte är tillämplig på eller en ekonomisk förening, får

Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller föreningen att

avge en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant

föreläggande får dock endast meddelas om det behövs med hänsyn

till tillsynen över försäkringsverksamheten. Redovisningen

skall avges enligt anvisningar av Finansinspektionen.

Lag (1999:225).

22 § Kapitalbasen för livförsäkringsrörelse får omfatta

följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,

2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, samt

3. obeskattade reserver.

Finansinspektionen får, i den mån 26 § fjärde stycket inte

hindrar det, medge att också andra poster än som sägs i första

stycket får ingå i kapitalbasen. Lag (2004:1179).

23 § Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska

för direkt livförsäkringsrörelse bestämmas på det sätt som

anges i denna paragraf.

Solvensmarginalen för livförsäkring som avses i 2 kap. 3 b §

första stycket klasserna 1 a, 2 och 3 utgör summan av följande

belopp:

1. fyra procent av den del av försäkringstekniska avsättningar

enligt 1 §, som svarar mot åtaganden med en finansiell eller

försäkringsteknisk risk för försäkringsbolaget , utan avdrag för

avgiven återförsäkring (bruttoavsättning) multiplicerat med en

faktor som motsvarar förhållandet för det föregående

räkenskapsåret mellan sådana försäkringstekniska avsättningar

efter avdrag för avgiven återförsäkring och bruttoavsättningen;

faktorn får dock inte understiga 0,85,

2. en procent av försäkringstekniska avsättningar i övrigt

beräknade på det sätt som anges i 1, om

a) försäkringstiden överstiger fem år och det belopp som ska

täcka driftskostnaderna är bestämt för längre tid än fem år,

eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för bolaget

som inte är oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor

multiplicerat med en faktor som motsvarar förhållandet för det

föregående räkenskapsåret mellan de positiva risksummorna efter

avdrag för avgiven återförsäkring och de positiva risksummorna

utan sådant avdrag; faktorn får dock inte understiga 0,5, samt

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är

hänförliga till sådana avtal under föregående räkenskapsår som

inte är förenade med någon placeringsrisk för

försäkringsbolaget och där det belopp som ska täcka

driftskostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år.

För försäkringar enbart för dödsfall ska vid tillämpning av

andra stycket 3 i stället för tre tiondels procent gälla en

tiondels procent om försäkringstiden är högst tre år och femton

hundradels procent om försäkringstiden är längre än tre år men

högst fem år.

Solvensmarginalen för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som

avses i 2 kap. 3 b § första stycket klass 4 ska bestämmas till

summan av ett belopp beräknat enligt andra stycket 1 och

solvensmarginalen enligt 25 §.

Solvensmarginalen för försäkringar enligt 2 kap. 3 b § första

stycket klass 1 b (tilläggsförsäkring) ska beräknas enligt

25 §.

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande

utsträckning sedan föregående räkenskapsår eller om avtalen

leder till en endast obetydlig risköverföring, får

Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag

som gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas. Om

den som har mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en

annan stat inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin grund i

bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller

försäkringsföretagets finanser.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp

som kan återfås från ett specialföretag enligt avtal om

riskövertagande får användas för att minska solvensmarginalen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om hur beräkningen enligt fjärde stycket

ska ske. Lag (2008:102).

24 § Kapitalbasen för skadeförsäkringsrörelse får omfatta

följande poster:

1. inbetalat aktiekapital eller inbetalat garantikapital,

2. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, samt

3. obeskattade reserver.

Utjämningsreserven som ska skuldtäckas enligt 9 § får inte ingå

i kapitalbasen.

För försäkringsbolag som tillämpar diskontering av

försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador ska, i

fråga om försäkring som avses i 2 kap. 3 a § första stycket

klasserna 3-18 och motsvarande återförsäkring, kapitalbasen

minskas med skillnaden mellan odiskonterade och diskonterade

försäkringstekniska avsättningar. För sådan försäkring som

avses i 2 kap. 3 a § första stycket klasserna 1 och 2 samt

motsvarande återförsäkring ska diskontering av de annuiteter

som ingår i avsättningarna göras.

Finansinspektionen får, med den begränsning som framgår av

andra stycket, i ett enskilt fall besluta att också andra

poster än de som anges i första stycket får ingå i

kapitalbasen. Lag (2008:102).

24 a § Från kapitalbasen enligt 22 eller 24 § skall

försäkringsbolaget i de fall som avses i andra stycket räkna av

det bokförda värdet av aktierna eller av vad som skjutits till

i annan form (tillskott) i

1. ett försäkringsbolag, ett kreditinstitut, ett institut för

elektroniska pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande

utländska företag,

2. ett utländskt återförsäkringsföretag,

3. ett försäkringsholdingföretag eller

4. ett finansiellt institut.

En sådan avräkning skall göras om

1. försäkringsbolagets ägarandel överstiger 10 procent av företagets egna kapital, eller

2. försäkringsbolagets ägarandel understiger 10 procent av företagets egna kapital men

a) tillskottet eller summan av tillskotten överstiger 10

procent av det egna kapitalet eller de egna fonderna i

företaget eller det sammanlagda bokförda värdet av sådana

tillskott överstiger 10 procent av försäkringsbolagets

kapitalbas, eller

b) företaget är ett intresseföretag eller försäkringsbolaget

direkt eller indirekt äger minst 20 procent av kapitalet eller

av samtliga röster i företaget.

Avräkning skall inte göras för tillskott som avser företag som

omfattas av samma beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning

som försäkringsbolaget enligt 7 a kap. 5 §.

Avräkning skall inte heller göras för tillskott som avser

företag som gemensamt med försäkringsbolaget omfattas av

tillsyn enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över

finansiella konglomerat. Lag (2006:1374).

25 § Solvensmarginalen enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska

för skadeförsäkringsrörelse och återförsäkring bestämmas med

utgångspunkt i premieindex eller skadeindex. Vid beräkningen

ska premie-, ersättnings-, avsättnings- och regressbelopp som

avser försäkringsklasserna i 2 kap. 3 a § första stycket 11-13

eller motsvarande återförsäkring ökas med 50 procent.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

ifråga om återförsäkring meddela föreskrifter om motsvarande

höjningar av beräkningskriterierna för solvensmarginalen för

andra försäkringsklasser än de motsvarande klasserna i 2 kap.

3 a § första stycket 11-13.

Premieindex grundas på det högsta av

1. ett belopp som uppgår till under det föregående

räkenskapsåret förfallna premier brutto för direkt försäkring

och mottagen återförsäkring med avdrag för dels däri ingående

skatter och avgifter, dels premier för under samma tid

annullerade försäkringsavtal, eller

2. bruttovärdet av de intjänade premierna.

Premieindex utgörs av arton procent av det högsta beloppet

enligt tredje stycket, till den del beloppet motsvarar högst

femtio miljoner euro eller det högre belopp, grundat på

förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som

Europeiska gemenskapernas kommission årligen tillkännager, och

sexton procent av återstoden.

Skadeindex grundas på ett belopp bestående av

1. genomsnittet av utbetalda ersättningar brutto eller

kostnader för utförd assistans i direkt försäkring och mottagen

återförsäkring för vart och ett av de tre föregående

räkenskapsåren med avdrag för erhållna regressbelopp under

samma tid, samt

2. en tredjedel av avsättningen för oreglerade skador brutto i

direkt försäkring och mottagen återförsäkring vid det

föregående räkenskapsårets utgång minskad med en tredjedel av

avsättningen för oreglerade skador brutto i direkt försäkring

och mottagen återförsäkring vid början av den treårsperiod som

slutade med det föregående räkenskapsårets utgång.

Skadeindex utgörs av tjugosex procent av detta belopp till den

del beloppet motsvarar högst trettiofem miljoner euro eller det

högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska

konsumentprisindexet, som Europeiska gemenskapernas kommission

årligen tillkännager, och tjugotre procent av återstoden.

Om försäkringsrörelsen huvudsakligen omfattar kreditförsäkring

eller försäkring som omfattar risker till följd av storm, hagel

eller frost, ska dock beräkningen enligt femte stycket beräknas

på grundval av de sju föregående räkenskapsåren.

Solvensmarginalen utgör det högsta av premieindex eller

skadeindex, multiplicerat med en kvot som för de tre närmast

föregående räkenskapsåren motsvarar förhållandet mellan, å ena

sidan, summan av utbetalda ersättningar och förändringen i

avsättningen för oreglerade skador efter avdrag för

återförsäkrares andel samt, å andra sidan, summan av utbetalda

ersättningar och förändringen i avsättningen för oreglerade

skador utan avdrag för återförsäkrares andel. Kvoten får dock

inte understiga 0,5.

Om försäkringsbolagets verksamhet inte har pågått så länge som

förutsätts enligt bestämmelserna om skadeindex i fjärde och

sjätte styckena, ska solvensmarginalen beräknas med

utgångspunkt i premieindex.

Om den beräknade solvensmarginalen för ett försäkringsbolag är

lägre än föregående års solvensmarginal, ska solvensmarginalen

i stället bestämmas till solvensmarginalen för föregående år

multiplicerad med förhållandet mellan de tekniska

avsättningarna för oreglerade skador vid utgången av det

närmast föregående räkenskapsåret och de tekniska

avsättningarna för oreglerade skador i början av det närmast

föregående räkenskapsåret. Vid beräkningarna ska återförsäkring

inte ingå i de tekniska avsättningarna. Kvoten får inte

överstiga ett.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att

statistiska metoder används för bestämmande av andelen premier,

ersättningar, avsättningar och regressbelopp som avser

försäkringsklasserna i 2 kap. 3 a § första stycket 11-13 eller

motsvarande återförsäkring.

Om återförsäkringsavtalen har försämrats i betydande

utsträckning sedan föregående räkenskapsår eller om avtalen

leder till en endast obetydlig risköverföring, får

Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att det avdrag

som gjorts på grund av avgiven återförsäkring ska minskas. Om

den som har mottagit återförsäkringen är auktoriserad i en

annan stat inom EES, får ett sådant beslut inte ha sin grund i

bristande sundhet i återförsäkringsföretagets eller

försäkringsföretagets finanser.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att belopp

som kan återfås från ett specialföretag enligt avtal om

riskövertagande får användas för att minska solvensmarginalen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om

1. beräkning av solvensmarginal för återförsäkring av

livförsäkring enligt bestämmelserna för livförsäkring i 23 §,

2. beräkning av kostnader för utförd assistans, och

3. annan beräkning av solvensmarginalen för sjukränta.

Lag (2008:102).

26 § För direkt livförsäkringsrörelse och

återförsäkringsrörelse gäller följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska uppgå

till ett belopp som motsvarar tre miljoner euro eller det högre

belopp, grundat på förändringar i det europeiska

konsumentprisindexet, som Europeiska gemenskapernas kommission

årligen tillkännager. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om höjning av

garantibeloppet för återförsäkring.

Om ett försäkringsbolag bedriver både direkt

skadeförsäkringsrörelse och återförsäkring, gäller kravet på

ett garantibelopp på tre miljoner euro enligt andra stycket och

höjningar som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd

av andra stycket bara om verksamheten avseende återförsäkring

är av sådan storlek att

1. mottagna premier för återförsäkring uppgår till mer än 10

procent av samtliga premier eller överstiger 50 miljoner euro,

eller

2. försäkringstekniska avsättningar för återförsäkring uppgår

till mer än 10 procent av samtliga försäkringstekniska

avsättningar.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett

enskilt fall besluta att garantibeloppet för ömsesidiga

försäkringsbolag sätts ned med högst en fjärdedel.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen

motsvaras av poster som anges i 22 § första stycket 1-3 och,

efter godkännande från Finansinspektionen, dolda nettoreserver

som uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträckning

sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma

gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av

solvensmarginalen. Lag (2008:102).

27 § För direkt skadeförsäkringsrörelse gäller följande.

Garantibeloppet enligt 1 kap. 8 a § andra stycket ska uppgå

till ett belopp som motsvarar två miljoner euro eller det högre

belopp, grundat på förändringar i det europeiska

konsumentprisindexet, som Europeiska gemenskapernas kommission

årligen tillkännager. Om rörelsen omfattar försäkring eller

risk som hänför sig till någon av klasserna i 2 kap. 3 a §

första stycket 10-15, ska dock garantibeloppet uppgå till ett

belopp motsvarande tre miljoner euro eller det högre belopp,

grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindex,

som Europeiska gemenskapernas kommission årligen tillkännager.

Finansinspektionen får, om det finns särskilda skäl, i ett

enskilt fall besluta att garantibeloppet för ömsesidiga

försäkringsbolag sätts ned med högst en fjärdedel.

Kapitalbasen ska intill en tredjedel av solvensmarginalen

motsvaras av poster som anges i 24 § första stycket 1-3, med

den begränsning som följer av andra stycket, och, efter

godkännande från Finansinspektionen, dolda nettoreserver som

uppkommit genom värdering av tillgångar i den utsträckning

sådana dolda reserver inte är av exceptionell natur. Detsamma

gäller garantibeloppet, om det är större än en tredjedel av

solvensmarginalen. Lag (2008:102).

28 § Om direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkrings-

rörelse drivs i samma försäkringsbolag enligt 1 kap. 3 § andra

och tredje styckena, skall kapitalbasen för livförsäkrings-

rörelsen respektive skadeförsäkringsrörelsen beräknas och

redovisas separat. Lag (1999:600).

29 § Premier för fondförsäkringar skall placeras i andelar i

sådana till försäkringen anknutna fonder som försäkringstagaren

från tid till annan bestämmer. försäkringsbolaget får begränsa

antalet fonder i vilka premier får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av sådana andelar får

endast användas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder

och för utbetalning eller betalning av kostnader enligt

försäkringsavtalet. Lag (1999:600).

30 § Ett försäkringsbolag som driver direkt försäkringsrörelse

skall upprätta riktlinjer för hantering av intressekonflikter

mellan bolagets intressenter. Lag (2004:570).

7 a kap. Försäkringsgrupper

Vilka företag som ingår i en försäkringsgrupp

1 § En försäkringsgrupp enligt denna lag består av

1. ett försäkringsbolag och

a) dess dotterföretag eller intresseföretag som är

försäkringsföretag,

b) försäkringsföretag med vilket försäkringsbolaget har en

gemensam eller i huvudsak gemensam ledning,

2. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är

a) ett försäkringsholdingföretag eller

b) ett utländskt försäkringsföretag med hemvist utanför EES,

eller

3. ett försäkringsbolag och dess moderföretag som är ett annat

företag än som avses i 1 och 2 men som inte är ett blandat

finansiellt holdingföretag enligt 1 kap. 3 § 3 lagen (2006:531)

om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Det som föreskrivs i detta kapitel i fråga om intresseföretag

ska även gälla företag som inte är ett dotterföretag eller

intresseföretag, om ägandet i företaget direkt eller indirekt

uppgår till minst 20 procent av kapitalet eller av samtliga

röster. Lag (2008:102).

2 § En försäkringsgrupp enligt 1 § första stycket omfattar även

1. försäkringsbolagets andra dotterföretag och intresseföretag,

2. andra företag än försäkringsföretag med vilka

försäkringsbolaget har en gemensam eller i huvudsak gemensam

ledning,

3. företag som försäkringsbolaget är dotterföretag eller

intresseföretag till,

4. övriga dotterföretag och intresseföretag till företag som

anges i 2 och 3, och

5. företag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam

ledning med företag som anges i 2 och 3. Lag (2006:533).

Kontroll av affärshändelser och avtal inom försäkringsgruppen

3 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall

ha en god kontroll över affärshändelser och avtal med andra

företag inom försäkringsgruppen samt deras påverkan på

försäkringsbolagets ekonomiska ställning, så att kraven enligt

1 kap. 1 a § första stycket kan tillgodoses.

Första stycket gäller även affärshändelser och avtal mellan

försäkringsbolaget och en fysisk person som har ett

kvalificerat innehav i eller en nära förbindelse med

försäkringsbolaget eller ett annat företag inom

försäkringsgruppen. Lag (2000:623).

Gruppbaserat kapitalkrav

4 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1

skall, utöver vad som föreskrivs i 1 kap. 8 a §, ha en

kapitalbas som är tillfredsställande med hänsyn till andra

företag i försäkringsgruppen (gruppbaserad kapitalbas). När den

gruppbaserade kapitalbasen bestäms skall 7 kap. 22 och 24 §§,

24 a § första-tredje styckena, 26 § fjärde stycket första

meningen samt 27 § fjärde stycket första meningen tillämpas.

Den gruppbaserade kapitalbasen skall uppgå till en nivå som är

tillräcklig med hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen

(gruppbaserad solvensmarginal). När den gruppbaserade

solvensmarginalen bestäms skall 7 kap. 23 § för

livförsäkringsrörelse och 7 kap. 25 § för

skadeförsäkringsrörelse tillämpas. Lag (2006:533).

Beräkning av gruppbaserad ekonomisk ställning

5 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket 1 och 2

skall göra en beräkning av gruppbaserad kapitalbas och

solvensmarginal för att bestämma den ekonomiska ställningen med

hänsyn till andra företag i försäkringsgruppen. Beräkningen

skall göras enligt en sammanläggnings- och avräkningsmetod. Om

det finns skäl får beräkningen i stället göras enligt en

konsolideringsmetod.

Vid beräkningen skall dotterföretag och intresseföretag som är

försäkringsföretag beaktas proportionellt efter

försäkringsbolagets innehav om inte särskilda skäl talar för

att de beaktas till annan andel.

Beräkningen skall särskilt tillgodose att avdrag från

kapitalbasen görs för dels tillgångar som får ingå i

kapitalbasen hos ett annat försäkringsföretag i

försäkringsgruppen, dels värden som skapats internt inom

gruppen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

meddela föreskrifter om beräkningsmetodernas användning och

innehåll. Lag (2000:623).

Gruppbaserad redovisning

6 § Ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket skall

upprätta och till Finansinspektionen ge in en särskild

redovisning som omfattar försäkringsgruppen (gruppbaserad

redovisning).

En gruppbaserad redovisning skall innehålla en sammanställning

av sådana väsentliga affärshändelser och avtal som avses i 3 §.

I de fall som avses i 1 § första stycket 1 och 2 skall

redovisningen även innehålla en sådan beräkning som avses i 5

§. Redovisningen skall i det fall som avses i 1 § första

stycket 2 upprättas som om moderföretaget är ett

försäkringsbolag och särskilt visa detta moderföretags

fördelning av kapitalet inom koncernen och intresseföretag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om den gruppbaserade redovisningens

utformning och innehåll samt när handlingarna skall ges in till

Finansinspektionen. Lag (2000:623).

Undantag från gruppbaserad redovisning

7 § Finansinspektionen får medge att ett försäkringsbolag helt

eller delvis undantas från skyldigheten att upprätta och ge in

en gruppbaserad redovisning enligt 6 §, om bolaget

1. omfattas av en gruppbaserad redovisning eller motsvarande

sammanställning som upprättas av ett annat företag, och

2. den ekonomiska ställningen kan antas vara tillfredsställande

med hänsyn till kraven i 3 § första stycket och 4 §.

Lag (2000:623).

8 § Finansinspektionen får medge att ett företag helt eller

delvis utelämnas från en gruppbaserad redovisning enligt 6 §,

om

1. företaget är beläget i ett land utanför Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet där det finns rättsliga hinder för

överföring av nödvändig information,

2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med

tillsynen, eller

3. ett beaktande av företaget skulle vara olämpligt eller

vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.

Lag (2000:623).

Information till försäkringsbolag som skall upprätta en

gruppbaserad redovisning

9 § Ett företag som ingår i en försäkringsgrupp enligt 1 och 2 §§

samt sådana fysiska personer som avses i 3 § andra stycket

skall till ett försäkringsbolag som avses i 1 § första stycket

lämna de uppgifter som behövs för att upprätta en gruppbaserad

redovisning som uppfyller kraven i denna lag och föreskrifter

som meddelats med stöd av lagen. Uppgifterna skall lämnas på

försäkringsbolagets begäran så snart det kan ske.

Första stycket gäller även en juridisk eller fysisk person i

förhållande till ett sådant utländskt företag inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet som skall upprätta en gruppbaserad

sammanställning enligt offentlig reglering som bygger på

försäkringsgruppsdirektivet (98/78/EG). Lag (2000:623).

Ledningen i ett försäkringsholdingföretag

9 a § Den som ingår i ledningen för ett

försäkringsholdingföretag skall ha tillräcklig insikt och

erfarenhet för att delta i ledningen av företaget och även i

övrigt vara lämplig för en sådan uppgift. Lag (2006:533).

Tystnadsplikt

10 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett

företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta

kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller

hos en person, som enligt 9 § skall lämna uppgifter, får inte

obehörigen röja vad han fått veta och inte heller utnyttja

kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse. Lag (2000:623).

Uppgiftsskyldighet

10 a § Ett företag som avses i 10 § är skyldigt att lämna ut

uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om det

under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i

brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i ett

ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en

annan stat eller mellanfolklig domstol begärs av åklagare.

Lag (2006:533).

Meddelandeförbud

10 b § Den undersökningsledare eller åklagare som begär

uppgifter enligt 10 a § får förordna att företaget samt dess

styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller

för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 10 a §

eller att det pågår en förundersökning eller ett ärende om

rättslig hjälp i brottmål.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en

utredning om brott inte skall äventyras eller för att uppfylla

en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet skall vara tidsbegränsat, med möjlighet till

förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är

motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om

rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas

endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om

rättslig hjälp samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet

med förbudet, skall undersökningsledaren eller åklagaren

besluta att förordnandet skall upphöra. Lag (2006:533).

Ansvarsbestämmelse

10 c § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov

oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 10 b §.

Lag (2006:533).

8 kap. Försäkringsbolagets ledning m.m.

1 § Ett försäkringsbolag ska ha en styrelse med minst tre

ledamöter. I ömsesidiga försäkringsbolag och i

försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska mer än

hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är

anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i

företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en

företagsgrupp av motsvarande slag.

Styrelsen väljs av bolagsstämman. I ett försäkringsaktiebolag

som inte får dela ut vinst ska minst en av

styrelseledamöterna utses av försäkringstagarna eller av

någon intressegrupp som har anknytning till dem. En sådan

styrelseledamot får inte vara

1. aktieägare i bolaget,

2. anställd i bolaget, eller

3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som

ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av

motsvarande slag.

Även annan styrelseledamot får enligt bestämmelse i

bolagsordningen tillsättas i annan ordning än genom val av

bolagsstämman.

Styrelseledamöternas uppdrag gäller för den tid som anges i

bolagsordningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra

räkenskapsår och ska bestämmas så att uppdraget upphör vid

slutet av den ordinarie bolagsstämma på vilken styrelseval

förrättas.

Det som föreskrivs i denna lag om styrelseledamöter ska i

tillämpliga delar gälla även suppleanter.

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen

(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

och i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid

gränsöverskridande fusioner. Lag (2009:708).

1 a § Bolagsstämman skall besluta om arvode och annan

ersättning för styrelseuppdrag till var och en av

styrelseledamöterna.

Första stycket gäller inte sådana emissioner och överlåtelser

som omfattas av lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i

aktiemarknadsbolag, m.m. Lag (2006:563).

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om

ledamoten eller den som utsett honom eller henne begär det.

En anmälan om detta ska göras hos styrelsen och, i de fall då

en ledamot som inte är vald på bolagsstämman vill avgå, hos

den som tillsatt honom eller henne.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller det

uppkommer hinder för denne enligt 4 § att vara

styrelseledamot och om det inte finns någon suppleant, ska

övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny ledamot

för den återstående mandattiden tillsätts, om inte den

förutvarande ledamoten har varit en sådan ledamot som avses i

1 § andra stycket eller en sådan arbetstagarledamot som avses

i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de

privatanställda eller i lagen (2008:9) om arbetstagares

medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Ska ledamoten väljas på bolagsstämman, kan valet trots

föreskrifterna i 1 § första stycket anstå till den nästa

ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om

styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och

suppleanter.

Om en styrelseledamot, som enligt bolagsordningen ska

tillsättas på något annat sätt än genom val av bolagsstämman,

inte har utsetts, ska rätten förordna ersättare på ansökan av

styrelseledamot, aktieägare, delägare, delegerad, garant,

borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det

finns någon som kan företräda bolaget. Lag (2009:708).

3 § Styrelsen skall utse verkställande direktör. Denne får utses

inom eller utom styrelsen.

Styrelsen får förordna en eller flera vice verkställande direktörer

att tjänstgöra i verkställande direktörens ställe. För vice

verkställande direktör gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag

sägs om verkställande direktören.

4 § Verkställande direktören och minst halva antalet

styrelseledamöter skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i särskilda fall.

Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt

prövas dock av regeringen.

Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare

enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara styrelseledamot

eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är

underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om

näringsförbud.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot. Lag (2004:578).

4 a § Den som har varit revisor i ett bolag, vars överlåtbara

värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

får inte vara styrelseledamot, verkställande direktör eller

annan ledande befattningshavare i bolaget, om inte minst två

år har förflutit sedan han eller hon lämnade

revisionsuppdraget.

Första stycket gäller även den som har varit huvudansvarig

för revisionen enligt 17 § revisorslagen (2001:883).

Lag (2009:569).

5 § I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag får, om särskilda

skäl föreligger, medges undantag från bestämmelserna om

1. att verkställande direktör skall utses,

2. att det åligger styrelsen att utse en verkställande

direktör,

3. att verkställande direktören inte får vara ordförande i

bolagets styrelse.

Frågor om undantag enligt första stycket prövas av

Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse

eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen.

Om verkställande direktör inte utses, skall styrelsen uppdra åt

en av styrelseledamöterna att fullgöra de skyldigheter som

åligger verkställande direktören i fråga om bokföring och

medelsförvaltning. Styrelsen svarar för vad som i övrigt

åligger verkställande direktören enligt denna lag.

Lag (1999:225).

6 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören i

försäkringsaktiebolag skall senast när de tillträder sin

befattning, för införande i aktieboken anmäla sitt innehav av

aktier i bolaget och i bolag inom samma koncern. Detsamma

gäller motsvarande befattningshavare i ömsesidiga

försäkringsbolag i fråga om innehav av aktier i bolag inom

koncern där det ömsesidiga bolaget ingår. Förändringar i

aktieinnehaven skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte i den mån anmälningsskyldighet

föreligger enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för

vissa innehav av finansiella instrument. Lag (2000:1089).

7 § Styrelsenn svarar för bolagets organisation och för

förvaltningen av bolagets angelägenheter. Verkställande

direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt de

riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar.

Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens

bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen

och arten av bolagets verksamhet är osedvanliga eller av stor

betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan

väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall

skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall se till att organisationen i fråga om

bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en

tillfredsställande kontroll. Verkställande direktören skall

sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse

med lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

och andra författningar och att medelsförvaltningen sköts på

ett betryggande sätt. Lag (1999:600).

8 § Styrelsen skall fastställa försäkringstekniska riktlinjer,

placeringsriktlinjer och riktlinjer för hantering av

intressekonflikter. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna

följs och skall fortlöpande pröva om de behöver ändras.

Lag (2004:570).

8 a § I ett bolag, vars överlåtbara värdepapper är upptagna

till handel på en reglerad marknad, ska styrelsen ha ett

revisionsutskott. Utskottets ledamöter får inte vara

anställda av bolaget. Minst en ledamot ska vara oberoende och

ha redovisnings- eller revisionskompetens.

Bolaget får besluta att styrelsen inte ska ha något

revisionsutskott, förutsatt att styrelsen

1. fullgör de uppgifter som anges i 8 b §, och

2. uppfyller det krav som anges i första stycket tredje

meningen. Lag (2009:569).

8 b § Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar

styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt,

1. övervaka bolagets finansiella rapportering,

2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka

effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision

och riskhantering,

3. hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och

koncernredovisningen,

4. granska och övervaka revisorns opartiskhet och

självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn

tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster,

och

5. biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans

beslut om revisorsval. Lag (2009:569).

9 § I ett försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till

handel på en reglerad marknad i Sverige, skall styrelsen varje

år upprätta förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och

annan ersättning till den verkställande direktören och andra

personer i bolagets ledning. Med ersättning jämställs

överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i

framtiden förvärva värdepapper från bolaget. Riktlinjerna skall

avse tiden från nästa ordinarie bolagsstämma.

Information om tidigare beslutade ersättningar som inte har

förfallit till betalning skall fogas till förslaget.

Om, i fall som avses i 9 b §, de riktlinjer som bolagsstämman

har beslutat om inte har följts, skall även information om

detta och om skälet till avvikelsen fogas till förslaget.

Första stycket gäller inte sådana emissioner och överlåtelser

som omfattas av lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i

aktiemarknadsbolag, m.m. Det gäller inte heller ersättning som

omfattas av 1 a § första stycket. Lag (2007:532).

9 a § Om förslaget enligt 9 § ger utrymme för ersättning som

inte på förhand är bestämd till ett visst belopp, skall det

innehålla uppgift om ersättningens art och under vilka

förutsättningar den skall lämnas eller kunna göras gällande.

I fall som avses i första stycket skall till förslaget fogas

uppgift om vad bolagets åtaganden gentemot de personer som

omfattas sammanlagt kan beräknas kosta bolaget vid olika

tänkbara utfall. Lag (2006:563).

9 b § I de riktlinjer som avses i 9 § får det bestämmas att

styrelsen får frångå riktlinjerna, om det i ett enskilt fall

finns särskilda skäl för det. Lag (2006:563).

9 c § Bolagets revisor skall senast två veckor före den

bolagsstämma som avses i 9 kap. 5 § första stycket lämna ett

skriftligt, undertecknat yttrande till styrelsen om huruvida de

riktlinjer som avses i 9 § och som har gällt sedan föregående

bolagsstämma av nämnda slag har följts. Om riktlinjerna enligt

revisorns mening inte har följts, skall skälen för denna

bedömning framgå. Lag (2006:563).

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Om

inte något annat föreskrivs i bolagsordningen eller beslutats av

bolagsstämman, väljer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal avgörs

valet genom lottning. Verkställande direktören får inte vara

ordförande.

Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Om

en styrelseledamot eller verkställande direktören fordrar att

styrelsen sammankallas, skall detta ske. Verkställande direktören

har, även om han inte är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra

sig vid styrelsens sammanträde, om inte styrelsen för ett visst fall

bestämmer något annat.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som

undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som

styrelsen utser. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har

rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollet

skall föras i nummerföjd och förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet

styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrivs i

bolagsordningen är närvarande. Vid bedömningen av om styrelsen

är beslutför skall styrelseledamöter som är jäviga enligt 12 §

anses som inte närvarande. Beslut i ett ärende får inte fattas,

om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter dels fått

tillfälle att delta i ärendets behandling, dels fått

tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en

styrelseledamot har förfall och om det finns en suppleant, som

skall träda in i styrelseledamotens ställe, skall denne ges

tillfälle till detta. Suppleant för arbetstagarledamot, som har

utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för

de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges

tillfälle att delta i ärendets behandling på samma sätt som en

styrelseledamot.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen inte

föreskriver särskild röstmajoritet, den mening för vilken vid

sammanträdet mer än hälften av de närvarande röstar eller vid

lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Är

styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock

utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter,

om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen

skall skrivas under av minst hälften av hela antalet

styrelseledamöter. Lag (2004:570).

12 § En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte

handlägga en fråga om

1. avtal mellan styrelseledamoten eller verkställande

direktören och försäkringsbolaget ,

2. avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten

eller verkställande direktören i frågan har ett väsentligt

intresse som kan strida mot bolagets, eller

3. avtal mellan bolaget och en juridisk person som

styrelseledamoten eller verkställande direktören ensam eller

tillsammans med någon annan får företräda.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om

styrelseledamoten eller verkställande direktören direkt eller

indirekt genom en juridisk person äger samtliga aktier i ett

vinstutdelande försäkringsaktiebolag.

För vinstutdelande försäkringsaktiebolag gäller inte

bestämmelsen i första stycket 3 om bolagets motpart är ett

företag i samma koncern eller i en företagsgrupp av motsvarande

slag. För övriga försäkringsbolag gäller inte denna

bestämmelse,

1. om försäkringsbolaget äger samtliga aktier i bolagets

motpart, och

2. om motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag

som inte får dela ut vinst.

Med avtal som avses i första stycket jämställs rättegång eller

annan talan.

Om ett försäkringsaktiebolag har endast en aktieägare, skall

ett avtal mellan denne och bolaget som inte avser löpande

affärstransaktioner på sedvanliga villkor antecknas i eller

fogas till styrelsens protokoll. Lag (2004:570).

13 § Styrelsen företräder försäkringsbolaget och tecknar dess

firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande

direktören eller någon annan att företräda bolaget och teckna

dess firma, om förbud mot detta inte har tagits in i

bolagsordningen. Minst en av dem som bemyndigas att företräda

bolaget och teckna dess firma skall vara bosatt inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i

särskilda fall. Frågor om sådant tillstånd prövas av

Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse

eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. I övrigt

gäller för den som inte är styrelseledamot eller verkställande

direktör vad som sägs i 4 och 12 §§ om verkställande

direktören.

Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda bolaget och

teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer

i förening. Andra inskränkningar får inte registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla sådana bemyndiganden som

avses i andra stycket.

Om bolaget inte har någon här i landet bosatt behörig

ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt

person att på bolagets vägnar ta emot delgivning. Ett sådant

bemyndigande får inte lämnas till någon som är underårig eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Lag (1999:225).

14 § Verkställande direktören får alltid företräda bolaget och

teckna dess firma i fråga om åtgärder som enligt 7 § ankommer på

honom.

15 § Styrelsen eller någon annan ställföreträdare för bolaget

får inte företa rättshandlingar eller andra åtgärder som är

ägnade att bereda otillbörliga fördelar åt aktieägare,

delägare, garanter eller andra, till nackdel för bolaget eller

andra aktieägare, delägare eller garanter. Detsamma gäller

beslut som är ägnade att ge otillbörliga fördelar åt

aktieägare, delägare, garanter eller andra, till nackdel för de

försäkringstagare eller ersättningsberättigade som på grund av

försäkringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade

vinster som har uppstått i rörelsen.

En ställföreträdare får inte följa en föreskrift av

bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om föreskriften

inte gäller därför att den står i strid med denna lag, lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag eller

bolagsordningen. Lag (2004:570).

16 § Om en ställföreträdare som avses i 13 § har företagit en

rättshandling för bolaget och därvid har handlat i strid med

bestämmelserna i denna lag om bolagsorganens behörighet, gäller

rättshandlingen inte mot bolaget. Detsamma gäller om en verkställande

direktör vid företagande av en rättshandling har överskridit den

behörighet som tillkommer honom enligt 7 § och bolaget visar att

motparten insåg eller borde ha insett behörighetsöverskridandet.

Om ställföreträdare som avses i första stycket har överskridit sin

befogenhet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget, om bolaget visar

att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten

överskreds. Detta gäller dock inte när styrelsen eller verkställande

direktören har överträtt föreskrift om bolagets verksamhetsföremål

eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av

ett annat bolagsorgan. Lag (1994:1941).

17 § För registrering ska bolaget anmäla vem som har utsetts

till styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant och

firmatecknare och vem som enligt 13 § har bemyndigats att på

bolagets vägnar ta emot delgivning samt deras postadress och

personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om en

ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245)

om styrelserepresentation för de privatanställda eller lagen

(2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande

fusioner, ska detta anges. För registrering ska bolaget även

anmäla av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bolaget enligt 2 kap. 13 §

anmäls för registrering och därefter genast efter det att en

ändring inträffat i de förhållanden som anmälts eller ska

anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra

anmälan har även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, ska bolaget genast anmäla det för

registrering. Lag (2009:708).

18 § I försäkringsbolag skall de försäkringstekniska

utredningarna och beräkningarna utföras under överinseende av

en eller flera aktuarier. En aktuarie skall ha den insikt och

erfarenhet i dessa frågor som fordras med hänsyn till arten och

omfattningen av bolagets verksamhet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

meddela föreskrifter om villkoren för behörighet att tjänstgöra

som aktuarie. Den som meddelar sådana föreskrifter får medge

undantag från dessa villkor och från kravet på aktuarie enligt

första stycket.

Styrelsen eller verkställande direktören skall, när en aktuarie

utsetts eller frånträtt sin befattning, genast anmäla detta för

registrering. Sådan anmälan kan också göras av aktuarien.

Finansinspektionen skall, om det behövs, förordna en eller

flera aktuarier som tillsammans med bolagets aktuarie skall

utföra de uppgifter som avses i första stycket. Inspektionen

skall utfärda en instruktion för sådan aktuarie. Aktuarien har

rätt att få arvode av försäkringsbolaget . Arvodets storlek

bestäms av inspektionen. Lag (1999:600).

9 kap. Bolagsstämma

1 § Aktieägares, delägares, delegerades och garanters rätt att

besluta i försäkringsbolagets angelägenheter utövas vid

bolagsstämman.

I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma

den som har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av

aktieboken som avses i 3 kap. 13 § andra stycket.

I bolagsordning kan bestämmas att aktieägare respektive

delägare för att få delta i bolagsstämman skall anmäla sig hos

bolaget senast den dag som anges i kallelsen till stämman.

Denna dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, lördag,

midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får inte infalla

tidigare än femte dagen före stämman.

En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt eller av

dess dotterföretag kan inte företrädas vid bolagsstämman.

Lag (2000:67).

2 § Aktieägarnas, delägarnas och garanternas rätt vid

bolagsstämman får utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad

fullmakt. Sådan fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Om bolagsordningen innehåller bestämmelser att delägarnas rätt

att besluta om försäkringsbolagets angelägenheter skall

tillkomma särskilt utsedda delegerade, får delägarna inte utöva

någon beslutanderätt vid bolagsstämman. Delegerade får inte

rösta genom ombud.

Varje aktieägare, delägare, delegerad eller garant kan vid

bolagsstämman medföra högst ett biträde.

Om två eller flera allmänna pensionsfonder enligt lagen

(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen

(2000:193) om Sjätte AP-fonden förvaltar aktier i ett visst

försäkringsaktiebolag får varje fond för sig utöva rösträtt för

de aktier fonden förvaltar. Lag (2000:202).

2 a § Ett publikt försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna

till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad

utanför EES, skall inför en bolagsstämma tillhandahålla

aktieägarna ett fullmaktsformulär.

Formuläret skall tillhandahållas tillsammans med kallelsen till

bolagsstämman, om kallelsen sänds till aktieägarna. Om kallelse

sker på något annat sätt, skall fullmaktsformuläret

tillhandahållas aktieägarna på begäran efter det att

bolagsstämman har tillkännagetts.

Formuläret får inte innehålla namn på ombud eller ange hur

ombudet skall rösta. Lag (2007:532).

3 § I ett försäkringsaktiebolag kan ingen rösta för egna och

andras aktier för sammanlagt mer än en femtedel av de aktier

som företräds på stämman, om inte något annat följer av

bolagsordningen.

Aktieägaren eller den röstberättigade i ett ömsesidigt

försäkringsbolag får inte själv eller genom ombud rösta i fråga

om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller andra

förpliktelser gentemot bolaget, eller

3. sådan talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande

någon annan, om aktieägaren eller den röstberättigade i frågan

har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare och

andra röstberättigade gäller även deras ombud.

Om två eller flera allmänna pensionsfonder enligt lagen

(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och lagen

(2000:193) om Sjätte AP-fonden förvaltar aktier i ett visst

försäkringsaktiebolag, anses varje fond för sig som aktieägare

vid tillämpning av första och tredje styckena. Lag (2000:202).

4 § Bolagsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt

säte. I bolagsordningen kan dock föreskrivas att den skall eller kan

hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter

föranleder det, får stämman hållas på annan plats.

5 § Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom sex månader efter

utgången av varje räkenskapsår. Vid den ordinarie bolagsstämman

skall årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i

moderbolag, koncernredovisningen och

koncernrevisionsberättelsen läggas fram.

Vid stämman skall beslut fattas

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen

samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och

koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust

enligt den fastställda balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande

direktören,

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag

eller bolagsordningen.

Vid den ordinarie bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag,

vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i

Sverige, skall beslut även fattas om riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare. Riktlinjerna skall ha det

innehåll som anges i 8 kap. 9 § första stycket och 9 a § första

stycket.

Beslut i frågor som avses i andra stycket 1-3 skall dock anstå

till en fortsatt stämma, om i försäkringsaktiebolag majoriteten

eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av

samtliga aktier begär det. Detsamma gäller i ömsesidiga

försäkringsbolag om en tiondel av de närvarande röstberättigade

begär det. En sådan stämma skall hållas minst en och högst två

månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Lag (2007:532).

6 § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till

detta. En sådan stämma skall även hållas när det för ett visst

angivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller i

försäkringsaktiebolag av ägare till en tiondel av samtliga aktier och

i ömsesidiga försäkringsbolag av en tiondel av samtliga

röstberättigade. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den

dag då en sådan begäran kommit in till bolaget.

7 § En aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt

försäkringsbolag har rätt att få ett ärende behandlat vid

bolagsstämma, om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos

styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till

stämman.

8 § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om en stämma som skall

hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut, inte

sammankallas i föreskriven ordning, skall Finansinspektionen på

anmälan av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor,

en aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt bolag genast

på bolagets bekostnad sammankalla stämman på det sätt som sägs i 9 §.

Detsamma gäller om inspektionen på något annat sätt fått kännedom om

förhållandet. Lag (1991:1767).

9 § Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidigast fyra

veckor före stämman. Om inte bolagsordningen anger längre tid,

skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman.

Uppskjuts stämman till en dag som infaller senare än fyra

veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse ske

till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för

giltighet av ett bolagsstämmobeslut att det fattas på två

stämmor, kan kallelse till den andra stämman inte ske innan den

första stämman har hållits. I sådan kallelse skall det anges

vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. En skriftlig

kallelse skall dock alltid sändas till varje aktieägare eller

röstberättigad i ett ömsesidigt försäkringsbolag vars

postadress är känd för bolaget, om

1. den ordinarie bolagsstämman skall hållas på någon annan tid

än den som anges i bolagsordningen, eller

2. bolagsstämman skall behandla frågor om

a) sådana ändringar av bolagsordningen som avses i 16 och

18 §§,

b) bolagets försättande i likvidation eller

c) upphörande av bolagets likvidation.

Kallelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för

bolagsstämman samt uppgift om förutsättningarna för att få

delta i stämman. I kallelsen skall det också tydligt anges

vilka ärenden som skall behandlas på stämman. Om ett ärende

avser en ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga

innehållet i förslaget till ändringen anges i kallelsen. Att i

vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer

av 4 kap. 7 § andra stycket och 1 § tredje stycket detta

kapitel.

I ett publikt försäkringsaktiebolag vars aktier är upptagna

till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad

utanför EES, skall en kallelse till en bolagsstämma även

innehålla uppgift om det totala antalet aktier och röster i

bolaget. Uppgifterna skall avse förhållandena vid tidpunkten

för bolagsstämman eller, i fråga om avstämningsbolag, tio dagar

före bolagsstämman. Om detta inte är möjligt, skall uppgifterna

avse förhållandena vid den tidpunkt då kallelsen utfärdades.

Under minst en vecka närmast före den stämma, som avses i 5 §,

skall redovisningshandlingarna, revisionsberättelsen och

revisorns yttrande enligt 8 kap. 9 c § eller avskrifter av

dessa hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och de

röstberättigade samt genast sändas till de aktieägare eller de

röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.

Lag (2007:532).

10 § Om bestämmelser i denna lag eller bolagsordningen rörande

kallelse till bolagsstämma eller tillhandahållande av handlingar har

åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan

samtycke av de aktieägare eller de röstberättigade i det ömsesidiga

försäkringsbolaget som berörs av felet. Stämman får dock även utan

sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i

kallelsen, om ärendet enligt bolagsordningen skall förekomma på

stämman eller omedelbart föranledas av ett annat ärende som skall

avgöras. Den får också besluta att extra bolagsstämma skall

sammankallas för behandling av ärendet. Lag (1987:643).

11 § Ordförande vid bolagsstämma utses av stämman, om inte något

annat föreskrivs i bolagsordningen.

Ordföranden skall upprätta en förteckning över de närvarande

aktieägarna i försäkringsaktiebolaget respektive de närvarande

röstberättigade i det ömsesidiga försäkringsbolaget , ombuden och

biträdena samt i denna ange hur många röster och, i fråga om

försäkringsaktiebolaget, hur många aktier var och en företräder vid

stämman (röstlängd). Röstlängden skall, sedan den godkänts av

stämman, tillämpas intill dess stämman beslutat att ändra den.

Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag skall ny

röstlängd upprättas.

Genom ordförandens försorg skall protokoll föras vid stämman.

Röstlängden skall tas in i protokollet eller fogas till detta som

bilaga. I protokollet skall införas stämmans beslut och om röstning

skett, hur den utfallit. Protokollet skall undertecknas av

ordföranden och av minst en justeringsman som har utsetts på stämman.

Senast två veckor efter stämman skall protokollet hållas tillgängligt

hos bolaget för aktieägarna respektive delägarna och de

röstberättigade som inte är delägare. Protokollen skall förvaras på

betryggande sätt.

12 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om en

aktieägare eller en röstberättigad i det ömsesidiga

försäkringsbolaget begär det och styrelsen finner att det kan ske

utan väsentligt förfång för bolaget, på bolagsstämman lämna

upplysningar om förhållanden, som kan inverka på bedömandet av

bolagets årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärenden

på stämman. I koncernbolag avser upplysningsplikten även bolagets

förhållande till ett annat koncernföretag och, om försäkringsbolaget

är moderbolag, koncernredovisningen samt sådana förhållanden

beträffande dotterföretagen som avses i första meningen.

Om en begärd upplysning endast kan lämnas med stöd av sådana

uppgifter, som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen

inom två veckor därefter skriftligen hållas tillgänglig hos bolaget

för aktieägarna eller de röstberättigade samt sändas över till de

aktieägare eller de röstberättigade, som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till

aktieägarna eller de röstberättigade utan väsentligt förfång för

bolaget, skall upplysningen i stället på aktieägarnas eller de

röstberättigades begäran lämnas till bolagets revisorer inom två

veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman

till styrelsen skriftligen yttra sig över om den begärda upplysningen

lämnats till dem samt om upplysningen enligt deras mening bort

föranleda någon ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande

moderbolag, koncernrevisionsberättelsen eller om upplysningen i

övrigt ger någon anledning till erinran. Om så är fallet, skall

ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla

revisorernas yttrande tillgängligt hos bolaget för aktieägarna eller

de röstberättigade samt sända över det i avskrift till de aktieägare

eller de röstberättigade, som har begärt upplysningen.

13 § Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som fått mer än

hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den

mening som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som

fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom

lottdragning, om inte något annat har beslutats av stämman

innan valet förrättats.

Första stycket gäller inte om något annat följer av denna lag

eller föreskrivs i bolagsordningen. Beträffande beslut som

avses i 4 kap. 5, 16 och 17 §§, 6 kap. 2 a §, 6 a kap. 16 § och

19 § andra stycket, 14 och 16 §§ i detta kapitel, 15 a kap. 11 §

samt 18 kap. 1 och 2 §§ kan dock i bolagsordningen endast

föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

Lag (2000:67)

14 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman utom

i de fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om

försäkringsaktiebolag är beslutet giltigt om det har biträtts av

aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de

vid stämman företrädda aktierna, om inte något annat följer av 16 §.

I fråga om ömsesidiga försäkringsbolag är beslutet giltigt om det har

biträtts av två tredjedelar av samtliga röstande.

15 § Beslut att ansöka om förlängning av koncession enligt 2

kap. 3 § åttonde stycket fattas av den ordinarie bolagsstämman.

Lag (1999:225).

16 § Beslut om sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags

bolagsordning att i fråga om redan utgivna aktier

1. aktieägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar

minskas genom bestämmelse enligt 12 kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva aktier i bolaget inskränks genom förbehåll

enligt  3 kap. 3 §, eller

3. rättsförhållandet mellan aktier rubbas,

är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande

aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.

Beslut om en sådan ändring av ett försäkringsaktiebolags

bolagsordning som innebär att

1. det antal aktier, för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman

begränsas,

2. en ökad andel av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag

för vad som går åt för att täcka balanserad förlust och för

avsättning till fond för orealiserade vinster, skall hållas inne,

eller

3. användningen av bolagets vinst eller bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning regleras på något annat sätt än som avses i

första stycket 1 eller detta stycke 2,

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av de

avgivna rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda

aktierna.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller

andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt,

om det biträtts av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna

rösterna som de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och

samtliga de vid stämman närvarande ägarna av dessa aktier

företrädande nio tiondelar av alla de aktier som på detta sätt berörs

samtycker till ändringen, eller

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna

till hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på

stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

Lag (1995:1567).

17 § Beslut att ändra bolagsordningen skall genast anmälas för

registrering sedan ändringen har stadfästs och får utom i de

fall som avses i 20 kap. 6 § inte verkställas förrän

registrering har skett.

Ett beslut om att införa eller ändra en sådan bestämmelse i

bolagsordningen som avses i 2 kap. 5 § tredje stycket får

verkan vid ingången av det räkenskapsår som inleds närmast

efter beslutet. Har beslutet vid den tidpunkten inte

registrerats, skall dock ändringen av bolagsordningen sakna

verkan. Lag (2000:37).

18 § Om ett beslut att ändra bolagsordningen för ett ömsesidigt

försäkringsbolag avser delägarnas ansvarighet vid uttaxering

enligt 1 kap. 7 § tredje stycket, får beslutet tillämpas först

ett år efter registreringen av beslutet, om inte samtliga

delägare biträtt det.

När registreringen har skett, skall beslutet utan dröjsmål

kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de

ortstidningar som styrelsen bestämmer. Dessutom skall en

underrättelse om beslutet sändas till varje delägare vars

postadress är känd.

Den som är delägare i bolaget när ändringsbeslutet fattas men

inte samtycker till beslutet har rätt att inom ett år från

beslutets registrering häva försäkringsavtalet utan att rätta

sig efter den uppsägningstid som i annat fall skulle ha

iakttagits. Om avtalet hävs har delägaren rätt att få ut den på

försäkringen belöpande andelen av ej intjänade premier och

återbäring. Beräkningen av denna andel skall göras för den

tidpunkt då avtalet upphör att gälla. Lag (1999:600).

19 § Bolagsstämman får inte fatta beslut, som är ägnade att ge

otillbörliga fördelar åt aktieägare, delägare, garanter eller

andra, till nackdel för bolaget, andra aktieägare, delägare

eller garanter. Detsamma gäller beslut som är ägnade att ge

otillbörliga fördelar åt aktieägare, delägare, garanter eller

andra, till nackdel för de försäkringstagare eller

ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har

rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått

i rörelsen. Lag (2004:570).

20 § Om ett bolagsstämmobeslut inte har tillkommit i behörig

ordning eller i övrigt strider mot denna lag, lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna eller

placeringsriktlinjerna, kan talan mot försäkringsbolaget om

att beslutet ska upphävas eller ändras föras av aktieägare,

av delägare eller röstberättigade som inte är delägare eller

av styrelsen, en styrelseledamot eller verkställande

direktören. Mot ett försäkringsaktiebolag kan en sådan talan

föras även av den som styrelsen obehörigen har vägrat att

föra in som aktieägare i aktieboken.

Talan ska väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Om

talan inte väcks inom denna tid är rätten till talan

förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens

med samtycke av alla aktieägare respektive av alla delägare

eller röstberättigade som inte är delägare,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa

aktieägare respektive av alla eller vissa delägare eller

röstberättigade som inte är delägare och sådant samtycke inte

har givits, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de för bolaget

gällande bestämmelserna om kallelse har väsentligen

eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras,

gäller även för aktieägare, delägare och röstberättigade som

inte har instämt talan. Rät-ten kan ändra bolagsstämmans

beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet

rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant att

det ska anmälas för registrering enligt denna lag och har det

upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft

eller har det genom beslut under rättegången förordnats att

bolagsstämmans beslut inte får verkställas, ska rätten

underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

Bestämmelserna i tredje stycket om tiden för att väcka talan

gäller inte i de fall som avses i 15 a kap. 41 § första och

tredje styckena. Lag (2009:708).

21 § Om styrelsen vill väcka talan mot bolaget, skall bolagsstämma

kallas samman för att välja en ställföreträdare som skall föra

bolagets talan i tvisten. Stämningen delges med den valde

ställföreträdaren.

Förbehåll i bolagsordningen, att tvister mellan bolaget och

styrelsen, en styrelseledamot, verkställande direktören, en

likvidator, en aktieägare, en delägare eller en röstberättigad som

inte är delägare skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan

som skiljeavtal. Begär styrelsen skiljemannaförfarande mot bolaget,

tillämpas första stycket. Är det fråga om klandertalan av styrelsen

mot bolagsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt

20 § andra stycket, om styrelsen inom den där angivna klandertiden

har kallat till bolagsstämma enligt första stycket.

22 § Har ett försäkringsaktiebolag beslutat att aktiekapitalet

skall vara bestämt i annan valuta än tidigare, skall styrelsen

senast till första ordinarie bolagsstämma efter det att

beslutet fick verkan lägga fram förslag om nödvändiga

följdändringar av bolagsordningen avseende aktiekapitalets

storlek och aktiernas nominella belopp. Lag (2000:37).

23 § Under de förutsättningar som anges i 24-26 §§ får ett

publikt försäkringsaktiebolag, vars aktier är upptagna till

handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad

utanför EES, lämna information till aktieägare med elektroniska

hjälpmedel även när det i lagen anges att informationen skall

lämnas på något annat sätt. Lag (2007:532).

24 § Ett beslut om att använda elektroniska hjälpmedel för

information till aktieägare fattas av bolagsstämman.

Elektroniska hjälpmedel får användas endast om bolaget har

tillförlitliga rutiner för att identifiera aktieägarna.

Lag (2007:364).

25 § Bolaget får informera en aktieägare med elektroniska

hjälpmedel endast om aktieägaren efter en skriftlig förfrågan

har godtagit ett sådant förfarande. En aktieägare som inte inom

två veckor från det att förfrågan sändes har motsatt sig

användningen av elektroniska hjälpmedel skall anses ha godtagit

förfarandet. Av förfrågan skall det framgå att framtida

information kan komma att lämnas med elektroniska hjälpmedel,

om inte aktieägaren uttryckligen motsätter sig detta.

En aktieägare som har godtagit att information lämnas med

elektroniska hjälpmedel kan när som helst återta sitt

godtagande. Lag (2007:364).

26 § Det som föreskrivs i fråga om aktieägare i 23-25 §§ skall

också tilllämpas på den som har rätt att utöva en aktieägares

rättigheter i dennes ställe. Lag (2007:364)

10 kap. Revision

1 § Bolagsstämman skall välja minst en revisor. I

bolagsordningen kan bestämmas att en eller flera av

revisorerna, dock inte alla, skall utses i annan ordning.

Finansinspektionen skall dessutom, enligt vad som föreskrivs i

2 §, utse en eller flera revisorer. Särskilda bestämmelser om

lekmannarevisorer finns i 11 kap.

För revisor som är vald av bolagsstämman gäller uppdraget för

den tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget inte skall

gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att

uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma på

vilken revisorsval förrättas.

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter.

Bestämmelserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga

delar om suppleanter. Lag (1999:600).

2 § Finansinspektionen skall förordna en eller flera revisorer i

varje försäkringsbolag, om inte inspektionen med hänsyn till

rörelsens ringa omfattning eller av andra skäl anser det obehövligt.

För revisorer som inspektionen förordnar skall den utfärda

instruktion. Revisorn har rätt att få arvode av försäkringsbolaget .

Arvodets storlek bestäms av inspektionen. Lag (1991:1767).

3 § Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan

vara revisor i ett försäkringsbolag.

Den som är i konkurs eller underkastad näringsförbud eller

som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte

vara revisor.

Revisorerna ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning

och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och

omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets

fullgörande.

Till revisor kan även utses ett registrerat revisionsbolag.

Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen

och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen

(2001:883). Bestämmelserna i 5, 6 a, 8 c och 13 §§ i detta

kapitel tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst

en av moderbolagets revisorer. Lag (2009:569).

4 § Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara

auktoriserad revisor, om tillgångarnas bruttovärde

(balansomslutningen) enligt fastställda balansräkningar för de

två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som

motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring som gällde under den sista månaden av

respektive räkenskapsår.

I fråga om bolag som avses i första stycket kan förordnas att

en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad

revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

Frågor om förordnande enligt andra stycket prövas av

Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse

eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen.

Första-tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en

koncern, om

1. koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket,

2. balansomslutningen enligt fastställda koncernbalansräkningar

för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp

som anges i första stycket, eller

3. moderbolaget inte upprättar koncernredovisning och den

sammanlagda balansomslutningen enligt fastställda

balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår

på moderbolagets balansdag överstiger det gränsbelopp som anges

i första stycket. Lag (1999:600).

5 § Den kan inte vara revisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en

befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess

dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller

medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en

underordnad eller beroende ställning till detta eller till

någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som

den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller

medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande

förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp-

eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är

besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led

eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev med

stöd av försäkringsavtal står i låneskuld till bolaget eller

något annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för

vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

I dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första

stycket inte är behörig att vara revisor i moderbolaget.

Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt

första eller andra stycket inte är behörig att vara revisor.

Har bolagen i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande

eller huvudsakligen sköta den interna revisionen får

revisorerna dock anlita sådana anställda i den utsträckning det

är förenligt med god revisionssed. Lag (2006:407).

6 § Ett av bolagsstämman lämnat uppdrag att tills vidare vara

revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om

1. revisorn anmäler att uppdraget ska upphöra, eller

2. den som har utsett revisorn entledigar honom eller henne

på saklig grund och anmäler att uppdraget ska upphöra.

En anmälan enligt andra stycket ska göras hos styrelsen. Om

en revisor som inte är vald på bolagsstämman vill avgå, ska

revisorn anmäla det också hos den som har utsett honom eller

henne.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid, ska revisorn och den

som har utsett revisorn underrätta Bolagsverket om skälet

till detta.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller det uppkommer

hinder för honom eller henne enligt 3�5 §§ eller enligt

bolagsordningen att vara revisor och om det inte finns någon

suppleant, ska styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor

tillsätts för den återstående mandattiden eller anmäla

förhållandet för Finansinspektionen, som på förslag av

styrelsen ska utse ny revisor under tiden fram till nästa

ordinarie bolagsstämma. Lag (2009:569).

6 a § Uppdraget som revisor för ett bolag, vars överlåtbara

värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad,

får gälla högst sju år i följd.

Den som har varit revisor i bolaget under sju år enligt

första stycket får inte delta i revisionen, om inte minst två

år har förflutit sedan han eller hon lämnade

revisionsuppdraget. Lag (2009:569).

7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom

den som utser revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen

1. om auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd

enligt 4 § första, andra och fjärde styckena,

2. om en revisor är obehörig enligt 3 § första eller andra

stycket eller 5 § första eller andra stycket, eller

3. om en bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer

eller om revisorers behörighet har åsidosatts.

Lag (1999:600).

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar.

8 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god

revisionssed granska försäkringsbolagets årsredovisning jämte

räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning.

Om försäkringsbolaget är ett moderbolag, skall revisorerna även

granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes

förhållanden i övrigt.

Revisorer som är utsedda av någon annan än Finansinspektionen skall

följa de särskilda föreskrifter som meddelas av bolagsstämman, såvida

de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god revisionssed. Lag

(1991:1767).

8 a § Revisorn ska rapportera till revisionsutskottet om

viktiga omständigheter som framkommit vid revisionen. Detta

gäller särskilt för brister i bolagets interna kontroll av

den finansiella rapporteringen.

I fall som avses i 8 kap. 8 a § andra stycket ska revisorn i

stället rapportera till styrelsen. Lag (2009:569).

8 b § Revisorn ska

1. om det finns någon omständighet som väsentligt kan rubba

förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller

självständighet, rådgöra med revisionsutskottet om detta

förhållande och vilka åtgärder som har vidtagits,

2. till revisionsutskottet årligen lämna en skriftlig

försäkran om sin opartiskhet och självständighet, och

3. för revisionsutskottet årligen redovisa vilka andra

tjänster än revisionstjänster som han eller hon har

tillhandahållit bolaget.

I fall som avses i 8 kap. 8 a § andra stycket ska revisorn i

stället vända sig till styrelsen. Lag (2009:569).

8 c § Om revisorn vid fullgörande av sitt uppdrag i

försäkringsbolaget får kännedom om förhållanden som

1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som

reglerar försäkringsbolags verksamhet,

2. kan påverka försäkringsbolagets fortsatta drift negativt, eller

3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller

resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 11 § tredje

stycket,

skall revisorn omgående rapportera detta till Finansinspektionen.

Revisorn har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon

får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid

fullgörande av uppdrag som revisorn har i försäkringsbolagets

moderföretag eller dotterföretag eller ett företag som har en

likartad förbindelse med försäkringsbolaget . Lag (2009:569).

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisor

tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning som revisorn

finner behövlig samt lämna de upplysningar och det biträde som han

begär. Samma skyldighet åligger styrelsen, verkställande direktören

och revisor i ett dotterföretag gentemot revisor i moderbolaget.

10 § Sedan revisor slutfört granskningen, skall han skriva en

hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i fråga

om moderbolag på koncernredovisningen. Finner revisor att

balansräkningen eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall

han anteckna även detta. I moderbolag gäller detsamma i fråga om

koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

11 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge

revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall

överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före den

ordinarie bolagsstämman.

Revisionsberättelsens inledning skall innehålla uppgift om

1. bolagets firma och organisationsnummer,

2. vilken räkenskapsperiod som revisionsberättelsen avser, samt

3. vilket eller vilka normsystem för redovisning som bolaget

har tillämpat.

Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna och

innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

Lag (2004:973).

11 a § I revisionsberättelsen skall det anges vilket eller

vilka normsystem för revision som revisorerna har tillämpat.

I förekommande fall skall det i revisionsberättelsen även anges

1. om en revisor i en fråga som behandlas i

revisionsberättelsen har en mening som avviker från styrelsens

eller annan revisors,

2. om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad,

eller

3. om en revisor anser sig sakna tillräckligt underlag för att

göra något uttalande enligt 11 b-11 d §§. Lag (2004:973).

11 b § Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om

huruvida årsredovisningen har upprättats i överensstämmelse

med lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. I

uttalandet ska det särskilt anges

1. om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets

resultat och ställning, och

2. om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens

övriga delar.

Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som ska

lämnas enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, ska

revisorerna ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga

upplysningar i sin berättelse.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om revision av en

sådan bolagsstyrningsrapport som avses i 6 kap. 6 §

årsredovisningslagen (1995:1554). I den delen ska

revisionsberättelsen i stället innehålla ett uttalande om

huruvida en sådan rapport har upprättats eller inte. När det

gäller sådana upplysningar i rapporten som avses i 6 kap. 6 §

andra stycket 2�6 årsredovisningslagen ska berättelsen vidare

innehålla ett uttalande om huruvida upplysningarna är förenliga

med årsredovisningens övriga delar. Lag (2009:33).

11 c § Om revisorerna vid sin granskning har funnit att någon

åtgärd eller försummelse, som kan föranleda

ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot eller den

verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot

eller den verkställande direktören på annat sätt har handlat i

strid med denna lag, lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag eller bolagsordningen, skall det anmärkas i

berättelsen.

Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i fråga

om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande

direktören. Lag (2004:973).

11 d § Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda

uttalanden om fastställande av balansräkningen och

resultaträkningen samt om det i förvaltningsberättelsen

framställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets

vinst eller förlust.

Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de

upplysningar som de önskar meddela aktieägarna respektive

delägarna, de delegerade och garanterna. Om årsredovisningen

innehåller uppgifter som har betydelse för upplysningarna,

skall revisorn hänvisa till uppgifterna. Lag (2004:973).

11 e § I moderbolaget ska revisorerna avge en särskild

revisionsberättelse för koncernen. Därvid ska 11 och 11 a §§,

11 b § första och andra styckena samt 11 c och 11 d §§

tillämpas. Lag (2009:33).

12 § De erinringar som revisor framställt till styrelsen eller

verkställande direktören skall antecknas i ett protokoll eller någon

annan handling som skall överlämnas till styrelsen och bevaras av

denna på betryggande sätt.

13 § Revisor har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyldig

att närvara vid stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses

påkallat.

14 § /Upphör att gälla U:2010-11-01/

Revisorn får inte till enskild aktieägare, delägare,

delegerad, garant eller utomstående lämna upplysningar om

sådana försäkringsbolagets angelägenheter som han eller hon

fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan

vara till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla

upplysningar som bolagsstämman begär, om det inte skulle vara

till väsentligt förfång för bolaget. Revisorn är vidare

skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor och, om

bolaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren

erforderliga upplysningar om bolagets angelägenheter.

Revisorn är vidare enligt 8 c § skyldig att rapportera vissa

förhållanden till Finansinspektionen. Lag (2009:569).

14 § /Träder i kraft I:2010-11-01/

Revisorn får inte till enskild aktieägare, delägare,

delegerad, garant eller utomstående lämna upplysningar om

sådana försäkringsbolagets angelägenheter som han eller hon

fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan

vara till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att

1. till bolagsstämman lämna alla upplysningar som

bolagsstämman begär, om det inte skulle vara till väsentligt

förfång för bolaget,

2. lämna en medrevisor, en ny revisor och, om bolaget har

försatts i konkurs, konkursförvaltaren erforderliga

upplysningar om bolagets angelägenheter, samt

3. på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter

till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Revisorn är vidare enligt 8 c § skyldig att rapportera vissa

förhållanden till Finansinspektionen. Lag (2010:838).

15 § Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av

styrelseledamöter gäller även för revisorer. Lag (1999:600).

11 kap. Allmän granskning

1 § Om inte annat föreskrivs i bolagsordningen, får det i ett

försäkringsbolag utses en eller flera personer

(lekmannarevisorer) att utföra sådan granskning som anges i 4 §.

Lag (1999:600).

2 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter

utses. Vad som sägs i denna lag om lekmannarevisor skall i

tillämpliga delar även gälla suppleant. Lag (1999:600).

3 § Bestämmelserna i denna lag om revisorer är inte tillämpliga

på lekmannarevisorer. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns uppgifter

4 § Lekmannarevisorn skall granska om bolagets verksamhet sköts

på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt

tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är

tillräcklig. Granskningen skall vara så ingående och omfattande

som god sed vid detta slag av granskning kräver.

Lag (1999:600).

5 § Lekmannarevisorn skall följa de anvisningar som meddelas av

bolagsstämman, såvida de inte strider mot lag, bolagsordningen

eller god sed. Lag (1999:600).

6 § Lekmannarevisorn skall efter varje räkenskapsår lämna en

granskningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om

rapportens innehåll och den tidpunkt då den skall lämnas till

bolagets styrelse finns i 14 §. Lag (1999:600).

7 § Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan

revisionsberättelse som avses i 10 kap. 11 §. Lag (1999:600).

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

8 § Styrelsen och den verkställande direktören skall ge

lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen i den

omfattning lekmannarevisorn anser vara nödvändig. De skall

lämna de upplysningar och det biträde som lekmannarevisorn

begär.

Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören,

revisorn och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en

lekmannarevisor i moderbolaget. Lag (1999:600).

Hur lekmannarevisor utses

9 § En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte

bolagsordningen innehåller bestämmelser om att denne skall

utses på annat sätt. Lag (1999:600).

Obehörighetsgrunder

10 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått

näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §

föräldrabalken kan inte vara lekmannarevisor.

Lag (1999:600).

Jäv

11 § Den får inte vara lekmannarevisor som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en

befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess

dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller

medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos bolaget eller på något annat sätt intar en

underordnad eller beroende ställning till detta eller till

någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som

den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller

medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande

förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp-

eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är

besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led

eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. på annat sätt än genom belåning av livförsäkringsbrev med

stöd av försäkringsavtal står i låneskuld till bolaget eller

något annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för

vilka ett sådant företag har ställt säkerhet.

Den som enligt första stycket inte är behörig att vara

lekmannarevisor i ett moderbolag får inte vara lekmannarevisor

i dess dotterföretag. Lag (2006:407).

Anlitande av biträde

12 § En lekmannarevisor får vid granskningen inte anlita någon

som enligt 11 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Om

bolaget eller dess moderbolag i sin tjänst har anställda med

uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna

revisionen, får lekmannarevisorn dock vid granskningen anlita

sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god

sed. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns avgång

13 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om

lekmannarevisorn eller den som har utsett lekmannarevisorn

anmäler att uppdraget skall upphöra. Anmälan skall göras hos

styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald på

bolagsstämma vill avgå, skall han anmäla det också hos den som

har utsett honom. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns granskningsrapport

14 § Granskningsrapporten skall lämnas till bolagets styrelse

senast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

I rapporten skall lekmannarevisorn uttala sig om sådana

förhållanden som avses i 4 § och om sådana förhållanden som han

har varit skyldig att granska enligt 5 §. Om lekmannarevisorn

finner anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot

eller mot den verkställande direktören, skall han upplysa om

detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till

anmärkningen.

En lekmannarevisor får i granskningsrapporten lämna även andra

upplysningar som han anser att aktieägarna, delägarna, de

delegerade eller garanterna bör få kännedom om.

Lag (1999:600).

15 § Granskningsrapporten skall hållas tillgänglig för och

sändas till aktieägare och de röstberättigade på samma sätt som

anges i 9 kap. 9 § samt läggas fram på bolagsstämman.

Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma

16 § Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma.

Han är skyldig att närvara, om det med hänsyn till ärendena kan

anses nödvändigt. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns tystnadsplikt

17 § Lekmannarevisorn får inte till en enskild aktieägare,

delägare, delegerad, garant eller utomstående obehörigen lämna

upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han får

kännedom om när han fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till

skada för bolaget. Lag (1999:600).

Lekmannarevisorns upplysningsplikt

18 § Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna

alla upplysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte

skulle vara till väsentlig skada för bolaget. Lag (1999:600).

19 § Upphör att gälla U:2010-11-01/

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor,

annan lekmannarevisor och, om bolaget har försatts i konkurs,

konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets

angelägenheter. Lag (1999:600).

19 § /Träder i kraft I:2010-11-01/

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor,

annan lekmannarevisor och, om bolaget har försatts i konkurs,

konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets

angelägenheter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna

upplysningar om bolagets angelägenheter till

undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Lag (2010:838).

Registrering

20 § Vad som i 8 kap. 17 § föreskrivs om registrering av

styrelseledamöter gäller även för lekmannarevisorer.

Lag (1999:600).

12 kap. Vinstutdelning och annan användning av

försäkringsbolagets egendom

Vinstutdelning och återbetalning av garantikapital

1 § Försäkringsbolagets medel får betalas ut till aktieägare

eller till garanter endast enligt bestämmelserna i denna lag om

vinstutdelning, återbetalning av garantikapital, förvärv av

egna aktier, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet,

reservfonden eller överkursfonden och utskiftning vid bolagets

likvidation.

En aktie som innehas av försäkringsaktiebolaget självt medför

inte rätt till utbetalning enligt första stycket.

Om verksamheten i ett skadeförsäkringsbolag helt eller delvis

skall ha ett annat syfte än att bereda vinst åt aktieägarna,

skall bolagsordningen innehålla bestämmelser om hur vinsten och

de behållna tillgångarna vid bolagets likvidation skall

användas. Lag (2000:67).

2 § Vinstutdelning till aktieägare eller garanter i

livförsäkringsbolag får endast ske om det följer av

bolagsordningen.

Vinstutdelningen får inte överstiga vad som i den fastställda

balansräkningen och, i fråga om moderbolag som skall upprätta

koncernredovisning, i den fastställda koncernbalansräkningen

för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets

respektive koncernens nettovinst för året, balanserade vinst

och fria fonder sedan avdrag gjorts för

1. det belopp som enligt 5 § skall användas för återbäring,

2. den redovisade förlusten,

3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas

till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det

belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt

årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till

det bundna egna kapitalet och

4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt skall

användas för något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att

utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens

konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i

strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i vissa fall

föreskrivs i 6 kap. 5 §. Lag (1999:600).

3 § Bolagsstämman fattar beslut om vinstutdelning till

aktieägarna eller garanter. Stämman får endast i den mån den

har skyldighet till detta enligt andra stycket eller enligt

bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än

styrelsen föreslagit eller godkänt.

Bolagsstämman i skadeförsäkringsaktiebolag eller i

livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst skall på yrkande

av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier besluta

utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad

som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett för

balanserad förlust som överstiger fria fonder, reservfond och

överkursfond och för belopp, som enligt lag eller bolagsordning

skall avsättas till bundet eget kapital eller enligt

bolagsordningen annars skall användas för något annat ändamål

än utdelning till aktieägarna. Ett sådant yrkande skall

framställas på ordinarie stämma innan beslut om användning av

vinsten fattas. Utdelning får inte stå i strid med 2 och 5 §§

eller 1 kap. 1 a § första stycket. Stämman är inte skyldig att

besluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna

kapital.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i

bolagsstämmans beslut om utdelning till aktieägare. Utdelning

förfaller till betalning på avstämningsdagen och skall betalas

utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen är införd i

aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § skall anses

behörig att ta emot utdelningen. Om han inte var berättigad att

ta emot utdelning skall 4 kap. 6 § tredje stycket andra-fjärde

meningarna tillämpas. Lag (1999:600).

4 § Beslut om återbetalning av garantikapitalet fattas av

bolagsstämman. Beslutet skall anmälas till

registreringsmyndigheten för registrering. För registrering

krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till

återbetalningen. Återbetalning får inte ske innan beslutet har

registrerats. Lag (2000:822).

Återbäringsfonden och förlusttäckning i livförsäkringsbolag

5 § Årsvinsten i livförsäkringsbolag och belopp som förs över

från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget

skall användas för återbäring, i den utsträckning inte

1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för

vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt

bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag. Lag (1999:600).

6 § livförsäkringsbolag skall gottskriva återbäring till

försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med en

fördelning som utgår från försäkringens bidrag till

överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i

försäkringsavtalet eller bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §

försäkringsavtalslagen (2005:104) skall

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och

principer som skulle ha gällt för försäkringen vid

försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn

till

a) det kvarvarande försäkringstagarkollektivets rätt till

återbäring, eller

b) försäkringsbolagets ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper

på återköpet eller överföringen och med beaktande av den

fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som

uppkommit i samband med försäkringsavtalets ingående.

Lag (2007:122).

7 § Har upphävts genom lag (1999:600).

8 § Har upphävts genom lag (1999:600).

9 § Skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får dela

ut vinst skall inrätta en reservfond för avsättning av belopp

som

1. betalas till bolaget av någon som fått en aktie förverkad,

2. enligt 4 kap. 19 § skall tillfalla bolaget,

3. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från

det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till

reservfonden, eller

5. vid utbyte av fordran enligt skuldebrev mot en aktie

motsvarar skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens

nominella belopp.

Försäkringsaktiebolag skall inrätta en överkursfond för

avsättning av belopp som bolaget på grund av aktieteckning har

fått som betalning för aktierna utöver det nominella beloppet.

Reservfonden och överkursfonden får enligt beslut av

bolagsstämman endast sättas ned

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda

balansräkningen, som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. i försäkringsaktiebolag för fondemission, eller

3. i försäkringsaktiebolag för andra ändamål, om rätten med

motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till

nedsättningen.

Livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst skall inrätta en

konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får efter beslut av

bolagsstämman sättas ned för att täcka förluster eller för

annat ändamål som följer av bestämmelser i bolagsordningen.

Lag (1999:600).

9 a §Skadeförsäkringsbolagsom meddelar försäkring enligt 2

kap. 3 a § första stycket klass 14 (kreditförsäkring) eller

motsvarande återförsäkring ska upprätta en utjämningsreserv för

förlusttäckning inom denna försäkringsklass. Avsättningar till

utjämningsreserven ska göras till dess den uppgår till ett

belopp som motsvarar 150 procent av den högsta årliga

premieintäkten för egen räkning under de fem föregående

räkenskapsåren. Avsättningarna ska för varje räkenskapsår

motsvara 75 procent av det tekniska överskottet i

kreditförsäkringsrörelsen. Avsättningarna får dock inte

överstiga tolv procent av premieintäkten för egen räkning.

Återföring från utjämningsreserven får göras bara för att täcka

ett tekniskt underskott i kreditförsäkringsrörelsen.

Första stycket behöver inte tillämpas av bolag vilkas årliga

premieinkomst av kreditförsäkring understiger fyra procent av

bolagets totala premieinkomst och ett belopp motsvarande

2 500 000 euro. Lag (2008:102).

10 § Sker utbetalning till aktieägare eller garanter i strid mot

denna lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med

ränta, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från det

utbetalningen erhållits intill dess räntan skall betalas enligt 6 §

räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Om utbetalningen har

skett i form av vinstutdelning, är dock mottagaren återbäringsskyldig

endast om bolaget visar att han insåg eller borde ha insett att

utbetalningen stred mot denna lag.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt

16 kap. 1-4 §§, de som medverkat till att besluta om eller verkställa

utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig

balansräkning som legat till grund för beslutet. Lag (1994:1941).

11 § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller

därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålens

beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt kan

anses skäligt.

Styrelsen får till sådana ändamål endast använda tillgångar som med

hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

12 § Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån till

styrelseledamöterna, verkställande direktören eller aktuarien i

bolaget eller i något annat företag i samma koncern. Detsamma

gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt

upp- eller nedstigande led till en styrelseledamot,

verkställande direktören eller aktuarien,

2. den som är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller

nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres

syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan

har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande

bolaget ingår, eller

2. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av

affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens

rörelse.

Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån i syfte att

gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person

som avses i första stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget

eller annat bolag i samma koncern.

Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i

samma koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje

stycket, om

1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från

bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett

belopp som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de

anställda i bolaget och lånet skall återbetalas inom fem år

genom regelbundna amorteringar samt

3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första

och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas

räknas med. Därvid skall dock det i första stycket angivna

förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla i

fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna i

lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de

privatanställda.

Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det sammanlagda

beloppet av sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria

egna kapital.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån skall

även tillämpas i fråga om ställande av säkerhet. I verksamhet

avseende tjänstepensionsförsäkring gäller förbudet endast

ställande av säkerhet för tredje man.

Vid tillämpning av denna paragraf likställs äktenskapsliknande

samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit

gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Lag (2005:1121).

13 § Bestämmelserna i 12 § första stycket utgör inte något hinder för

försäkringsbolag att i enlighet med bestämmelser i försäkringsavtalen

lämna lån mot säkerhet i försäkringsbrev.

I fråga om lån eller säkerhet för förvärv av aktier i bolaget eller

annat bolag i samma koncern får Finansinspektionen medge undantag

från 12 § om det behövs på grund av särskilda omständigheter. Ett

sådant undantag får dock inte medges vid förvärv av aktier i det

bolag som lämnar lån eller ställer säkerhet.

I andra fall än som avses i första och andra stycket får

Finansinspektionen medge undantag från 12 § om det finns synnerliga

skäl. Lag (1995:779).

Övergångsregler för vissa försäkringar och ombildning av

livförsäkringsbolag

14 § För livförsäkringar och skadeförsäkringar som har tecknats

före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälighet enligt 7

kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 § i deras lydelse före

utgången av år 1999, om inte annat avtalas. Detsamma gäller om

en sådan försäkring förnyats efter utgången av år 1999.

Lag (1999:600).

15 § Villkor om vinstutdelning i bolagsordningen för ett

livförsäkringsbolag får stadfästas endast om

1. beslutet i ett aktiebolag biträtts vid stämman av aktieägare

som företräder minst nio tiondelar av alla aktier eller, i ett

ömsesidigt bolag, av två tredjedelar av samtliga röstande,

2. de försäkringstagare i ett livförsäkringsaktiebolag vars

rätt berörs av villkoret underrättats om att detta tas in eller

ändras,

3. i ett livförsäkringsaktiebolag högst femtio procent av de

underrättade försäkringstagare som hörts av eller högst tio

procent av samtliga underrättade försäkringstagare motsätter

sig ändringen,

4. ändringen inte kan antas försämra rätten för

försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av

en försäkring.

Vad som sägs i första stycket 4 gäller även villkor i

bolagsordningen om förlusttäckning i ett livförsäkringsbolag.

En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 skall ske

genom att en redogörelse för ändringen av bolagsordningen och

dess konsekvenser tillställs försäkringstagarna på deras senast

kända postadress.

Bestämmelserna i första stycket 2-4 och tredje stycket gäller

även när en livförsäkring övergår från en verksamhet där

vinstutdelning inte medges till en vinstutdelande verksamhet

genom fusion eller överlåtelse av försäkringsbestånd, om det

inte finns särskilda skäl för undantag. Vad som sägs om

stadfästelse av villkor om vinstutdelning gäller då i stället

tillstånd att verkställa fusionsplan och överlåtelseavtal.

Lag (1999:600).

16 § För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet

utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som skall

övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor om

vinstutdelning som avses i 15 § stadfästas endast om

uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fond för

orealiserade vinster och andra övervärden i bolaget, med avdrag

för aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs

försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av

försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.

Lag (2000:67).

13 kap. har upphävts genom lag (1999:600).

14 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Bolagsstämman kan besluta att försäkringsbolaget skall träda i

likvidation.

I bolagsordningen kan föreskrivas kvalificerad majoritet för beslut

om likvidation i andra fall än när det föreligger grund för

tvångslikvidation enligt 2 eller 3 §. När en sådan grund föreligger,

har beslutet omedelbar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman

besluta att likvidationen skall inträda en viss senare dag.

Tvångslikvidation

2 § Det åligger styrelsen i ett försäkringsaktiebolag att ofördröjligen

upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta

att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det

registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet,

skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman hänskjuta frågan

om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns inte på den ordinarie

bolagsstämman under det nästföljande räkenskapsåret en balansräkning

avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar att det egna

kapitalet uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet,

skall styrelsen, om inte bolagsstämman beslutar att bolaget skall

träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i

likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot,

verkställande direktören, en revisor eller av en aktieägare. Anmälan

till rätten om samma förhållanden kan göras av Finansinspektionen.

Om en ansökan eller en anmälan enligt första stycket görs, förordnar

rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under

ärendets handläggning i tingsrätten styrks att en balansräkning, som

utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det

registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och

godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen en

post tilläggas som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda

värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med

avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. Beträffande sådana

tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag gäller att de tas upp till

anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och

nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 7 kap. 10 §

första stycket 1-4, 8-10, 14 och 15, får tas upp till högre värde än

vad som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Detta

gäller endast om värdehandlingarna kan avyttras till detta högre

värde, vid sådana tidpunkter att tillfredsställande förutsättningar

kan anses föreligga att infria de försäkringsutfästelser som

värdehandlingarna säkerställer.

Andra värdehandlingar än de som avses i fjärde stycket och som

utgörs av reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp till

betalning av försäkringsbolaget först efter längre tid än ett år,

får, om det finns särskilda skäl till det, tas upp över det verkliga

värdet, dock högst till anskaffningsvärdet.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem

enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna

underlåtenhet handlar på bolagets vägnar solidariskt för de

förpliktelser som uppkommer för bolaget. En styrelseledamot undgår

dock ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på

försummelse av honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som

uppkommer för bolaget inträder även för de aktieägare som, när

likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen,

med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta

bolagets verksamhet. Ansvarighet enligt detta stycke gäller dock inte

för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits

till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att

bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade

aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av

bolagsstämman. Lag (1995:1567).

3 § Rätten skall förordna att försäkringsbolaget skall träda i

likvidation om

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen,

2. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,

3. en koncession som har beviljats för en bestämd tid har gått

till ända utan att någon ny koncession har beviljats,

4. koncessionen har förklarats förverkad,

5. bolaget är försatt i konkurs som avslutats med överskott och

bolagsstämman inte inom föreskriven tid har fattat beslut om

likvidation enligt 19 § eller

6. bolaget saknar till försäkringsregistret anmäld behörig

styrelse eller verkställande direktör, om en sådan skall finnas

enligt denna lag.

Beslut om likvidation meddelas dock ej, om det styrks att

likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning i

tingsrätten. Frågor om likvidation enligt första stycket prövas

på anmälan av Finansinspektionen eller på ansökan av styrelsen,

styrelseledamot, verkställande direktören eller aktieägare

respektive delägare eller röstberättigad som inte är delägare.

I de fall som avses i första stycket 5 eller 6 prövas frågan på

ansökan även av en borgenär eller någon annan vars rätt kan

vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Lag (1999:225).

Förfarandet hos rätten

4 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 3 § skall

rätten genast kalla bolaget, Finansinspektionen, de aktieägare eller

de delägare samt de borgenärer som vill yttra sig i ärendet att

inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om skyldighet

för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall

delges bolaget, om det kan ske på något annat sätt än enligt 15 17 §§

delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens

försorg i Post  och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra

månader före inställelsedagen. Lag (1991:1767).

5 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse

samt för expeditioner i ärendet enligt 2 eller 3 §, skall dessa

betalas av försäkringsbolagets medel, om bolaget förpliktas träda i

likvidation eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När

anmälan gjorts av Finansinspektionen, skall dessa kostnader betalas

av bolaget eller, om bolaget saknar tillgångar, av statsverket. Lag

(1991:1767).

Genomförandet av likvidationen

6 § Bolagsstämman eller den domstol, som fattar beslut att bolaget

skall träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera

likvidatorer. I bolagsordningen kan föreskrivas att dessutom en eller

flera likvidatorer skall tillsättas på något annat sätt.

Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens

ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Saknar ett försäkringsbolag som trätt i likvidation, till registret

anmälda behöriga likvidatorer, skall rätten förordna en eller flera

likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan

av aktieägare, delägare eller röstberättigad som inte är delägare eller

borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns

någon som kan företräda bolaget.

Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för

registrering. Lag (2000:822).

7 § Finansinspektionen skall om det behövs förordna en

likvidator att tillsammans med de övriga likvidatorerna

genomföra likvidationen. När ett livförsäkringsbolag trätt i

likvidation, skall en sådan likvidator alltid förordnas.

Finansinspektionen skall underrätta registreringsmyndigheten om

vem som har förordnats. I fall då en likvidator förordnas av

inspektionen skall bolagets firma tecknas av denne i förening

med annan som äger teckna firman.

Bestämmelserna i denna lag om likvidator skall tillämpas på den

likvidator som har utsetts av Finansinspektionen. Sådan

likvidator får endast entledigas av inspektionen. Ersättare får

inte förordnas av rätten.

En likvidator som har förordnats av Finansinspektionen har rätt

till arvode av bolaget. Arvodets storlek bestäms av

inspektionen. Lag (2000:822).

8 § Bestämmelserna om styrelse och styrelseledamöter i denna lag

och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall

tillämpas på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta

kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i

likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. skall tillämpas under

likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande

huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

Lag (1995:1566).

9 § I fråga om bolagsstämma under likvidation skall bestämmelserna

i denna lag om bolagsstämma tillämpas, i den mån något annat inte

följer av detta kapitel.

10 § När försäkringsbolaget trätt i likvidation skall styrelsen

och verkställande direktören genast avge en redovisning för sin

förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid, för vilken

redovisningshandlingar inte förut lagts fram på bolagsstämma.

Redovisningen skall läggas fram på bolagsstämma så snart det kan ske.

Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall

tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en

särskild redovisning, i moderbolag omfattande även

koncernredovisning, avges för detta år.

11 § Likvidatorerna skall genast söka kallelse på bolagets okända

borgenärer.

12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom

försäljning på offentlig auktion eller på något annat lämpligt

sätt förvandla bolagets egendom till pengar, i den mån det

behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder.

Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en

ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få

ett skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

Har Finansinspektionen förordnat en likvidator och vägrar denne

utan skäl samtycke till avyttring under hand av bolagets

egendom får inspektionen på ansökan av övriga likvidatorer

tillåta försäljningen. Om likvidatorerna önskar överlåta

finansiella instrument som är upptagna till handel på en

reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES till

gällande marknadspris behövs inte något samtycke.

Lag (2007:532).

13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en

årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie

bolagsstämman för godkännande. I fråga om stämman och

redovisningen skall 9 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag

inte tillämpas. Bestämmelserna i 5 kap. 18-25 §§ och 6 kap. 2 §

årsredovisningslagen (1995:1554) samt 5 kap. 2 § 7 och 8 samt 6

kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag behöver inte heller tillämpas.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post. I

försäkringsaktiebolag tas aktiekapitalet upp inom linjen, i

förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

Tillgångarna får inte tas upp till ett högre värde än de

beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om

en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp

än det i balansräkningen upptagna värdet eller om för en skuld

och en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som

väsentligt avviker från den redovisade avsättningen eller

skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuldposten

det beräknade beloppet anges inom linjen. Lag (1999:1090).

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda

inställelsedagen är förbi och alla kända skulder blivit

betalda, skall likvidatorerna skifta bolagets behållna

tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte

förfallit till betalning eller av någon annan orsak inte kan

betalas, skall så mycket av bolagets medel behållas som kan

behövas för denna betalning.

I ett ömsesidigt försäkringsbolag skall vid skifte av bolagets

behållna tillgångar de som var delägare i bolaget vid tiden för

likvidationsbeslutet få del i tillgångarna enligt de

fördelningsgrunder som bolagsordningen innehåller.

De aktieägare och delägare som vill klandra skiftet skall väcka

talan mot bolaget senast tre månader efter det slutredovisning

lades fram på bolagsstämman.

Om en aktieägare eller en delägare inte har anmält sig för att

få ut vad han erhållit vid skiftet inom fem år efter det

slutredovisning lades fram på bolagsstämman, har han förlorat

sin rätt till medlen. Är medlen i förhållande till de skiftade

tillgångarna att anse som ringa, kan rätten på anmälan av

likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna

arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas. Lag (1999:600).

15 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så

snart det kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom

en förvaltningsberättelse avseende likvidationen i dess helhet.

Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet. Till

berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela

likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall

avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en

revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under

likvidationen.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall

dessa genast kalla aktieägarna respektive röstberättigade till en

bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen

med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall

hållas tillgängliga för aktieägarna eller de röstberättigade och

sändas till aktieägare eller röstberättigad som begär det och uppger

sin postadress samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 9 kap. 5 §

andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på bolagsstämma om

ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören

skall tillämpas på likvidatorerna.

16 § När likvidatorerna lagt fram slutredovisningen, är

försäkringsbolaget upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas

för registrering.

Utan hinder av vad som anges i första stycket kan ägare till en

tiondel av samtliga aktier respektive en tiondel av de

röstberättigade hos likvidatorerna begära att en bolagsstämma

inkallas för att behandla en fråga om talan enligt 16 kap. 5 §.

Bestämmelsen i 9 kap. 8 § andra meningen skall tillämpas.

Om likvidatorerna finner att bolaget är på obestånd och inte kan

betala sina likvidationskostnader, skall de ansöka om att bolaget

försätts i konkurs.

17 § Om det efter bolagets upplösning enligt 16 § visar sig att

bolaget har tillgångar eller om talan väcks mot bolaget eller om det

av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall

likvidationen fortsättas. Detta skall genast anmälas av

likvidatorerna för registrering. Kallelse till första bolagsstämman

efter återupptagandet skall utfärdas enligt bolagsordningen.

Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje aktieägare

respektive till varje röstberättigad vars postadress är känd för

bolaget.

18 § Om ett försäkringsbolag har trätt i likvidation på grund av

bolagsstämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av

rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande

besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet

återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns

anledning till likvidation på grund av denna lag eller

bolagsordningen eller om utskiftning har ägt rum. Beträffande

försäkringsaktiebolag gäller dessutom att beslut om att återuppta

verksamheten inte får fattas om bolagets eget kapital beräknat enligt

2 § tredje-femte styckena inte uppgår till hälften av det

registrerade aktiekapitalet. I ömsesidiga försäkringsbolag får beslut

om att återuppta verksamheten inte fattas om det inte finns full

täckning för bolagets förpliktelser.

När ett beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse

samtidigt väljas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en

styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering.

Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1 3 §§ blivit upphävt genom

lagakraftägande dom eller beslut av domstol, skall likvidatorerna

genast anmäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för

val av styrelse.

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 §

tillämpas. Lag (1995:1567).

Konkurs

19 § Om ett försäkringsbolag är försatt i konkurs och denna

avslutas utan något överskott, är bolaget upplöst när konkursen

avslutas.

Om det finns överskott, skall bolagsstämman inom en månad från det

konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation.

Om inte ett sådant beslut fattas, gäller 3 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall

likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med

överskott.

20 § Om ett försäkringsbolag försätts i konkurs skall rätten sända

en underrättelse om beslutet till registreringsmyndigheten för

registrering.

Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den

styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns

vid konkursens början. Under konkursen gäller dock bestämmelserna i

denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När konkursen har avslutats skall rätten genast för registrering

underrätta registreringsmyndigheten samt ange om något överskott finns

eller inte. Rätten skall även för registrering underrätta

registreringsmyndigheten när en högre rätt genom beslut, som har

vunnit laga kraft, har upphävt ett beslut att försätta bolaget i

konkurs. Lag (2000:822).

21 § När ett försäkringsbolag är i konkurs kan Finansinspektionen

förordna ett allmänt ombud. Avser konkursen ett livförsäkringsbolag,

skall ett sådant ombud alltid förordnas. Det allmänna ombudet skall

som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans

med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).

Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan

framställning som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av boets förvaltning har fattats, får det

allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

Om arvode till det allmänna ombudet gäller bestämmelserna i

konkurslagen om arvode till konkursförvaltare. Lag (1991:1767).

För likvidation och konkurs gemensamma bestämmelser

22 § Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har trätt i likvidation

eller blivit försatt i konkurs, får en garant inte erhålla betalning

av bolagets tillgångar för fordran avseende inbetalt garantikapital

förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt betalda eller

erforderliga medel avsatts till detta. Lag (1993:1304).

23 § Om ett försäkringsbolag har trätt i likvidation eller blivit

försatt i konkurs, får nya försäkringar inte meddelas.

Utan hinder av första stycket får under bolagets likvidation sådana

livförsäkringar meddelas som föranleds av gällande försäkringsavtal.

24 § Ett allmänt ombud skall se till att försäkringstagarna kommer

i åtnjutande av den förmånsrätt som följer med försäkringsavtalen.

Lag (1989:1081).

25 § har upphävts genom lag (1989:1081).

26 § När ett livförsäkringsbolag har trätt i likvidation eller

försatts i konkurs, skall beståndet av livförsäkringar om möjligt

överlåtas till en eller flera andra försäkringsgivare som antingen är

1. ett svenskt försäkringsbolag, eller

2. en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller

som är auktoriserad i ett land inom EES.

Ett avtal om överlåtelse skall godkännas av Finansinspektionen för

att bli giltigt. Lag (1995:779).

26 a § Om inspektionen anser att ett avtal skall godkännas, skall

inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett

ändamålsenligt sätt kungöra avtalets innehåll. Kungörelsen skall

innehålla föreläggande för försäkringstagarna att inom en bestämd

tid, minst en månad efter kungörelsens utfärdande, hos inspektionen

anmäla om de har något att invända mot avtalet. Även den som inte är

försäkringstagare, men som har förvärvat rätt på grund av en

försäkring, skall få möjlighet att framföra invändningar.

Om i beståndet av livförsäkringar som skall överlåtas ingår

åtaganden som skall fullgöras utomlands, skall Finansinspektionen

innan godkännande lämnas ge de behöriga myndigheterna i det land där

åtagandena skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Om överlåtelsen

avser försäkringsavtal som tecknats genom en sekundäretablering i ett

annat land, skall även de behöriga myndigheterna i det landet ges

tillfälle att yttra sig.

Finansinspektionen får pröva frågan om godkännande av avtalet när

myndigheterna som avses i andra stycket yttrat sig eller, om de inte

yttrat sig, tre månader från det att den utländska myndigheten mottog

meddelandet som avses i andra stycket. Lag (1995:779).

26 b § Finansinspektionen skall godkänna ett avtal om

överlåtelse om

1. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som

krävs sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till

sådant undantag som kan ha medgivits i enlighet med 5 kap. 16 §

lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i

Sverige, och

2. behörig myndighet i det land där åtaganden skall fullgöras,

samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.

Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva

försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av

behörig myndighet. Med behörig myndighet avses, för EES-

försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland, och

för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den

behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar

försäkringsgivarens soliditet.

Den övertagande försäkringsgivaren skall genast anmäla ett

beslut om godkännande av ett avtal till

registreringsmyndigheten för registrering. Om den övertagande

försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare skall

anmälan göras av det överlåtande bolaget.

Registreringsmyndigheten skall därefter genast registrera

beslutet. När registrering sker, övergår ansvaret för det

överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande

försäkringsgivaren. Är den övertagande försäkringsgivaren ett

försäkringsbolag eller en annan försäkringsgivare med

koncession i Sverige, skall den övertagande försäkringsgivaren

underrätta försäkringstagarna och dem som förvärvat rätt på

grund av en försäkring om överlåtelsen och de eventuella

ändringar i villkoren som överlåtelsen medför.

Finansinspektionen bestämmer på vilket sätt underrättelsen

skall lämnas.

Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits ingår

åtaganden som skall fullgöras i ett annat EES-land skall

Finansinspektionen offentliggöra den godkända överlåtelsen i

det landet enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet

offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, får

inspektionen underlåta att offentliggöra beslutet där.

Lag (2000:822).

27 § Om inte försäkringsbeståndet i fall som avses i 26 § har

överlåtits inom ett år från likvidations  eller konkursbeslutet, får

tillgångarna säljas och medlen fördelas mellan försäkringstagarna.

Över avvecklingen och fördelningen skall upprättas en plan, som

skall godkännas av Finansinspektionen. Lag (1991:1767).

28 § Av de livförsäkrings- och återbäringsbelopp, som förfallit

till betalning innan bolaget trätt i likvidation eller vid konkurs

innan beslut om konkurs meddelats, skall så mycket betalas ut som

skulle ha betalats om likvidationen eller konkursen inte inträffat.

Av livförsäkrings- eller återbäringsbelopp, som förfaller till

betalning efter det att bolaget trätt i likvidation eller försatts i

konkurs får endast betalas ut så mycket att övriga

livförsäkringstagares rätt inte försämras. Vad som nu har sagts skall

även tillämpas i fråga om återköp av försäkringar eller belåning av

försäkringsbrev hos bolaget. Skulle det efteråt visa sig att ett för

stort belopp har utbetalats, skall återbetalning inte ske. Lag

(1989:1081).

14 a kap. Inlösen av minoritetsaktier

Förutsättningar för inlösen

1 § En aktieägare som innehar mer än nio tiondelar av aktierna

i ett försäkringsaktiebolag (majoritetsaktieägaren) har rätt

att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in återstående

aktier. Den vars aktier kan lösas in har rätt att få sina

aktier inlösta av majoritetsaktieägaren.

Bestämmelserna i första stycket och i övrigt i detta kapitel om

majoritetsaktieägare i ett försäkringsaktiebolag gäller även

den som tillsammans med ett eller flera dotterföretag innehar

mer än nio tiondelar av aktierna i bolaget och den vars

dotterföretag innehar mer än nio tiondelar av aktierna i

bolaget. Finns det flera som uppfyller dessa förutsättningar,

skall bestämmelserna i detta kapitel tillämpas enbart på den

som är närmast överordnad bolaget.

Med dotterföretag som avses i andra stycket likställs juridisk

person över vilken en majoritetsaktieägare som inte är ett

svenskt försäkringsaktiebolag utövar inflytande på det sätt som

anges i 1 kap. 9 §. Lag (2006:427).

Lösenbeloppet

2 § Om frågan om lösenbeloppet för en aktie som skall lösas in

enligt detta kapitel är tvistig, skall lösenbeloppet bestämmas

med tillämpning av andra-fjärde styckena.

Lösenbeloppet för en aktie skall bestämmas så att det motsvarar

det pris för aktien som kan påräknas vid en försäljning under

normala förhållanden. För en aktie som är föremål för handel på

en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES

skall lösenbeloppet motsvara det noterade värdet, om inte

särskilda skäl motiverar något annat.

Lösenbeloppet skall bestämmas med hänsyn till förhållandena vid

den tidpunkt då begäran om prövning av skiljemän enligt 5 §

gjordes. Om det finns skäl för det, får beloppet i stället

bestämmas med hänsyn till förhållandena vid en tidpunkt som

infaller tidigare.

Har ett yrkande om inlösen av aktie enligt detta kapitel

föregåtts av ett offentligt erbjudande att förvärva samtliga

aktier som budgivaren inte redan innehar och har detta

erbjudande antagits av ägare till mer än nio tiondelar av de

aktier som erbjudandet avser, skall lösenbeloppet motsvara det

erbjudna vederlaget, om inte särskilda skäl motiverar något

annat. Lag (2007:532).

3 § En aktieägare har rätt till ränta enligt 5 § räntelagen

(1975:635) på lösenbeloppet från den dag någon av parterna

begärde att tvisten skulle prövas av skiljemän till dess att

den dom, där lösenbeloppet har fastställts, har vunnit laga

kraft. För tiden därefter fram till dess att lösenbeloppet

betalas har aktieägaren rätt till ränta enligt 6 § samma lag. I

fråga om bolag som inte är avstämningsbolag skall dock sådan

ränta inte betalas för tiden innan aktiebrev med anteckning om

överlåtelse eller lösenbevis har överlämnats till

majoritetsaktieägaren. Lag (2006:427).

Rätten till lösenbeloppet

4 § Rätten till lösenbeloppet skall antas tillkomma den som

till majoritetsaktieägaren överlämnar ett aktiebrev med

anteckning om överlåtelse eller ett lösenbevis enligt 13 §

andra stycket. I avstämningsbolag skall rätten antas tillkomma

den som enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella

instrument är

1. registrerad som ägare till aktierna, eller

2. antecknad på konto i avstämningsregister som berättigad till

lösenbeloppet. Lag (2006:427).

Talan i inlösentvist

5 § En tvist om huruvida det finns en rätt eller skyldighet

till inlösen eller om lösenbeloppets storlek skall prövas av

tre skiljemän. Om inte något annat följer av bestämmelserna i

detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet

inför dem i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen (1999:116)

om skiljeförfarande.

Talan i en inlösentvist får tas upp till prövning om den avser

1. fastställelse av rätt eller skyldighet till inlösen,

2. fastställelse av lösenbeloppets storlek, eller

3. förpliktelse för majoritetsaktieägaren att betala fastställt

lösenbelopp till aktieägare vars aktier löses in.

Bestämmelser om talan mot skiljedomen finns i 24 §.

Bestämmelserna i denna paragraf hindrar inte att talan mot en

utländsk majoritetsaktieägare väcks vid en utländsk domstol.

Lag (2006:427).

Särskilda bestämmelser när majoritetsaktieägaren har begärt

prövning av skiljemän

6 § Om en majoritetsaktieägare vill lösa in aktier i ett bolag

enligt 1 § och det inte kan träffas en överenskommelse om

detta, skall han eller hon hos bolagets styrelse skriftligen

begära att tvisten avgörs av skiljemän och uppge sin skiljeman.

Lag (2006:427).

7 § Styrelsen skall genast efter det att den har mottagit en

begäran enligt 6 § genom kungörelse underrätta de aktieägare,

som lösningsanspråket riktas mot, om att inlösen har begärts. I

underrättelsen skall aktieägarna ges tillfälle att senast två

veckor från kungörelsen skriftligen uppge sin skiljeman till

bolaget.

Underrättelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar

samt den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.

Underrättelsen skall även sändas med brev till varje aktieägare

som lösningsanspråket riktas mot och vars postadress är känd

för bolaget.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag gäller i stället för

andra stycket första meningen att en underrättelse skall

kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i en rikstäckande

dagstidning. Lag (2006:427).

8 § Om inte samtliga aktieägare som har förts in i aktieboken

och som lösningsanspråket riktas mot har uppgett en gemensam

skiljeman inom den tid som anges i underrättelsen enligt 7 §,

skall styrelsen hos Stockholms tingsrätt ansöka om att en god

man utses.

En sådan ansökan skall prövas skyndsamt.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.

Lag (2006:427).

9 § Den som utses till god man skall vara lämplig för

uppdraget. Lag (2006:427).

10 § Den gode mannen skall

1. utse en gemensam skiljeman för minoritetsaktieägarna, och

2. i tvisten bevaka frånvarande aktieägares rätt.

Den gode mannen skall snarast underrätta bolagets styrelse om

valet av skiljeman.

Utöver vad som anges i denna lag, gäller bestämmelserna om

behörighet för ett ombud i 12 kap. 14 § första stycket 2-6

rättegångsbalken för den gode mannens behörighet. Den gode

mannen är vidare behörig att framställa yrkande om fullgörelse

enligt 5 § andra stycket 3. Lag (2006:427).

11 § Sedan skiljemännen har utsetts, skall de uppmana de

aktieägare som själva önskar föra sin talan att inom två veckor

anmäla detta till skiljenämndens ordförande. I fråga om denna

uppmaning skall 7 § andra stycket tillämpas.

I fråga om publika försäkringsaktiebolag gäller i stället för

7 § andra stycket första meningen att en uppmaning skall

kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och i en rikstäckande

dagstidning. Lag (2006:427).

Förhandstillträde

12 § Innan frågan om lösenbeloppet slutligt har prövats, får

skiljemännen eller, sedan talan har väckts vid domstol enligt

24 §, domstolen på yrkande av majoritetsaktieägaren i en

särskild dom besluta om förhandstillträde för

majoritetsaktieägaren.

Ett avgörande enligt första stycket får meddelas endast om

1. parterna är ense om att det finns lösningsrätt eller

lösningsskyldighet eller det annars står klart att en sådan

rätt eller skyldighet finns, och

2. majoritetsaktieägaren har ställt säkerhet för kommande

lösenbelopp och ränta och säkerheten har godkänts av

skiljemännen eller domstolen.

Om ett beslut om förhandstillträde har meddelats, får

majoritetsaktieägaren utöva de rättigheter som aktierna ger

från och med den tidpunkt då domen om förhandstillträde vinner

laga kraft. Vid denna tidpunkt inträder också de

rättsverkningar som anges i 13 och 14 §§. Lag (2006:427).

13 § Om det har beslutats om förhandstillträde till aktier i

ett bolag som inte är avstämningsbolag, är ägarna till de

aktier som skall lösas in skyldiga att till

majoritetsaktieägaren överlämna sina aktiebrev med anteckning

om överlåtelse. Aktiebrev, som ännu inte har överlämnats till

majoritetsaktieägaren, ger inte annan rätt för innehavaren än

att mot överlämnandet av aktiebrevet få ut lösenbeloppet och

ränta.

När en aktieägare överlämnar aktiebrev till

majoritetsaktieägaren enligt första stycket är denne skyldig

att till aktieägaren lämna ett skriftligt bevis om aktieägarens

rätt till kommande lösenbelopp och ränta (lösenbevis). Av

lösenbeviset skall framgå

1. att det har utställts av majoritetsaktieägaren, och

2. det antal aktier, i förekommande fall med uppgift om

aktieslag, för vilka aktieägaren är berättigad till

lösenbelopp.

I fråga om överlåtelse och pantsättning av lösenbevis skall

bestämmelserna om skuldebrev i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81)

om skuldebrev tilllämpas. Härvid skall beviset anses vara ett

skuldebrev ställt till innehavaren, om det har ställts till

innehavaren, och i övrigt anses vara ett skuldebrev ställt till

viss man eller order. Lag (2006:427).

14 § Om det har beslutats om förhandstillträde till aktier i

ett avstämningsbolag, skall aktierna, på begäran av

majoritetsaktieägaren, registreras med denne som ägare enligt

lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.

Samtidigt skall aktieägares rätt till kommande lösenbelopp och

ränta registreras enligt samma lag. Lag (2006:427).

Särskild dom i inlösentvist

15 § Är frågan om majoritetsaktieägarens rätt eller skyldighet

till inlösen tvistig, får skiljemännen på yrkande av part eller

den gode mannen avgöra frågan genom en särskild skiljedom.

Om ett avgörande om förhandstillträde enligt 12 § har vunnit

laga kraft, får skiljemännen på yrkande av part eller den gode

mannen meddela en särskild skiljedom över belopp som har

medgetts av majoritetsaktieägaren. Lag (2006:427).

Återkallelse av talan m.m.

16 § Om majoritetsaktieägaren återkallar sin talan om inlösen,

är majoritetsaktieägaren ändå, om det finns förutsättningar för

inlösen enligt 1 §, skyldig att på yrkande av

minoritetsaktieägare eller den gode mannen lösa in

minoritetsaktieägarens aktier. Lag (2006:427).

17 § Om majoritetsaktieägarens lösningsrätt enligt 1 § har

bortfallit på grund av majoritetsaktieägarens eller dennes

dotterföretags överlåtelser av aktier, är majoritetsaktieägaren

ändå på yrkande skyldig att lösa in motpartens aktier. Yrkande

om inlösen får dock i så fall framställas endast beträffande en

aktie som ägdes av någon annan än majoritetsaktieägaren eller

dotterföretag till denne den dag majoritetsaktieägaren begärde

att tvisten skulle avgöras av skiljemän. Med dotterföretag

likställs en sådan juridisk person som avses i 1 § tredje

stycket. Lag (2006:427).

18 § Om det har beslutats om förhandstillträde enligt 12 §, får

majoritetsaktieägaren inte därefter återkalla sin talan.

Lag (2006:427).

19 § Har någon annan än majoritetsaktieägaren lämnat tvisten

för avgörande av skiljemän och återkallar han eller hon sin

talan, skall tvisten ändå prövas om majoritetsaktieägaren yrkar

det. Lag (2006:427).

Verkningar av en skiljedom avseende lösenbeloppet

20 § När en dom avseende lösenbeloppet har vunnit laga kraft

gäller följande. I ett bolag som inte är avstämningsbolag skall

ägarna till de aktier som skall lösas in till

majoritetsaktieägaren överlämna sina aktiebrev med anteckning

om överlåtelse. I ett avstämningsbolag skall, utom i fall som

avses i 21 §, aktierna på begäran av majoritetsaktieägaren

registreras med denne som ägare enligt lagen (1998:1479) om

kontoföring av finansiella instrument. Lag (2006:427).

Nedsättning av fastställt lösenbelopp

21 § Om aktiebrev eller lösenbevis inte har överlämnats till

majoritetsaktieägaren inom en månad från den dag en dom

avseende lösenbeloppet vann laga kraft eller om en ägare till

vissa aktier i ett avstämningsbolag är okänd, skall

majoritetsaktieägaren utan dröjsmål låta nedsätta lösenbeloppet

för sådana aktier eller för aktier som avses med sådant

lösenbevis enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos

myndighet. Något förbehåll om rätt att återta det nedsatta

beloppet får inte göras.

Om nedsättning har skett enligt denna paragraf, får

majoritetsaktieägaren utöva de rättigheter som aktierna ger

från och med den tidpunkt då beloppet sätts ned hos

länsstyrelsen.

Ett aktiebrev, som ännu inte har överlämnats till

länsstyrelsen, ger inte annan rätt för innehavaren än att mot

överlämnandet av aktiebrevet få ut lösenbeloppet och ränta. I

avstämningsbolag skall, om nedsättning har skett, aktierna på

begäran av majoritetsaktieägaren registreras med denne som

ägare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella

instrument. Lag (2006:427).

Utfärdande av nytt aktiebrev

22 § Har ett aktiebrev inte överlämnats inom en månad från det

att majoritetsaktieägaren blev ägare till aktien, skall

bolagets styrelse på majoritetsaktieägarens begäran utfärda ett

nytt aktiebrev. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om

att det ersätter ett tidigare aktiebrev. Om det tidigare

aktiebrevet därefter överlämnas till majoritetsaktieägaren,

skall denne överlämna det till bolaget för makulering.

Lag (2006:427).

Kostnaderna för skiljeförfarandet

23 § Majoritetsaktieägaren skall svara för ersättningen till

skiljemännen och den gode mannen samt för andra aktieägares

kostnad. Om det finns särskilda skäl, får skiljemännen ålägga

annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa

kostnader. I fråga om en aktieägares och den gode mannens

kostnader gäller 18 kap. 8 § rättegångsbalken.

Lag (2006:427).

Talan mot skiljedom

24 § Part eller god man som är missnöjd med en skiljedom i en

inlösentvist har rätt att väcka talan vid Stockholms tingsrätt

inom sextio dagar från det att han eller hon fick del av

skiljedomen i original eller bestyrkt kopia.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till hovrätten.

Lag (2006:427).

Rättegångskostnader i allmän domstol

25 § I allmän domstol svarar majoritetsaktieägaren för sina

egna kostnader och för kostnader som har uppkommit för motpart

eller god man genom att majoritetsaktieägaren har fullföljt

talan, om inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §

rättegångsbalken. I övrigt gäller bestämmelserna i 18 kap.

rättegångsbalken om skyldigheten att svara för kostnader i

högre rätt.

Om minoritetsaktieägarna helt eller delvis skall svara för

rättegångskostnader, skall dessa fördelas efter det antal

aktier som var och en innehar. Om det finns särskilda skäl, får

domstolen besluta om en annan fördelning. Bestämmelserna i 18

kap. 9 § rättegångsbalken skall inte tillämpas. Lag (2006:427).

Inlösen av teckningsoptioner och konvertibler

26 § En majoritetsaktieägare som utnyttjar sin rätt enligt 1 §

att lösa in återstående aktier i bolaget har rätt att också

lösa in teckningsoptioner och konvertibler som bolaget har gett

ut. En innehavare av en sådan teckningsoption eller konvertibel

har rätt att få denna inlöst av majoritetsaktieägaren, även om

denne inte utnyttjar sin rätt till inlösen av aktier.

Har majoritetsaktieägaren enligt 6 § begärt att en tvist om

inlösen skall avgöras av skiljemän, får teckningsoptionerna

eller konvertiblerna inte utnyttjas för teckning eller

konvertering förrän inlösentvisten har avgjorts genom en dom

eller ett beslut som har vunnit laga kraft. Om den tid inom

vilken optionsrätten får utnyttjas eller konvertering får ske

löper ut dessförinnan, har innehavaren av teckningsoptionen

eller konvertibeln ändå rätt att utnyttja optionen eller

konvertibeln under tre månader efter det att avgörandet vann

laga kraft.

Bestämmelserna i första och andra styckena skall inte

tillämpas, om något annat har angetts i villkoren för

emissionen av teckningsoptionerna eller konvertiblerna.

I fråga om förutsättningarna för att ge ut teckningsoptioner

och konvertibler finns bestämmelser i 5 kap. 2 §.

Lag (2006:427).

27 § Har majoritetsaktieägaren begärt att såväl en tvist om

inlösen av aktier som en tvist om inlösen av teckningsoptioner

eller konvertibler skall avgöras av skiljemän, skall tvisterna

handläggas i samma skiljeförfarande.

I en tvist om inlösen av teckningsoptioner eller konvertibler

skall 1-11 och 15-25 §§ tillämpas.

Om en tvist om inlösen avser såväl aktier som teckningsoptioner

eller konvertibler och god man enligt 7 § har utsetts, är denne

också behörig att företräda frånvarande innehavare av

teckningsoptioner eller konvertibler. Lag (2006:427).

15 kap. Frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd

1 § Ett försäkringsbolag (det överlåtande bolaget) får med

Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt

försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare (den övertagande

försäkringsgivaren). Överlåtelse får ske till

1. ett svenskt försäkringsbolag, eller

2. en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller

som är auktoriserad i ett land inom EES.

Ett avtal om överlåtelse skall för att bli giltigt godkännas av

bolagsstämman i det överlåtande bolaget. Överlåtelse av

försäkringsbeståndet kan ske utan hinder av att det överlåtande

bolaget har trätt i likvidation.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna

respektive de röstberättigade under minst en vecka före den

bolagsstämma vid vilken frågan om godkännande av överlåtelseavtalet

skall behandlas, samt läggas fram på stämman,

1. ett förslag till bolagsstämmans beslut,

2. avtalet om överlåtelse,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av

vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och

försäkringstagarna,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3

samt

5. om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, de

handlingar som avses i 4 kap. 7 § första stycket 1 3.

Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare respektive till

de röstberättigade som begär det och uppger sin postadress. Lag

(1995:779).

2 § När avtalet om överlåtelsen av försäkringsbeståndet godkänts

av bolagsstämman, skall bolagsstämmans beslut anmälas av

försäkringsbolaget för registrering. Om detta inte har skett inom

fyra månader från beslutet eller om registreringsmyndigheten genom

lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat

registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse av

försäkringsbestånd fallit. Har en mot bolagsstämmans beslut förd

klandertalan ogillats skall tiden dock räknas från det domen vann

laga kraft. Lag (2000:822).

3 § Ansökan om tillstånd till överlåtelsen skall göras av

såväl det överlåtande bolaget som den övertagande

försäkringsgivaren senast fyra månader efter det att

bolagsstämmobeslutet i det överlåtande bolaget om godkännande

av överlåtelseavtalet registrerats. Finansinspektionen skall

underrätta registreringsmyndigheten om sådana ansökningar och

om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av

ansökningarna. Om ansökan inte har gjorts inom föreskriven tid

eller om ansökan har avslagits, skall registreringsmyndigheten

förklara att frågan om överlåtelse har fallit.

Tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet skall ges om

1. försäkringstagarnas rätt inte försämras,

2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som

krävs sedan överlåtelsen beaktats, varvid hänsyn tagits till

sådant undantag som kan ha medgivits i enlighet med 5 kap. 16 §

lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i

Sverige, och

3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där

åtaganden skall fullgöras samtycker till överlåtelsen eller

inte har yttrat sig.

Saknar den övertagande försäkringsgivaren koncession att driva

försäkringsverksamhet i Sverige, skall kapitalbasen intygas av

behörig myndighet. Med behörig myndighet avses, för EES-

försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och,

för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den

behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar

försäkringsgivarens soliditet.

Finansinspektionen kan förelägga försäkringsgivarna att komma

in med den ytterligare utredning som är nödvändig för att

inspektionen skall kunna fastställa att försäkringstagarnas

rätt inte försämras. Lag (2000:822).

4 § Skall ansökningen inte genast avslås skall Finansinspektionen

i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som

Finansinspektionen finner lämpliga kungöra ansökningens innehåll med

uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har

träffats och var avtalet och annan utredning hålls tillgänglig.

Kungörelsen skall vidare innehålla föreläggande för de

försäkringstagare, vilkas försäkringar är avsedda att överlåtas, att

på bestämd tid – minst en månad efter kungörelsens utfärdande – hos

Finansinspektionen anmäla om de har något att erinra mot ansökningen.

Omfattar avtalet livränta, som utgår till personer som inte är

försäkringstagare i det överlåtande bolaget, skall även dessa

personer ges möjlighet att anmäla om de har något att erinra mot

ansökningen.

Finansinspektionen skall innan tillstånd lämnas ge den behöriga

myndigheten i det land där risker är belägna eller där åtaganden

skall fullgöras tillfälle att yttra sig. Om överlåtelsen avser

försäkringsavtal som tecknats genom en sekundäretablering i ett annat

land, skall även den behöriga myndigheten i det landet ges tillfälle

att yttra sig.

Finansinspektionen får pröva ansökan om tillstånd att verkställa

överlåtelseavtalet när myndigheterna som avses i andra stycket yttrat

sig eller, om de inte yttrat sig, tre månader från det att den

utländska myndigheten mottog meddelandet som avses i andra stycket.

Lag (1995:779).

5 § Sedan tillstånd att verkställa avtalet lämnats, skall den

övertagande försäkringsgivaren genast anmäla beslutet till

registreringsmyndigheten för registrering. Om den övertagande

försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare skall

anmälan göras av det överlåtande bolaget.

Registreringsmyndigheten skall därefter genast registrera

beslutet. När registrering skett, övergår ansvaret för det

överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande

försäkringsgivaren. Lag (2000:822).

6 § Sker överlåtelsen till ett försäkringsbolag eller en annan

försäkringsgivare med koncession i Sverige skall, sedan överlåtelsen

verkställts, den övertagande försäkringsgivaren lämna en

underrättelse om överlåtelsen till varje försäkringstagare eller

livräntetagare som berörs av den. Finansinspektionen bestämmer på

vilket sätt underrättelsen skall lämnas. Lag (1995:779).

6 a § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som överlåtits

ingår risker som är belägna i eller åtaganden som skall fullgöras

i ett annat EES-land, skall Finansinspektionen offentliggöra

den medgivna överlåtelsen i det landet enligt bestämmelserna där.

Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på motsvarande sätt i det

berörda landet, får inspektionen underlåta att offentliggöra

beslutet där. Lag (1998:113).

7 § Försätts det överlåtande bolaget i konkurs sedan tillstånd

till överlåtelsen har givits, skall, vid tillämpning av vad som

föreskrivs i konkurslagen (1987:672) om rätt till talan om återgång

av avtal, sådana avtal som avses i 1 § detta kapitel anses ingångna

den dag tillstånd att verkställa avtalen gavs. Lag (1987:689).

8 § Har upphävts genom lag (2006:427).

9 § Har upphävts genom lag (2006:427).

10 § Har upphävts genom lag (2006:427).

11 § Har upphävts genom lag (2006:427).

12 § Har upphävts genom lag (2006:427).

15 a kap. Fusion

1 § Ett försäkringsaktiebolag eller ett annat aktiebolags

samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett

försäkringsaktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det

överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande bolaget,

varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation

(fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.

Fusion kan ske

1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller

flera överlåtande bolag på den andra (absorption), eller

2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar

ett nytt, övertagande bolag (kombination).

Fusion får ske endast om bolagen har samma redovisningsvaluta.

Lag (2000:37).

2 § Fusion får ske utan hinder av att överlåtande bolag har trätt

i likvidation, under förutsättning att skifte av bolagets tillgångar

inte har påbörjats.

I fall som avses i första stycket skall likvidatorerna, när en

fusionsplan har upprättats enligt 4 §, avge slutredovisning över sin

förvaltning. Slutredovisningen skall, sedan fusionsplanen har blivit

gällande i bolaget, framläggas på stämma. För slutredovisningen och

dess granskning gäller i övrigt vad som föreskrivs i 14 kap. 15 §.

Likvidationen skall anses avslutad när anmälan enligt 15 § har

registrerats eller registrering enligt 23 § har skett. Lag

(1994:1941).

3 § Innehavarna av konvertibla skuldebrev, skuldebrev med

optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis eller andra

värdepapper med särskilda rättigheter i överlåtande bolag skall

i det övertagande bolaget ha minst motsvarande rättigheter som

i det överlåtande bolaget, om de inte enligt fusionsplanen har

rätt att få sina värdepapper inlösta av det övertagande

bolaget. Lag (1999:600).

4 § Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption,

övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan.

Planen skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I

planen skall för varje bolag anges

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där

styrelsen skall ha sitt säte,

2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas för

ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken kontant

ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,

3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för

utlämnandet av fusionsvederlaget,

4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas såsom

fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det övertagande bolaget,

5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,

6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall tillkomma

innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda

rättigheter i överlåtande bolag eller vilka åtgärder som annars skall

vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,

7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen

skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller

en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.

Till fusionsplanen skall fogas

1. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelse för de

senaste tre räkenskapsåren samt

2. en särskild redovisning innehållande uppgifter motsvarande

årsbokslut, om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader

efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning

och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna skall avse tiden

från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre

månader före fusionsplanens upprättande. Lag (1994:1941).

5 § Vid kombination tjänar fusionsplanen som stiftelseurkund för

det övertagande bolaget. Planen skall innehålla förslag till

bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall väljas. Lag

(1994:1941).

6 § I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de

omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens

lämplighet för bolagen. Av redogörelsen skall framgå hur

fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och ekonomiska

synpunkter som därvid har beaktats. Särskilda svårigheter att

uppskatta värdet av egendomen skall anmärkas. Lag (1994:1941).

7 § För vart och ett av de överlåtande bolagen och, vid

absorption, det övertagande bolaget ska fusionsplanen granskas

av en eller flera revisorer. Granskningen ska vara så

omfattande och ingående som god revisionssed kräver.

Revisorerna ska för varje bolag yttra sig skriftligt över sin

granskning. Av yttrandena ska det framgå om fusionsvederlaget

och grunderna för dess fördelning har bestämts på ett sakligt

och korrekt sätt. Det ska också anges vilken eller vilka

metoder som har använts vid värderingen av bolagets tillgångar

och skulder, resultatet av de tillämpade värderingsmetoderna

samt deras lämplighet och vilken vikt som har tillmätts dem vid

den samlade bedömningen av värdet på vart och ett av bolagen.

Särskilda svårigheter att uppskatta värdet av egendomen ska

anmärkas.

I yttrandena ska det särskilt anges,

1. vid absorption, om revisorerna vid sin granskning funnit att

fusionen medför fara för att borgenärerna i det övertagande

försäkringsaktiebolaget inte ska få sina fordringar betalda,

och

2. vid kombination, om de överlåtande försäkringsaktiebolagens

sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår

till minst aktiekapitalet i detta.

Om samtliga aktieägare i de bolag som deltar i fusionen har

samtyckt till det, får granskningen och yttrandena begränsas

till de omständigheter som anges i andra stycket.

Revisorernas yttranden ska fogas till fusionsplanen.

En revisor som avses i första stycket ska vara en auktoriserad

eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. Om

inte annat framgår av bolagsordningen, ska revisorn utses av

bolagsstämman i respektive bolag. Om någon särskild revisor

inte är utsedd, ska granskningen i stället utföras av bolagets

revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt

första stycket gäller bestämmelserna i 10 kap. 13 § och 14 §

andra stycket. Lag (2008:1237).

8 § Styrelsen, den verkställande direktören och revisorerna i

ett bolag som skall delta i fusionen skall ge varje revisor som

utför granskning enligt 7 § tillfälle att verkställa

granskningen i den omfattning denne finner det nödvändigt. De

skall också lämna de upplysningar och den hjälp som begärs.

Samma skyldighet har en revisor som utför granskning enligt 7 §

mot övriga sådana revisorer. Lag (2001:238).

9 § Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall det

övertagande försäkringsaktiebolaget eller, vid kombination, det

äldsta av de överlåtande bolagen ge in planen med därtill fogade

handlingar till registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift

om registreringen skall enligt 20 kap. 2 § kungöras. Om planen inte

kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var

den hålls tillgänglig. Lag (2000:822).

10 § Fusionsplanen ska underställas bolagsstämman i samtliga

överlåtande bolag.

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i det

övertagande försäkringsaktiebolaget begär det, ska

fusionsplanen även underställas bolagsstämman i det

övertagande bolaget. En sådan begäran ska göras inom två

veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering

har kungjorts.

Stämman får hållas tidigast en månad efter det att

fusionsplanen har kungjorts enligt 20 kap. 2 §. Om samtliga

fusionerande bolag är privata försäkringsaktiebolag eller

andra privata aktiebolag, får stämman dock hållas tidigast

två veckor efter kungörelsen.

Innan stämman fattar beslut, ska fusionsplanen med därtill

fogade handlingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna

under minst en månad efter kungörandet eller, om samtliga

fusionerande bolag är privata försäkringsaktiebolag eller

andra privata aktiebolag, minst en vecka efter kungörandet.

Tillhandahållandet ska ske hos bolaget på den ort där

styrelsen har sitt säte. Planen med därtill fogade handlingar

ska genast och utan kostnad sändas till de aktieägare som

begär det och uppger sin postadress.

Om fusionsplanen inte godkänns i sin helhet av samtliga

bolag, är frågan om fusionen förfallen. Lag (2009:708).

11 § Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är

giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar

av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna.

Om ett överlåtande bolag är ett publikt försäkringsaktiebolag eller

ett publikt aktiebolag och det övertagande bolaget är ett privat

försäkringsaktiebolag, är det överlåtande bolagets beslut om

godkännande av fusionsplanen giltigt endast om det har biträtts av

samtliga vid bolagsstämman närvarande aktieägare företrädande minst

nio tiondelar av aktierna.

Om fusionsplanen innebär att rättsförhållandet mellan redan utgivna

aktier rubbas, är beslutet giltigt endast om det har biträtts av

samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio

tiondelar av aktierna. I följande fall räcker det dock för giltigt

beslut att det har biträtts av aktieägare med två tredjedelar av

såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda aktierna,

nämligen om

1. den planerade fusionen försämrar endast viss eller vissa aktiers

rätt och samtliga vid stämman närvarande ägare av dessa aktier

företrädande minst nio tiondelar av alla sålunda berörda aktier

godkänner planen, eller

2. den planerade fusionen försämrar endast helt aktieslags rätt och

ägare till hälften av alla aktier av detta slag och minst nio

tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag

godkänner planen. Lag (1994:1941).

12 § Om bolagsstämman i ett överlåtande bolag godkänner en

fusionsplan om kombination, skall stämman samtidigt, i den mån inte

annat framgår av planen, välja styrelse och revisorer i det

övertagande försäkringsaktiebolaget. Lag (1994:1941).

13 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag,

ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om

tillstånd att verkställa planen. Ansökan ska göras hos

Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse

eller av särskild vikt ska prövas av regeringen. Vid fusion

genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om koncession

och stadfästelse av bolagsordningen för det övertagande

bolaget enligt 2 kap. 3 §. Ansökan ska ges in inom en månad

efter det att fusionsplanen har blivit gällande i samtliga

bolag och senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts

enligt 20 kap. 2 §.

Ansökan ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller

till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning

eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)

eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20

januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om

prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den

nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 7 § inte

utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga

värde för det övertagande bolaget uppgår till minst

aktiekapitalet i detta, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår

enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr

139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid,

får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex

månader.

Ansökan ska också avslås om de fusionerande bolagens

ekonomiska förhållanden är sådana att fusionen inte kan anses

förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares

intressen. Vid denna prövning ska tillses att dessa

borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett

sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens

ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en

sådan säkerhet.

Finansinspektionen ska underrätta registreringsmyndigheten

och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket.

Finansinspektionen ska också underrätta

registreringsmyndigheten om lagakraftvunna beslut som har

meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Lag (2009:708).

13 a § Under den tid som Finansinspektionens eller

regeringens handläggning av en ansökan enligt 13 § pågår får

Skatteverket besluta om att bolaget under en viss tid om

högst tolv månader inte får verkställa fusionsplanen. Tiden

får förlängas, om det finns särskilda skäl, men bara med tre

månader i taget. Så länge Skatteverkets beslut gäller, ska

Finansinspektionens eller regeringens handläggning av ansökan

enligt 13 § vila.

Skatteverket får besluta enligt första stycket bara om

1. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos bolaget, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras

avsevärt av fusionen. Lag (2009:708).

14 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till

det överlåtande bolaget, gäller om stiftelsens överförande till det

övertagande försäkringsaktiebolaget bestämmelserna i lagen (1967:531)

om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (1994:1941).

15 § Styrelsen för det övertagande försäkringsaktiebolaget

ska anmäla fusionen för registrering. Vid absorption ska

styrelsen även anmäla aktiekapitalets ökning och, vid

kombination, valet av styrelse och revisorer.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast

två månader från det att Finansinspektionens tillstånd att

verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft eller

regeringen meddelat ett sådant tillstånd.

Till anmälan ska fogas ett intyg från en auktoriserad eller

godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har

överlämnats till det övertagande bolaget.

Bestämmelserna i 37 § tredje stycket ska tillämpas, om

1. något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat

företag som genom fusion har gått upp i något av dessa bolag

tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion,

2. den gränsöverskridande fusionen har registrerats inom tre

år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3. något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för

arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om

arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Lag (2009:708).

16 § När en anmälan enligt 15 § har registrerats, är

överlåtande bolag upplöst. Överlåtande bolags tillgångar och

skulder med undantag för skadeståndsanspråk enligt 16 kap. 1-4 §§

övergår samtidigt till det övertagande bolaget och

aktieägare i överlåtande bolag blir, om aktier ingår i

fusionsvederlaget, aktieägare i det övertagande bolaget. Är

överlåtande bolag inte ett försäkringsaktiebolag, skall

registreringsmyndigheten registrera anmälan även i

aktiebolagsregistret.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av

samtliga aktier i ett överlåtande bolag hos styrelsen begära

att det hålls bolagsstämma för behandling av fråga om talan

enligt 16 kap. 5 §. Om en sådan talan väcks gäller 14 kap. 17 §

i tillämpliga delar. Lag (2000:822).

17 § Om någon ansökan enligt 13 § inte har gjorts inom

föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits, skall

registreringsmyndigheten förklara att frågan om fusion är förfallen.

Detsamma gäller om bolagen inte har gjort någon anmälan enligt

15 § inom föreskriven tid eller om registreringsmyndigheten genom

lagakraftägande beslut har avskrivit sådan anmälan eller vägrat

registrering. Lag (2000:822).

Absorption av helägt dotterbolag

18 § Om ett försäkringsaktiebolag äger samtliga aktier i ett

dotterbolag, kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget

skall gå upp i moderbolaget. De skall därvid upprätta en fusionsplan.

Planen skall för vart och ett av bolagen ange

1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där

styrelsen skall ha sitt säte,

2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,

3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavaren

av aktier, skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter

i dotterbolaget eller vilka åtgärder som annars skall vidtas till

förmån för de nämnda innehavarna,

4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen

skall utgå till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller

en revisor.

I fusionsplanen skall lämnas en redogörelse för de omständigheter

som kan vara av vikt vid bedömandet av fusionens lämplighet för

bolagen. Lag (1994:1941).

19 § Fusionsplanen skall granskas av en eller flera revisorer.

Granskningen skall vara så omfattande och ingående som god

revisionssed kräver. Vid granskningen gäller bestämmelserna i

7 §.

Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig

skriftligt över sin granskning. I yttrandet skall särskilt

anges om de vid sin granskning har funnit att fusionen medför

någon fara för att borgenärerna i moderbolaget inte skall få

sina fordringar betalda.

Revisorernas yttranden skall fogas till fusionsplanen.

En revisor som avses i första stycket skall vara en

auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat

revisionsbolag. Om inte annat framgår av bolagsordningen, skall

revisorn utses av bolagsstämman i respektive bolag. Om någon

särskild revisor inte är utsedd, skall granskningen i stället

utföras av bolagets revisorer.

För en revisor som har utsetts att utföra granskning enligt

första stycket gäller bestämmelserna i 10 kap. 13 § och 14 §

andra stycket. Lag (2001:238).

20 § Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall

moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till

registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift om registreringen

skall enligt 20 kap. 2 § kungöras. Om inte planen kungörs i sin helhet,

skall det i kungörelsen lämnas uppgift var den hålls tillgänglig.

Lag (2000:822).

21 § Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i

moderbolaget begär det, skall fusionsplanen underställas

bolagsstämman i detta bolag. En sådan begäran skall framställas inom

två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har

kungjorts enligt 20 kap. 2 §.

Bestämmelserna i 10 § tredje och fjärde styckena samt 11 § första

stycket skall tillämpas. Lag (1994:1941).

22 § Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift

om fusionsplanens registrering har kungjorts skall moderbolaget

ansöka om tillstånd att verkställa planen. Frågor om sådant

tillstånd prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av

principiell betydelse eller av särskild vikt prövas dock av

regeringen.

I fråga om sådant ärende gäller bestämmelserna i 13-15 §§ i

tillämpliga delar. Därvid skall vad som sägs om överlåtande

bolag avse dotterbolag och vad som sägs om övertagande bolag

avse moderbolag. Lag (1999:225).

23 § När registreringsmyndigheten har registrerat beslut om

tillstånd att verkställa fusionsplanen, är dotterbolaget

upplöst. Är dotterbolaget inte ett försäkringsaktiebolag, skall

registreringsmyndigheten registrera tillståndet även i

aktiebolagsregistret. Lag (2000:822).

24 § Om någon ansökan som avses i 22 § inte har gjorts inom

föreskriven tid eller om en sådan ansökan har avslagits genom

lagakraftvunnet beslut, skall registreringsmyndigheten förklara att

frågan om fusion är förfallen. Lag (2000:822).

Gränsöverskridande fusioner

25 § Ett försäkringsaktiebolag får delta i en fusion med en

juridisk person som motsvarar ett aktiebolag och som har

hemvist i en annan stat inom EES än Sverige

(gränsöverskridande fusion). Ett försäkringsaktiebolag får

vid en sådan fusion bara övertas av ett annat

försäkringsaktiebolag eller en motsvarande utländsk juridisk

person. En juridisk person ska anses ha hemvist i en annan

stat inom EES, om den har bildats enligt lagstiftningen i en

sådan stat och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin

huvudsakliga verksamhet inom EES.

För en gränsöverskridande fusion gäller följande bestämmelser

i detta kapitel:

1 § första och andra styckena om vad en fusion innebär,

2 § om fusion när överlåtande bolag har gått i likvidation,

3 § om särskilda rättighetshavares ställning,

26 och 27 §§ om fusionsplanen,

28 § om styrelseredogörelse,

4 § andra stycket om kompletterande information,

7, 8, 29 och 30 §§ om revisorsgranskning av fusionsplanen,

9 och 31 §§ om registrering av fusionsplanen,

10 § första och andra styckena samt tredje stycket första

meningen om när fusionsplanen ska underställas bolagsstämman,

10 § femte stycket om när frågan om fusion är förfallen,

32 § om tillhandahållande av fusionsplanen,

11 § om majoritetskrav m.m.,

33 § om villkorat beslut om godkännande av fusionsplanen,

13, 13 a och 34 §§ om ansökan om tillstånd att verkställa

fusionsplanen,

35 § om utfärdande av fusionsintyg,

36 och 37 §§ om registrering av fusionen,

16 och 38 §§ om fusionens rättsverkningar m.m.,

17 § om när frågan om fusion är förfallen, varvid det som

anges i den paragrafen om 15 § ska avse 37 §,

39 § om särskilt bokslut, och

40 § om absorption av helägt dotterbolag.

Lag (2009:708).

26 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett

svenskt bolag som deltar i fusionen, tillsammans med

motsvarande organ i de utländska bolag som deltar i fusionen,

upprätta en fusionsplan. Styrelsen ska underteckna

fusionsplanen.

Vid kombination utgör fusionsplanen stiftelseurkund, om det

övertagande bolaget ska ha sitt säte i Sverige.

Lag (2009:708).

27 § Fusionsplanen ska innehålla uppgifter om

1. de fusionerande bolagens form, firma och säte,

2. utbytesförhållanden mellan aktier och förekommande

värdepapper i överlåtande respektive övertagande bolag och

eventuell kontant betalning,

3. de villkor som ska gälla för tilldelning av aktier och

förekommande värdepapper i det övertagande bolaget,

4. den gränsöverskridande fusionens sannolika följder för

sysselsättningen,

5. från vilken tidpunkt och på vilka villkor aktier och

förekommande värdepapper medför rätt till utdelning i det

övertagande bolaget,

6. från vilken tidpunkt de fusionerande bolagens

transaktioner bokföringsmässigt ska anses ingå i det

övertagande bolaget,

7. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som ska

tillkomma innehavare av särskilda rättigheter i överlåtande

bolag eller vilka åtgärder som i övrigt ska vidtas till

förmån för de nämnda innehavarna,

8. arvode och andra särskilda förmåner som med anledning av

fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande

direktör eller motsvarande befattningshavare eller till den

som utför granskning enligt 7, 29 eller 30 §,

9. bolagsordning för det övertagande bolaget,

10. värdet av de tillgångar och skulder som ska överföras

till det övertagande bolaget och de överväganden som har

gjorts vid värderingen, och

11. datum för de räkenskaper som har legat till grund för

fastställandet av villkoren för fusionen.

I förekommande fall ska fusionsplanen också innehålla uppgift

om hur arbetstagarna deltar i den process genom vilken

formerna för arbetstagarnas medverkan i det övertagande

bolaget beslutas.

Vid kombination ska fusionsplanen också innehålla uppgifter

om det övertagande bolagets form, firma och säte.

Lag (2009:708).

28 § Styrelsen i vart och ett av de bolag som deltar i

fusionen ska upprätta en redogörelse för de omständigheter

som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet

för bolagen. Av redogörelsen ska det framgå hur

fusionsvederlaget har bestämts och vilka rättsliga och

ekonomiska synpunkter som har beaktats. Redogörelsen ska även

innehålla uppgifter om fusionens sannolika konsekvenser för

aktieägare, borgenärer och anställda. Om styrelsen i skälig

tid får ett yttrande från arbetstagarnas företrädare, ska

detta yttrande fogas till redogörelsen. Lag (2009:708).

29 § Vid en gränsöverskridande fusion ska

revisorsgranskningen enligt 7 § omfatta även styrelsens

redogörelse enligt 28 §.

Bestämmelserna i första stycket samt 7 och 8 §§ ska inte

tillämpas om registreringsmyndigheten eller en utländsk

behörig myndighet i en stat där något av de deltagande

bolagen har sitt hemvist, efter gemensam begäran från de

fusionerande bolagen, har utsett eller godkänt en eller flera

oberoende sakkunniga att för samtliga bolags räkning granska

fusionsplanen och upprätta en gemensam skriftlig rapport för

alla bolag.

Det som anges i 8 § om revisors rätt till upplysningar och

biträde gäller även för den som utses att utföra granskning

enligt andra stycket.

I fall som avses i andra stycket ska det till fusionsplanen

fogas ett yttrande från en eller flera sådana revisorer som

anges i 7 § femte stycket med sådant innehåll som avses i 7 §

andra stycket. Ett sådant yttrande ska vid tillämpningen av

13 § andra stycket 3 anses som ett revisorsyttrande enligt

7 §. Lag (2009:708).

30 § Den som registreringsmyndigheten utser att utföra

granskning enligt 29 § andra stycket ska vara en auktoriserad

eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag. I

fråga om granskningen och innehållet i den rapport som

upprättas gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 7 och

8 §§ samt 29 § första stycket. Lag (2009:708).

31 § Vid en gränsöverskridande fusion ska skyldigheten enligt

9 § att ge in fusionsplanen med bifogade handlingar för

registrering fullgöras av det svenska bolag som deltar i

fusionen. Om flera svenska bolag deltar, ska skyldigheten

fullgöras av det svenska bolag som är övertagande bolag

eller, om det övertagande bolaget inte är ett svenskt bolag,

av det äldsta av de överlåtande svenska bolagen.

Om fusionsplanen eller de handlingar som är fogade till

planen är på annat språk än svenska, ska sökanden ge in en

översättning till svenska. Översättningen ska vara gjord av

en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande

utländsk behörighet. Registreringsmyndigheten får i ett

enskilt fall besluta att någon översättning inte behöver ges

in.

I anmälan för registrering ska uppgifter lämnas om

1. form, firma och säte för vart och ett av de fusionerande

bolagen,

2. de register där bolagen är registrerade och de nummer som

används för identifiering i registren,

3. hur borgenärer och, i förekommande fall,

minoritetsaktieägare ska förfara för att utöva sina

rättigheter samt de adresser där fullständig information om

detta förfarande kostnadsfritt kan fås, och

4. bolagens adresser.

När registreringen kungörs enligt 20 kap. 2 §, ska

kungörelsen innehålla de uppgifter som avses i tredje stycket

1�3. Lag (2009:708).

32 § Vid en gränsöverskridande fusion ska styrelsen i ett

bolag som deltar i fusionen hålla fusionsplanen med bifogade

handlingar och styrelsens redogörelse enligt 28 §

tillgängliga för aktieägarna, för arbetstagarorganisationer

som företräder arbetstagare hos bolaget och för arbetstagare

som inte företräds av någon arbetstagarorganisation.

Handlingarna ska, under minst en månad före den bolagsstämma

där frågan om godkännande av fusionsplanen ska behandlas,

hållas tillgängliga hos bolaget på den ort där styrelsen ska

ha sitt säte. Kopior av handlingarna ska genast och utan

kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär

det och uppger sin postadress. Lag (2009:708).

33 § Bolagsstämman i ett bolag som deltar i en

gränsöverskridande fusion får förse beslutet om att godkänna

fusionsplanen med villkor som innebär att en senare stämma

godkänner de former som beslutas för arbetstagarnas medverkan

i det övertagande bolaget. Lag (2009:708).

34 § Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan om

tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 13 § göras av

det eller de svenska bolag som deltar i fusionen.

Det som anges i 13 § om ansökan om koncession och

stadfästelse av bolagsordningen vid fusion genom kombination

gäller vid en gränsöverskridande fusion bara om det

övertagande bolaget ska ha sitt hemvist i Sverige.

Lag (2009:708).

35 § Vid en gränsöverskridande fusion ska

registreringsmyndigheten, när det finns ett lagakraftvunnet

beslut om tillstånd till verkställande av fusionsplanen

enligt 13 § och det eller de svenska bolag som deltar i

fusionen i övrigt har fullgjort vad som krävs enligt denna

lag, för varje sådant bolag utfärda ett intyg om att den del

av förfarandet som regleras av svensk lag har skett på

föreskrivet sätt. Ett sådant intyg får inte utfärdas om det

har väckts talan mot bolagsstämmans beslut att godkänna

fusionsplanen och målet inte har avgjorts slutligt.

Lag (2009:708).

36 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination,

ska ha sitt hemvist i en annan stat än Sverige, ska ett

svenskt bolag som deltar i fusionen inför registreringen av

fusionen ge in det intyg som avses i 35 §, tillsammans med en

kopia av fusionsplanen, till den behöriga myndigheten i den

staten. Intyget ska ges in inom sex månader från den tidpunkt

då det utfärdades.

Efter underrättelse från den behöriga utländska myndigheten

om att fusionen har ägt rum, ska registreringsmyndigheten

registrera att det eller de överlåtande svenska bolagen som

har deltagit i fusionen har upplösts. Lag (2009:708).

37 § Om det övertagande bolaget har eller, vid kombination,

ska ha sitt hemvist i Sverige, ska registreringsmyndigheten

registrera den gränsöverskridande fusionen. Anmälan för

registrering ska göras av styrelsen i det övertagande bolaget

inom sex månader från den tidpunkt då intyg enligt 35 §

utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för

registrering anmäla vilka som har utsetts till

styrelseledamöter och revisorer och, i förekommande fall,

styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

Registreringsmyndigheten får registrera fusionen bara om

1. myndigheten har utfärdat ett intyg enligt 35 § för varje

svenskt bolag som deltar i fusionen,

2. de utländska bolag som deltar i fusionen har gett in

motsvarande intyg från behöriga myndigheter i de stater där

de är registrerade, tillsammans med en kopia av

fusionsplanen, och

3. det inte heller i övrigt finns något hinder mot

registrering av fusionen.

Om lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid

gränsöverskridande fusioner är tillämplig, får fusionen

registreras bara om

1. det har träffats avtal eller fattats beslut om medverkan

enligt den lagen eller förhandlingsperioden har löpt ut utan

att ett sådant avtal har träffats eller beslut har fattats,

och

2. det övertagande bolagets bolagsordning inte strider mot

den ordning för medverkan som ska gälla till följd av lagen.

Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta

behöriga myndigheter i den eller de stater där överlåtande

bolag har sitt hemvist om registreringen. Lag (2009:708).

38 § Vid en gränsöverskridande fusion inträder de

rättsverkningar som avses i 16 § vid den tidpunkt som har

fastställts i den stat där det övertagande bolaget har sitt

hemvist. Om det övertagande bolaget har sitt hemvist i

Sverige, inträder rättsverkningarna när fusionen registreras

enligt 37 §.

Utöver det som anges i 16 § gäller att de fusionerande

bolagens rättigheter och skyldigheter som härrör ur

anställningsavtal eller anställningsförhållanden och som

gäller när den gränsöverskridande fusionen får verkan

överförs till det övertagande bolaget. Lag (2009:708).

39 § Om ett svenskt bolag deltar i en gränsöverskridande

fusion och det övertagande bolaget får sitt hemvist i en

annan stat än Sverige, ska styrelsen i det svenska bolaget

upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet ska

omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har

upprättats fram till den dag när rättsverkningarna av

fusionen inträdde enligt 38 §.

Det särskilda bokslutet ska innehålla en balansräkning och en

resultaträkning. När dessa handlingar upprättas ska

bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag tillämpas. Det särskilda bokslutet ska

dessutom innehålla vissa tilläggsupplysningar och

specifikationer. Därvid gäller 6 kap. 5�9 och 12 §§

bokföringslagen (1999:1078) i tillämpliga delar. Bokslutet

ska undertecknas och ges in till registreringsmyndigheten

inom en månad från utgången av den period som bokslutet

omfattar. Lag (2009:708).

40 § Vid en gränsöverskridande fusion mellan ett moderbolag

och ett helägt dotterbolag tillämpas bestämmelserna i 25�39

§§, dock med följande avvikelser:

1. Fusionsplanen behöver inte innehålla sådana uppgifter som

avses i 27 § första stycket 2, 3 och 5.

2. Bestämmelserna om revisorsgranskning i 7, 8, 29 och 30 §§

samt om bolagsstämmans godkännande av fusionsplanen i 10 §

första stycket ska inte tillämpas.

3. I fråga om fusionens rättsverkningar gäller det som

föreskrivs i 23 § i stället för det som föreskrivs i 16 §

första stycket.

Vid en fusion enligt denna paragraf ska det till

fusionsplanen fogas ett yttrande från en eller flera sådana

revisorer som anges i 7 § femte stycket med ett sådant

innehåll som avses i 7 § andra stycket 1. Lag (2009:708).

Ogiltighet

41 § Talan om upphävande av ett bolagsstämmobeslut om

godkännande av fusionsplan ska i de fall som avses i 9 kap.

20 § tredje stycket väckas inom sex månader från beslutet.

Väcks inte talan inom denna tid, är rätten att föra talan

förlorad.

Om rätten genom dom eller beslut som har vunnit laga kraft

har bifallit en talan om upphävande av ett stämmobeslut om

att godkänna en fusionsplan, ska fusionen gå åter även om

överlåtande bolag har upplösts. För förpliktelser som har

uppkommit genom någon åtgärd på det övertagande

försäkringsaktiebolagets vägnar efter det att överlåtande

bolag har upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts

i Post- och Inrikes Tidningar, svarar de överlåtande bolagen

och, vid absorption, det övertagande försäkringsaktiebolaget

solidariskt.

I fråga om ett beslut att godkänna en fusionsplan som avser

en gränsöverskridande fusion gäller, utöver föreskrifterna i

9 kap. 20 § andra stycket och första stycket i denna

paragraf, att talan inte får väckas efter det att

Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft

har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen enligt 13 §

detta kapitel eller regeringen har  meddelat ett sådant

tillstånd. Lag (2009:708).

16 kap. Skadestånd m.m.

1 § Stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör och

aktuarie, som vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen

eller av oaktsamhet skadar försäkringsbolaget , skall ersätta

skadan. Detsamma gäller när skadan vållas aktieägare, delägare

eller annan genom överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560)

om årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de

försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna.

Om bolaget har upprättat ett prospekt, en erbjudandehandling

som avses i 2 a kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella

instrument eller ett sådant dokument som avses i 2 b kap. 2 §

samma lag, gäller vad som sägs i första stycket andra meningen

även skada som tillfogas genom överträdelse av 2, 2 a eller 2 b

kap. nämnda lag eller kommissionens förordning (EG) nr 809/2004

av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och

rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt,

utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt

offentliggörande av prospekt och spridning av annonser.

Lag (2006:453).

2 § /Upphör att gälla U:2010-11-01/

En revisor eller en lekmannarevisor är ersättningsskyldig

enligt de grunder som anges i 1 §. Han ansvarar även för den

skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans

medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger

ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen

huvudansvarige. Lag (1999:600).

2 § /Träder i kraft I:2010-11-01/

En revisor eller en lekmannarevisor är ersättningsskyldig

enligt de grunder som anges i 1 §. Han eller hon ansvarar

även för den skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas

av en medhjälpare. I de fall som avses i 10 kap. 14 § andra

stycket 3 och 11 kap. 19 § andra stycket denna lag samt

3 kap. 1 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och

finansiering av terrorism svarar dock revisorn eller

lekmannarevisorn endast för skada på grund av oriktiga

uppgifter som han eller hon eller en medhjälpare har haft

skälig anledning att anta var oriktiga.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger

ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen

huvudansvarige. Lag (2010:838).

3 § Aktieägare, delägare och röstberättigad, som inte är

delägare, är skyldig att ersätta den skada som han genom att

medverka till överträdelse av denna lag, lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag, bolagsordningen, de

försäkringstekniska riktlinjerna eller placeringsriktlinjerna

uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget,

aktieägare eller annan.

Aktieägare i försäkringsaktiebolag är även skyldig att lösa in

skadelidande aktieägares aktier, om det med hänsyn till faran

för fortsatt missbruk och förhållandena i övrigt är påkallat.

Lösenbeloppet bestäms till ett belopp som är skäligt med hänsyn

till bolagets ställning och övriga omständigheter.

Lag (1999:600).

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 3 §§, kan skadeståndet

jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens

beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för

skadeståndet i den mån skadeståndsskyldigheten inte jämkats för någon

av dem enligt första stycket. Vad någon betalat i skadestånd får

sökas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till

omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till försäkringsbolaget enligt 1 3 §§ kan

väckas, om vid bolagsstämman majoriteten eller en minoritet,

bestående i försäkringsaktiebolag av ägare till minst en tiondel av

samtliga aktier och i ömsesidiga försäkringsbolag av minst en tiondel

av samtliga röstberättigade, har biträtt ett förslag om att väcka

skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja

någon styrelseledamot eller verkställande direktören ansvarsfrihet.

En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten kan träffas endast av

bolagsstämman och endast under förutsättning att i fråga om

försäkringsaktiebolag ägare till en tiondel av samtliga aktier och i

fråga om ömsesidiga försäkringsbolag en tiondel av samtliga

röstberättigade inte röstar mot förslaget. Förs skadeståndstalan av

en aktieägare eller en röstberättigad för bolagets räkning, kan någon

uppgörelse inte träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till bolaget får föras i fråga om

försäkringsaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga

aktier och i fråga om ömsesidiga försäkringsbolag av röstberättigade

som utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om någon

aktieägare eller röstberättigad sedan talan väckts avstår från talan,

kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar

för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för

den kostnad som täcks av vad som kommit bolaget till godo genom

rättegången.

Talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot och verkställande

direktören om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under

ett räkenskapsår skall väckas senast ett år från det årsredovisningen

och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på

bolagsstämman.

Har ett beslut fattats att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra

skadeståndstalan utan att aktieägare eller röstberättigade som avses

i första stycket röstat emot beslutet eller har tiden för talan

försuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första

eller andra stycket väckas, om det i årsredovisningen eller i

revisionsberättelsen eller på något annat sätt till bolagsstämman

inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga

uppgifter angående det beslut eller den åtgärd som talan grundas på.

Utan hinder av vad som sagts ovan i denna paragraf kan

skadeståndstalan som grundas på brott föras av styrelsen.

6 § Talan för försäkringsbolagets räkning enligt 1-3 §§, som

inte grundas på brott, kan inte väckas mot

1. stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet om

bolagets bildande fattades på den konstituerande stämman,

2. styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien

sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår då

beslutet eller åtgärden, som talan grundas på, fattades eller

vidtogs,

3. revisor sedan tre år förflutit från det revisionsberättelsen

lades fram på bolagsstämman eller yttrande som avses i denna

lag avgavs,

4. en lekmannarevisor sedan tre år förflutit från det att

granskningsrapporten lades fram på bolagsstämman,

5. aktieägare, delägare eller röstberättigad, som inte är

delägare, sedan två år förflutit från beslutet eller åtgärden

som talan grundas på.

Försätts bolaget i konkurs på en ansökan som gjorts innan den i

första stycket angivna tiden har gått ut, kan konkursboet föra

talan enligt 1-3 §§ utan hinder av att frihet från

skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter utgången av den

nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare än sex

månader från edgångssammanträdet. Lag (1999:600).

17 kap. Försäkringsbolagets firma

1 § Ett försäkringsaktiebolags firma skall innehålla ordet

försäkringsaktiebolag eller ordet försäkring och förkortningen AB.

Ett publikt försäkringsaktiebolags firma skall åtföljas av

beteckningen (publ), såvida det inte av bolagets firma framgår att

bolaget är publikt.

Ett ömsesidigt försäkringsbolags firma skall innehålla orden

ömsesidig samt försäkring. I fråga om ett ömsesidigt

försäkringsbolag, vars verksamhet avser att meddela försäkring av

egendom inom endast ett län, skall firman ange området för bolagets

verksamhet men ordet ömsesidig kan utelämnas.

Firma skall registreras i försäkringsregistret. Den skall tydligt

skilja sig från andra ännu bestående firmor, som är införda i

försäkringsregistret, samt från benämningar på utländska

försäkringsföretag som är allmänt kända i Sverige. Ett privat

försäkringsaktiebolags firma får inte innehålla ordet publikt, och

ett publikt försäkringsaktiebolags firma får inte innehålla ordet

privat. För registrering av ett försäkringsbolags firma gäller i

övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

Skall försäkringsbolagets firma registreras på två eller flera

språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen. Lag (1994:1941).

2 § Bolagets styrelse kan anta bifirma. Vad som sägs i 1 § tredje

stycket om firma gäller även bifirma. Orden försäkring, aktiebolag,

privat eller publikt eller förkortningen AB får dock inte tas in i

bifirman. Lag (1994:1941).

3 § Skriftliga handlingar, som utfärdas för ett försäkringsbolag,

bör undertecknas med bolagets firma. I fråga om publika

försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt,

skall firman därvid åtföljas av beteckningen (publ). Om styrelsen

eller annan ställföreträdare för bolaget har utfärdat en handling

utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den

utfärdats på bolagets vägnar, är de som undertecknat handlingen

solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för

egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid

handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för bolaget och den

till vilken handlingen ställts av bolaget får ett behörigen

undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter

det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot

undertecknarna. Lag (1994:1941).

4 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av

firmaregistrering finns det bestämmelser i firmalagen (1974:156).

5 § Ett försäkringsaktiebolags brev, fakturor, orderblanketter

och webbplatser ska ange bolagets firma, den ort där styrelsen

ska ha sitt säte samt bolagets organisationsnummer enligt lagen

(1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Om bolaget har trätt i likvidation, ska också detta anges. I

fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte

innehåller ordet publikt, ska firman åtföljas av beteckningen

(publ).

Om det finns särskilda skäl, får registreringsmyndigheten,

efter ansökan, besluta att ett försäkringsaktiebolag inte

behöver lämna uppgift om bolagets firma på sina webbplatser. I

så fall ska uppgift i stället lämnas om att bolaget är ett

försäkringsaktiebolag och om huruvida bolaget är ett privat

eller ett publikt aktiebolag. Ett sådant beslut ska begränsas

till en viss tid och får förenas med villkor. Lag (2007:1459).

18 kap. Byte av bolagskategori

1 § Ett beslut om att ett privat försäkringsaktiebolag skall bli

publikt fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om

beslut om ändring av bolagsordningen.

Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste

räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har

avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande

årsbokslut. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda

räkenskapsår till en dag inte tidigare än tre månader före dagen för

bolagsstämman.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot

föreskrifterna i 17 kap. 1 § om publikt försäkringsaktiebolags firma.

Ett privat försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit publikt när

beslutet om övergång till publikt försäkringsaktiebolag har blivit

registrerat. Lag (1994:1941).

2 § Ett beslut om att ett publikt försäkringsaktiebolag skall bli

privat fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om

beslut om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast

om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare

företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Beslutet får registreras endast om bolagets firma inte strider mot

föreskrifterna i 17 kap. 1 § om privat försäkringsaktiebolags firma.

Ett publikt försäkringsaktiebolag skall anses ha blivit privat när

beslutet om övergång till privat försäkringsaktiebolag har blivit

registrerat. Lag (1994:1941).

3 § Bestämmelserna i 2 kap. 13 a-13 c §§ tillämpas också när ett

försäkringsaktiebolag som har blivit publikt enligt 18 kap. 1 §

inom två år från registreringen därav träffar avtal som avses i

2 kap. 13 a § första stycket. Lag (1994:1941).

19 kap. Tillsyn

1 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att

verksamheten i ett försäkringsbolag bedrivs i enlighet med

denna lag och andra författningar som reglerar

försäkringsbolagets näringsverksamhet.

Inspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och

utbyta information med motsvarande utländska

tillsynsmyndigheter och Europeiska gemenskapernas kommission

i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen.

När ett försäkringsbolag har påbörjat sin verksamhet, ska

styrelsen och verkställande direktören genast underrätta

Finansinspektionen om det. Lag (2009:351).

2 § Koncession som beviljats för ett försäkringsbolag skall

förklaras förverkad om

1. bolaget inte har anmälts för registrering inom den tid som

anges i 2 kap. 13 §,

2. bolaget inte har börjat sin verksamhet inom ett år från det

koncessionen beviljades eller inom samma tid förklarat sig

avstå från koncessionen,

3. anmälningen för bolagets registrering genom lagakraftägande

beslut blivit avskriven eller avslagen, eller

4. bolaget under längre tid än sex månader inte drivit

verksamhet.

I fall som avses i första stycket 2 och 4 får i stället varning

meddelas om det bedöms tillräckligt.

Frågor om förverkande av koncession enligt första stycket eller

beslut om varning enligt andra stycket prövas av

Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse

eller av särskild vikt prövas dock av regeringen. Regeringens

prövning sker efter anmälan av inspektionen.

Om registrering av beslut, varigenom koncessionen har

förverkats, förordnar den myndighet som beslutat om

förverkandet. Lag (2004:570).

3 § Styrelsen, verkställande direktören och andra

befattningshavare i ansvarig ställning i försäkringsbolag skall

lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som

inspektionen begär. Om bolaget driver verksamhet i ett annat

land inom EES, skall de, i den utsträckning som följer av

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar

till behörig myndighet i det landet som den myndigheten behöver

för att fullgöra sina uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett försäkringsbolag

skall lämna till inspektionen. Lag (1999:600).

4 § Om skyldigheten enligt 7 a kap. 9 § att lämna information

till ett försäkringsbolag som skall upprätta en gruppbaserad

redovisning inte fullgörs, får Finansinspektionen förelägga den

som skall lämna informationen att fullgöra sin

uppgiftsskyldighet direkt till inspektionen.

Ingår ett företag som omfattas av 7 a kap. 9 § i samma koncern

som försäkringsbolaget , får inspektionen kontrollera

uppgifterna på plats hos företaget.

Första och andra styckena gäller även i fråga om juridisk eller

fysisk person som skall lämna uppgifter till ett sådant

utländskt företag inom EES som skall upprätta en gruppbaserad

sammanställning enligt offentlig reglering som bygger på

försäkringsgruppsdirektivet (98/78/EG). Om en kontroll enligt

andra stycket görs på begäran av en behörig myndighet inom EES,

får den myndigheten närvara vid kontrollen. Lag (2006:533).

5 § Har upphävts genom lag (1999:600).

6 § Har upphävts genom lag (1999:600).

7 § Senast en månad efter en sådan bolagsstämma som avses i 14

kap. 10, 13, 15 och 18 §§ ska likvidatorerna till

Finansinspektionen sända in kopior av de vid stämman framlagda

handlingar som nämns i dessa paragrafer. Lag (2007:1459).

8 § Finansinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla

försäkringsbolagets styrelse. Har styrelsen inte rättat sig efter en

begäran från inspektionen om att kalla till en extra bolagsstämma,

får inspektionen utfärda sådan kallelse. Lag (1991:1767).

9 § Styrelsen och verkställande direktören skall på tid som

Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsbolagets kassa, övriga

tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för

granskning av befattningshavare hos inspektionen eller av någon annan

som inspektionen har förordnat.

Företrädare för inspektionen får närvara vid styrelsesammanträde,

som inspektionen har utlyst, och vid bolagsstämma samt delta i

överläggningarna. Lag (1991:1767).

10 § Skyldigheten enligt 3 och 9 §§ att lämna upplysningar och

hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning

gäller även för

1. styrelsen och verkställande direktören eller motsvarande

organ i företag vars verksamhet uteslutande skall vara att

biträda försäkringsbolag eller som försäkringsbolag har ett

bestämmande inflytande i,

2. ordförande och verkställande direktör eller motsvarande

befattningshavare i skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i

annat liknande organ, som biträder ett försäkringsbolag samt

3. styrelsen och verkställande direktör i ett aktiebolag, om

Finansinspektionen med bolagets samtycke föreskrivit en sådan

skyldighet. Lag (1999:1123).

11 § Finansinspektionen får meddela beslut om anmärkning i

fråga om försäkringsbolagets verksamhet som inspektionen anser

behövliga.

Finansinspektionen skall förelägga bolaget eller styrelsen att

vidta rättelse om inspektionen finner att

1. avvikelse skett från denna lag eller någon annan författning

som reglerar försäkringsbolagets näringsverksamhet eller från

bolagsordningen,

2. bolagsordningen, de försäkringstekniska riktlinjerna,

beräkningsunderlaget, placeringsriktlinjerna och riktlinjerna

för hantering av intressekonflikter inte längre är

tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och

beskaffenheten av bolagets rörelse, eller

3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig

riskutjämning.

Om Finansinspektionen bedömer att försäkringstagarnas

rättigheter hotas, skall inspektionen förelägga

försäkringsbolaget eller dess styrelse att upprätta och för

godkännande överlämna en finansiell saneringsplan. Inspektionen

får i dessa fall även utse en särskild företrädare att sköta

hela eller delar av driften av bolaget.

För verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring får

Finansinspektionen även då inspektionen bedömer att

ersättningsberättigades intressen hotas, besluta om att utse

sådan företrädare som avses i tredje stycket.

Om ett försäkringsbolags kapitalbas understiger

solvensmarginalen enligt 7 kap. 23 eller 25 §, eller, för ett

försäkringsbolag som avses i 7 a kap. 1 § första stycket 1, den

gruppbaserade kapitalbasen understiger den gruppbaserade

solvensmarginalen enligt 4 § i samma kapitel, skall

Finansinspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att

upprätta en plan för att återställa en tillfredsställande

finansiell ställning och överlämna planen till inspektionen för

godkännande. Om kapitalbasen understiger en tredjedel av

solvensmarginalen eller garantibeloppet enligt 7 kap. 26 eller

27 § eller om kapitalbasen för ett livförsäkringsbolag inte har

den sammansättning som anges i 7 kap. 26 § tredje stycket,

skall inspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att

upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt

återställande av kapitalbasen.

Om ett försäkringsbolag driver verksamhet i ett annat land inom

EES och bolaget inte rättar sig efter Finansinspektionens eller

behörig utländsk myndighets anmodan om rättelse, skall

inspektionen vidta de åtgärder som behövs för att förhindra

fortsatta överträdelser. Inspektionen skall underrätta den

behöriga utländska myndigheten om vilka åtgärder som vidtas.

Om ett föreläggande enligt andra, tredje, femte eller sjätte

stycket inte har följts inom bestämd tid och det anmärkta

förhållandet inte heller på något annat sätt har undanröjts,

skall Finansinspektionen, i fall som är av principiell

betydelse eller av särskild vikt, anmäla detta till regeringen.

Finansinspektionen får begränsa bolagets förfoganderätt eller

förbjuda bolaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige, om

1. bolaget inte följer gällande bestämmelser om

försäkringstekniska avsättningar och skuldtäckning,

2. bolagets kapitalbas understiger en tredjedel av

solvensmarginalen eller inte uppfyller gällande krav på

garantibelopp,

3. bolagets kapitalbas understiger solvensmarginalen eller, för

ett försäkringsbolag som avses i 7 a kap. 1 § första stycket 1,

den gruppbaserade kapitalbasen understiger den gruppbaserade

solvensmarginalen enligt 4 § i samma kapitel, och det finns

särskilda skäl att anta att bolagets finansiella ställning

ytterligare kommer att försämras, eller

4. det bedöms vara nödvändigt för att skydda de försäkrades

intressen vid beslut om förverkande av bolagets koncession

enligt 2 § eller enligt tionde stycket.

Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten

skall drivas efter ett sådant beslut som avses i åttonde

stycket.

En koncession kan förklaras förverkad eller, om det bedöms

tillräckligt, varning meddelas, om bolaget

1. inte längre uppfyller kraven för koncession,

2. inte inom angiven tid har vidtagit åtgärderna i en plan som

har godkänts enligt femte stycket, eller

3. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser

för verksamheten.

Om ett försäkringsbolag försätts i konkurs eller om beslut

fattas om att bolaget skall träda i tvångslikvidation, skall

bolagets koncession förklaras förverkad.

Frågor om förverkande av koncession eller om varning enligt

tionde och elfte styckena prövas av Finansinspektionen. Ärenden

som är av principiell betydelse eller av särskild vikt prövas

dock av regeringen. Regeringens prövning sker efter anmälan av

inspektionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall

meddela föreskrifter om innehållet i den finansiella

saneringsplan som krävs enligt tredje stycket. Lag (2005:1051).

11 a § Finansinspektionen skall anmäla beslut enligt 11 § sjätte

stycket om förbud eller begränsning i rätten att förfoga över

tillgångar till de behöriga myndigheterna i de EES länder där bolaget

enligt underrättelse bedriver försäkringsverksamhet enligt 2 a kap. 1

eller 4 §. Sådant beslut skall dessutom anmälas till behöriga

myndigheter i de EES länder där bolaget har tillgångar.

Finansinspektionen skall anmäla beslut enligt 2 eller 11 § om

förverkande av koncession till behöriga myndigheter i övriga länder

inom EES.

Finansinspektionen får i samband med anmälan enligt första stycket

begära att den behöriga utländska myndigheten i samarbete med

inspektionen vidtar motsvarande åtgärder. Har bolagets koncession

förklarats förverkad får begäran avse att den utländska myndigheten

även i övrigt vidtar de åtgärder som behövs för att skydda de

försäkrades intressen. Lag (1995:779).

11 b § Finansinspektionen får avstå från ingripande enligt 11 §

om

1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,

2. försäkringsbolaget gör rättelse, eller

3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot bolaget och

dessa åtgärder bedöms tillräckliga. Lag (2004:570).

11 c § Om någon som ingår i ett försäkringsbolags styrelse

eller är dess verkställande direktör inte uppfyller de krav som

anges i 2 kap. 3 § femte stycket 3, skall Finansinspektionen

förklara bolagets koncession förverkad. Det får dock ske bara

om inspektionen först beslutat att anmärka på att personen

ingår i styrelsen eller är verkställande direktör och om han

eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre

månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som

verkställande direktör.

I stället för att förklara koncessionen förverkad, får

Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller

verkställande direktör inte längre skall vara det.

Finansinspektionen skall då, om det är nödvändigt, förordna en

ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess

försäkringsbolaget utsett en ny styrelseledamot eller

verkställande direktör. Lag (2004:570).

11 d § I samband med att Finansinspektionen meddelar beslut om

anmärkning eller varning, får inspektionen besluta att bolaget

skall betala en straffavgift. Om regeringen beslutar om

varning, får den överlämna till inspektionen att besluta om

straffavgift skall betalas.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2004:570).

11 e § Straffavgiften skall fastställas till lägst fem tusen

kronor och högst femtio miljoner kronor.

Avgiften får inte överstiga tio procent av försäkringsbolagets

omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen

har skett under försäkringsbolagets första verksamhetsår eller

om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är

bristfälliga, får denna uppskattas.

Avgiften får inte vara så stor att försäkringsbolaget därefter

inte uppfyller kraven enligt 1 kap. 1 a § första stycket.

När avgiftens storlek fastställs, skall särskild hänsyn tas

till hur allvarlig den överträdelse är som föranlett

anmärkningen eller varningen och hur länge överträdelsen har

pågått. Lag (2004:570).

11 f § Om ett försäkringsbolag underlåter att i tid lämna de

upplysningar som föreskrivits med stöd av 19 kap. 3 § andra

stycket, får Finansinspektionen besluta att bolaget skall

betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten. Lag (2004:570).

11 g § Straffavgiften eller förseningsavgiften skall betalas

till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att

beslutet om den vunnit laga kraft eller den längre tid som

anges i beslutet.

Finansinspektionens beslut att påföra straffavgift eller

förseningsavgift får verkställas utan föregående dom eller

utslag om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i

första stycket.

Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom

den tid som anges i första stycket, skall Finansinspektionen

lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om

indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.

En straffavgift eller förseningsavgift som påförts faller bort

i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år

från det att beslutet vann laga kraft. Lag (2004:570).

11 h § Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag

inte uppfyller de krav som anges i 7 a kap. 9 a §, får

Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till

förhållandet. Lag (2006:533).

12 § Om det kan antas att någon driver sådan verksamhet att denna

lag är tillämplig, får Finansinspektionen förelägga denne att till

inspektionen lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att

bedöma om lagen är tillämplig.

Om Finansinspektionen finner att någon driver försäkringsrörelse

utan föreskriven koncession, skall inspektionen förelägga denne att

inom viss tid ansöka om koncession eller vidta de ändringar i

verksamheten som inspektionen anger eller också upphöra med

verksamheten. Lag (1991:1767).

13 § Finansinspektionens beslut att överlämna ett ärende till

regeringen för prövning får inte överklagas.

Finansinspektionens beslut enligt 2 kap. 3 §, 2 a kap. 2, 2 a,

3, 5, 5 a och 6 §§, 15 a kap. 13 och 22 §§ samt 2 §, 11 §

tionde stycket och 11 c § detta kapitel får överklagas hos

kammarrätten.

Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag får

överklagas hos förvaltningsrätten. Detta gäller dock inte

beslut i ärenden som avses i 20 § första stycket 5

förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid

överklagande till kammarrätten av förvaltningsrättens

avgörande.

Inspektionen får bestämma att ett beslut om föreläggande eller

om verksamhetens drivande enligt 11 § åttonde stycket skall

gälla omedelbart.

Om överklagande av vissa beslut finns bestämmelser i 20 kap.

7 §. Lag (2009:795).

13 a § Om beslut i ett ärende om koncession inte har meddelats

sex månader efter det att ansökan gavs in, eller i ett ärende

enligt 2 a kap. 2 § inom tre månader, eller i ett ärende enligt

2 a kap. 3, 5 eller 6 §, inom en månad, får sökanden begära

förklaring av kammarrätten att ärendet onödigt uppehålls.

Efter det att kammarrätten avgett sådan förklaring skall

ansökan anses ha avslagits av regeringen eller

Finansinspektionen om beslut inte har meddelats

– inom sex månader i ett ärende om koncession,

– inom tre månader i ett ärende enligt 2 a kap. 2 §, eller

– inom en månad i ett ärende enligt 2 a kap. 3, 5 eller 6 §.

Lag (1999:225).

14 § Finansinspektionen har under ett försäkringsbolags

likvidation i fråga om likvidatorerna samma befogenhet som enligt

denna lag tillkommer inspektionen beträffande styrelsen. Lag

(1991:1767).

15 § Varje försäkringsbolag skall med årliga avgifter bekosta

Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som

regeringen meddelar. Lag (1992:1626).

16 § En ledamot i styrelsen för Finansinspektionen eller en

befattningshavare hos Finansinspektionen får inte vara ledamot i

styrelsen för ett svenskt försäkringsbolag eller ett utländskt

försäkringsföretag som erhållit tillstånd att driva

försäkringsrörelse i Sverige. En sådan ledamot eller

befattningshavare får inte heller vara aktieägare, delegerad eller

garant i eller anställd hos ett sådant företag. Lag (1991:1767).

17 § Närmare föreskrifter om Finansinspektionens organisation och

verksamhet meddelas av regeringen. Lag (1991:1767).

20 kap. Registrering m.m.

1 § egistreringsmyndigheten ska föra ett försäkringsregister

för registrering enligt denna lag eller andra författningar.

I fråga om registrering i försäkringsregistret av redovisnings-

och revisionshandlingar gäller bestämmelserna i

årsredovisningslagen (1995:1554) och lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag i stället för

bestämmelserna i detta kapitel. Lag (2007:1459).

1 a § En registrering i försäkringsregistret ska göras på

svenska. Om ett försäkringsbolag som en registrering avser

begär det, ska registreringen dessutom göras på något annat

officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller

isländska.

Den som begär att en registrering ska göras på något annat

språk än svenska ska, om inte registreringsmyndigheten beslutar

något annat, ge in en översättning till det språket av de

uppgifter eller handlingar som ska registreras. Översättningen

ska vara gjord av en översättare som är auktoriserad eller har

motsvarande utländsk behörighet. Lag (2007:1459).

2 § Registreringsmyndigheten ska utan dröjsmål kungöra i Post-

och Inrikes Tidningar det som registreras i

försäkringsregistret med undantag av registrering av

underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en

ändring i ett förhållande som tidigare har förts in i registret

ska endast ange ändringens art.

En kungörelse ska skrivas på samma språk som registreringen i

försäkringsregistret. Lag (2007:1459).

3 § Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har

införts i försäkringsregistret skall anses ha kommit till tredje mans

kännedom, om införandet har kungjorts i Post  och Inrikes Tidningar

enligt 2 § och det inte av omständigheterna framgår att han varken

kände till eller borde ha känt till det som kungjorts. I fråga om

försäkringsaktiebolag gäller detta dock inte beträffande

rättshandlingar eller andra åtgärder som har vidtagits före den

sextonde dagen efter kungörandet, om tredje man visar att det var

omöjligt för honom att känna till det som kungjorts.

I fråga om rättshandlingar och andra åtgärder vilka har vidtagits

innan kungörande har skett, kan försäkringsaktiebolaget inte åberopa

det förhållande som blivit eller borde ha blivit infört i registret

mot annan än den som bolaget visar har känt till förhållandet.

Om det som har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar inte

överensstämmer med vad som har införts i försäkringsregistret, kan

försäkringsaktiebolaget inte åberopa kungörelsens innehåll mot tredje

man. Denne kan dock åberopa kungörelsens innehåll mot bolaget, om

bolaget inte visar att han kände till vad som har införts i

försäkringsregistret. Lag (1994:1941).

3 a § Om en anmälan om vem som har utsetts till styrelseledamot

eller verkställande direktör i ett försäkringsaktiebolag har förts in

i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar

enligt 2 §, kan bolaget inte mot tredje man åberopa fel eller brister

vid beslutet att utse den registrerade personen. Vad som nu sagts

gäller dock inte, om bolaget visar att tredje man kände till felet

eller bristen. Lag (1994:1941).

3 b § Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och

kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i

översättning till ett främmande språk och översättningen

avviker från den svenska språkversionen, får försäkringsbolaget

inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man får dock

åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att

tredje man kände till den svenska språkversionen.

Lag (2007:1459).

4 § Har en sökande vid anmälan för registrering inte iakttagit

vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas

att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma

gäller, om registreringsmyndigheten finner att ett beslut, som

anmäls för registrering och för vars giltighet stadfästelse av

regeringen eller Finansinspektionen inte krävs, eller en

handling som bifogas anmälningen inte har tillkommit i behörig

ordning eller till sitt innehåll strider mot denna lag eller

andra författningar eller mot bolagsordningen eller de

försäkringstekniska riktlinjerna eller i något viktigare

hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Underlåter sökanden att rätta sig efter föreläggandet, skall

anmälningen avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall

tas in i föreläggandet. Finns det även efter det att yttrandet

avgivits något hinder för registrering och har sökanden haft

tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering

vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt

föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte något hinder för

registrering av ett bolagsstämmobeslut, om rätten till talan

mot beslutet gått förlorad enligt 9 kap. 20 § andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta

bolaget när myndigheten fattar beslut enligt 4 kap. 15 § andra

stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17 § eller 21

kap. 2 § första och femte styckena.

Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget

när inspektionen fattar beslut enligt 15 kap. 4 §.

Lag (2000:822).

4 a § Om styrelseledamot, verkställande direktör, särskild

firmatecknare eller annan ställföreträdare för ett

försäkringsaktiebolag har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken eller fått näringsförbud, skall

registreringsmyndigheten avföra ställföreträdaren ur registret.

Avregistreringen skall vid beslut om konkurs eller tillfälligt

näringsförbud ske omedelbart. I övrigt skall avregistrering ske sedan

beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2000:822).

5 § Bestämmelser om att avföra en firma ur registret sedan en dom

om att häva firmaregistreringen vunnit laga kraft finns i firmalagen

(1974:156).

6 § Beslut att i försäkringsaktiebolag ändra bolagsordningens

bestämmelser om aktiekapitalet, maximikapitalet eller minimikapitalet

eller om aktiernas nominella belopp skall registreras samtidigt som

beslut om att öka eller sätta ned aktiekapitalet, om ändringen av

bolagsordningen eller ökningen eller nedsättningen av aktiekapitalet

är nödvändig för att aktiekapitalets storlek skall bli förenlig med

bolagsordningen.

6 a § Har ett beslut om att aktiekapitalet skall vara bestämt i

annan valuta än tidigare registrerats, skall Finansinspektionen

vid ingången av närmast följande räkenskapsår räkna om det

registrerade aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp till

den nya valutan. Omräkningen skall göras enligt den växelkurs

som fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska

bankdagen under föregående räkenskapsår. Lag (2000:37).

7 § Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att en

anmälan avskrivits eller en registrering vägrats enligt 4 §

första stycket får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol

inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller

1. beslut av registreringsmyndigheten enligt 4 kap. 15 §

andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17, 24

och 35 §§, 17 kap. 5 § andra stycket samt 4 a § detta

kapitel, och

2. beslut av Finansinspektionen enligt 15 kap. 4 §.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2009:708).

7 a § Skatteverkets beslut enligt 1 a kap. 4 a § och

15 a kap. 13 a § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Lag (2009:708).

8 § Registreringsmyndigheten ska lämna ut uppgifter och

handlingar i försäkringsregistret i elektronisk form, om det

begärs. Lag (2007:1459).

21 kap. Straff och vite

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1. uppsåtligen bryter mot 1 kap. 11 §,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet till Finansinspektionen meddelar

oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som

han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag

föra aktiebok, aktiebrevsregister, förteckning enligt 3 kap. 12 §

eller hålla aktiebok tillgänglig,

4. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 kap. 12 § tredje

stycket, 7 kap. 20 §, 8 kap. 10 § andra stycket andra meningen eller

11 § första stycket andra eller tredje meningen, eller

5. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 12 kap. 12 §.

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 3 kap. 2 §.

I fall som avses i 10 kap. 14 § första stycket skall inte följa

ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 2 § detta

kapitel döms ej till ansvar för gärning som omfattas av

föreläggandet.

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt

första stycket 4 mot 12 kap. 12 § ådömas, om den misstänkte häktats

eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet. Lag

(1994:1941).

1 a § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms, om

åtgärden innebär fara i bevishänseende, den som

1. lämnar osann uppgift i en handling enligt denna lag som

upprättas i elektronisk form,

2. i ett ärende enligt denna lag oriktigt intygar att en

elektronisk handling överensstämmer med originalet, eller

3. lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran

som enligt förordning som ansluter till denna lag lämnas på

heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.

Det som sägs i första stycket gäller också den som begår en

sådan gärning som avses i första stycket 3 av grov oaktsamhet.

Om brott som avses i första stycket är att anse som grovt, döms

till fängelse i högst två år. Lag (2007:1459).

2 § Registreringsmyndigheten får förelägga verkställande

direktören och styrelseledamöterna att fullgöra sina

skyldigheter enligt denna lag eller andra författningar att

1. hos registreringsmyndigheten göra behöriga anmälningar för

registrering, eller

2. på bolagets brev, fakturor, orderblanketter och webbplatser

lämna sådana uppgifter som anges i 17 kap. 5 §.

Föreläggande enligt första stycket 1 får inte meddelas, om

underlåtenhet att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller

styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt att

träda i likvidation.

Registreringsmyndigheten får förena ett föreläggande enligt

första stycket med vite.

Finansinspektionen kan förena föreläggande eller förbud som

inspektionen får utfärda enligt denna lag med vite.

Följs inte ett sådant vitesföreläggande som avses i första

stycket kan registreringsmyndigheten döma ut vitet.

Lag (2007:1459).