Bouppteckning – behöver du hjälp att upprätta en bouppteckning? Behöver du hjälp att upprätta en fullmakt till någon som ska upprätta en bouppteckning? Då har du kommit rätt – här kommer vi att gå igenom vad en bouppteckning är för något och hur du går tillväga för att förrätta en bouppteckning.
Bouppteckning
En bouppteckning är helt enkelt en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall (och vid konkurs) och skickas till Skatteverket för registrering.
Bouppteckning vid dödsfall
I samband med ett dödsfall kallas även tillfället (förrättningsdagen) då de personer som har rätt till arv träffas för att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder som de var på dödsdagen för en bouppteckning (dvs själva upprättandet av den skriftliga handlingen som i sig kallas för bouppteckning).
Bouppteckning inom tre månader
En bouppteckning måste upprättas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska därefter skickas till Skatteverket senast en månad efter det att den har upprättats. Dock kan dödsboet söka anstånd med att upprätta bouppteckningen. Anståndsansökan måste göras senast tre månader efter döds fallet.
Vem förrättar bouppteckningen?
En bouppteckning ska förrättas av två personer, s.k. förrättningsmän, som ska intyga att boet har värderats på rätt sätt. Den person (bouppgivaren) som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgifter om boet. En bouppgivare kan t.ex. vara efterlevande make. Förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga och objektiva. Därför får förrättningsmännen inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dessa. Förrättningsmännen ska utses av den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgifter om boet.
Förrättningsdag
Den dag eller de dagar då dödsbodelägarna och andra som har kallats träffas och går igenom boets tillgångar och skulder är förrättningsdag. Bouppteckningen upprättas under en s.k. förrättning av förrättningsmännen tillsammans med bouppgivaren.
Kallelse måste skickas till samtliga dödsbodelägare i god tid till förrättningen.
Den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgift om boet bestämmer även tid och plats för förrättningen.
Ladda ner Skatteverkets bouppteckningsblankett – gäller för dödsfall från 1 jan 2005.
Här har du Skatteverkets checklista bouppteckning som är väldigt bra checklista för att vara säker på att du fått med det viktiga.
Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare kan vara
• efterlevande make eller registrerad partner
• sambo om bodelning ska ske
• arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden
• arvingar efter tidigare avliden make.
En dödsbodelägare är i grund och botten den som på grund av lag eller testamente har rätt till andel i boet.
Vilka ska kallas till förrättningen?
• dödsbodelägare enligt lag och testamente
• efterarvinge enligt lag och testamente
• efterlevande make, registrerad partner eller sambo
• god man om sådan finns
• eventuellt Allmänna arvsfonden
Tilläggsbouppteckning
Blir en ny tillgång eller skuld känd eller upp täcks någon annan felaktighet sedan bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. Den upp rättas på samma sätt som den första bouppteckningen.
Tilläggsbouppteckningen ska upp rät tas senast en månad efter det att felaktigheten upptäcktes. Bouppteckningsblanketten kan användas även för tilläggsbouppteckningen.