Etikettarkiv: VD

Aktiebolag, Fusion

Fusion av helägt dotterbolag – aktiebolag

Lämna en kommentar

Fusion av helägt dotterbolag är den vanligaste och enklaste formen av fusion. Denna typ av fusion genomförs hos Bolagsverket i två steg. Först upprättar bolagen en fusionsplan som ska registreras. Privata aktiebolag behöver inte anmäla fusionsplanen för registrering om alla aktieägare i moderbolaget har undertecknat fusionsplanen. Därefter söker man tillstånd att verkställa fusionsplanen. Hela fusionsförfarandet beräknas ta ungefär tre fyra månader att genomföra.

Absorption av helägt dotterbolag

Den här formen av fusion innebär att ett eller flera helägda dotterbolag går upp i moderbolaget. Observera att denna typ av fusion inte kan användas om moderbolaget ska gå upp i dotterbolaget.

Fusionen genomförs i två steg:

  • Upprättande och anmälan om registrering av fusionsplan. Privata aktiebolag behöver inte anmäla fusionsplanen för registrering om samtliga aktieägare i moderbolaget har undertecknat fusionsplanen.
  • Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Ett dotterbolag har inte gått upp i moderbolaget förrän den slutliga registreringen har skett.

Upprättande och anmälan om registrering av fusionsplan

Upprättande av fusionsplanen

Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag kan bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget ska gå upp i moderbolaget. De ska upprätta en fusionsplan. Fusionsplanen ska vara daterad och underskriven av:

  • Minst hälften av styrelseledamöterna i samtliga bolag. Även arbetstagarrepresentanter räknas in i styrelsen.
  • I de fall då fusionsplanen inte ska registreras ska även samtliga aktieägare i moderbolaget skriva under planen.

I fusionsplanen ska detta finnas med:

  • För varje bolag som ingår i fusionen: företagsnamn, bolagskategori dvs. privat aktiebolag eller publikt aktiebolag (publ), organisationsnummer och den ort där styrelsen (enligt bolagsordningen) ska ha sitt säte,
  • den planerade tidpunkten (gärna angiven till år och månad) för överlåtande bolags upplösning,
  • vilka rättigheter i moderbolaget som innehavare av teckningsoptioner, konvertibler och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotterbolag ska ha eller vilka åtgärder som i övrigt ska göras till förmån för dessa innehavare; om inga sådana värdepapper förekommer ska detta uttryckligen anges,
  • arvode eller annan särskild förmån som med anledning av fusionen ska lämnas till en styrelseledamot, verkställande direktör eller revisor som utför granskningen av fusionsplanen. Om inga arvoden ska lämnas ska detta uttryckligen anges,
  • en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av fusionens lämplighet för bolagen.

Yttrande från revisorerna

Fusionsplanen ska granskas av de auktoriserade eller godkända revisorerna i moderbolaget och samtliga (i fusionen ingående) dotterbolag. Fusionsplanen kan även granskas av en annan kvalificerad revisor än bolagets egen revisor. Bolagsstämman fattar beslut om detta, om inte bolagsordningen föreskriver annat.

Revisorerna ska avge ett skriftligt yttrande för varje bolag. Det går i och för sig att formulera ett kombinerat yttrande för alla bolag som ingår i fusionen bara det tydligt framgår att alla revisorer yttrat sig för varje bolag.

I yttrandena ska revisorerna bland annat beakta risken för moderbolagets borgenärer, och om det är möjligt särskilt ange om de vid sin granskning har funnit att fusionen inte medför någon fara för att borgenärerna i moderbolaget inte ska få sina fordringar betalda. Om så är fallet kommer färre borgenärer att omfattas av reglerna om underrättelse och kallelse. Om revisorerna i stället funnit att fusionen medför fara för moderbolagets borgenärer att inte få sina fordringar betalda ska detta uttryckligen anges.

Revisorernas yttrande ska bifogas till fusionsplanen.

Begränsad revisorsgranskning

Om samtliga aktieägare i moderbolaget samtycker till det, får revisorns granskning och yttrande begränsas till de omständigheter som tar hänsyn till skyddet för borgenärerna. Ett sådant yttrande behöver bara innehålla uppgift om det föreligger fara för borgenärer att få betalt för sina fordringar. Om någon sådan fara inte anses föreligga ska det anges i yttrandet. Aktieägarnas samtycke ska vara skriftligt och det kan skrivas in direkt i fusionsplanen, i en separat skriftlig handling eller framgå av ett bolagsstämmoprotokoll.

Innehållet i anmälan

Inom en månad från upprättandet ska moderbolaget anmäla fusionsplanen med bilagor för registrering och betala registreringsavgiften till Bolagsverket. Uppgift om hur mycket det kostar ser du på sidan Priser och avgifter för aktiebolag.

Anmälan ska vara undertecknad av en styrelseledamot eller av VD i moderbolaget.

Använd blanketten Fusion – aktiebolag, nr 831.

Bilagor till anmälan

Bilagor som alltid ska följa med anmälan:

  • fusionsplanen (en bestyrkt kopia) och
  • yttrande från revisorerna (en bestyrkt kopia).

Bolagsverkets registrering av fusionsplanen kungörs i Post och Inrikes Tidningar (PoIT).

För de privata aktiebolag som inte behöver anmäla fusionsplanen för registrering men som ändå väljer att göra det gäller samma regler för anmälan och registrering. Även i dessa fall kungörs registreringen i Post och Inrikes Tidningar .

Bolagsstämma i moderbolaget

Om ägare till minst fem procent av samtliga aktier i moderbolaget begär det, ska fusionsplanen underställas bolagsstämman i detta bolag. En sådan begäran ska göras inom två veckor från det att uppgiften om fusionsplanens registrering kungjorts.

En bolagsstämma får i dessa fall hållas tidigast två veckor efter det att uppgiften om fusionsplanens registrering har kungjorts. Om något publikt aktiebolag deltar i fusionen gäller i stället att bolagsstämma får hållas tidigast efter en månad.

Observera att ovanstående bestämmelser inte gäller vid fusion där samtliga bolag är privata aktiebolag och alla aktieägare i moderbolaget har undertecknat fusionsplanen. I dessa fall är fusionsplanen redan därigenom att anse som godkänd och någon prövning på bolagsstämma ska därför inte ske.

Bolagsstämmans beslut om godkännande av fusionsplanen är giltigt endast om det röstats fram av aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid bolagsstämman företrädda aktierna.

Om fusionsplanen inte godkänts i sin helhet, är frågan om fusion förfallen.

Underrättelse till borgenärer

Om fusionsplanen inte ska underställas bolagsstämman i moderbolaget eller om planen har godkänts av bolagsstämman ska vart och ett av bolagen skriftligen underrätta sina kända borgenärer om att planen blivit gällande. Underrättelsen ska innehålla en uppgift om att bolaget avser att ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen samt en uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig att fusionsplanen verkställs.

Borgenärer i moderbolaget behöver inte underrättas om revisorerna i sitt yttrande över fusionsplanen har uttalat att de har funnit att fusionen inte medför någon fara för att dessa borgenärer inte ska få sina fordringar betalda. Underrättelser behöver inte heller skickas till de borgenärer vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

Innehållet i ansökan

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen. Ansökan ska göras hos Bolagsverket inom en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats ska ansökan göras senast två år efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts.

Använd blanketten Fusion – aktiebolag, nr 831. Registreringsavgiften ska betalas samtidigt som anmälan skickas in. På sidan Priser och avgifter för aktiebolag kan du se hur mycket du ska betala.

Bilagor som ska följa med ansökan

  • Fusionsplanen (en bestyrkt kopia),
  • intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer (VD) om att bolagens kända borgenärer har underrättats om att fusionsplanen har blivit gällande (ett original eller en bestyrkt kopia),
  • intyg från bolagens styrelser eller verkställande direktörer (VD) att samtliga aktieägare har undertecknat fusionsplanen; gäller privata aktiebolag som inte behöver anmäla fusionsplanen för registrering,
  • yttrande från revisorerna (en bestyrkt kopia); gäller privata aktiebolag som inte behöver anmäla fusionsplanen för registrering,
  • bolagsstämmoprotokoll, i förekommande fall (kopia).

Intyg som skrivs under av styrelsen ska vara underskrivet av minst hälften av styrelseledamöterna.

Om sökanden inte ger in de föreskrivna handlingarna ska ansökan avvisas av Bolagsverket.

Tillståndsprövning

Om det inte finns något hinder mot ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen ska Bolagsverket kalla bolagens kända och okända borgenärer i PoIT. Av kallelsen ska det framgå att den som vill motsätta sig (bestrida) ansökan skriftligen ska anmäla detta till Bolagsverket och att den som inte gör det anses ha medgivit ansökan. Bolagsverket ska inte kalla de borgenärer som bolagen inte behöver underrätta enligt vad som ovan har angivits. Kallelsetiden är två månader.

Bolagsverket ska även skicka underrättelser om kallelsen till Skatteverket.

Om något bestridande inte har lämnats in till Bolagsverket inom kallelsetiden ska Bolagsverket ge tillstånd att verkställa fusionen.

Om en borgenär som omfattas av kallelsen bestrider ansökan inom den förelagda tiden, ska Bolagsverket lämna över ärendet till tingsrätten på den ort där moderbolaget har sitt säte.

Rätten ska ge tillstånd att verkställa fusionen om det visas att de borgenärer som bestritt ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar. I annat fall ska ansökan avslås.

När beslutet om tillstånd att verkställa fusionsplanen har registrerats av Bolagsverket är de dotterbolag som ingår i fusionen upplösta och dotterbolagets tillgångar och skulder övergår till moderbolaget.

Frågan om fusion förfaller

Om ansökan om tillstånd att verkställa fusionen inte har gjorts inom den föreskrivna tiden eller om en sådan ansökan har avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft, ska Bolagsverket förklara frågan om fusion förfallen.

Återgång av fusion

Under vissa förutsättningar kan en fusion gå åter efter ett avgörande i domstol, se 23 kap. 52 § ABL. Om en fusion går åter svarar dotterbolag och moderbolaget solidariskt för förpliktelser som uppkommit genom någon åtgärd på moderbolagets vägnar sedan ett dotterbolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i PoIT.

Vanliga fel och brister i handlingar som skickas in till oss

  • I fusionsplanen saknas uppgift om bolagskategori.
  • I fusionsplanen saknas uppgift om bolagens säte eller uppgiften om sätet är felaktig.
  • Anmälan om registrering av fusionsplan kommer in för sent.
  • Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen kommer in för sent eller för tidigt.
  • Revisorernas yttrande, gällande faran för att borgenärerna i moderbolaget inte ska få betalt för sina fordringar, omfattar fel bolag. Revisorernas yttrande ska omfatta alla inblandade bolag i fusionen.
  • Ett inte så vanligt fel, men ödesdigert, är att man i fusionsplanen förväxlar de bägge bolagen och låter fel bolag fusioneras bort. Kontrollera därför organisationsnumren noga.

Observera att endast en fusionsplan kan registreras och verkställas per fusionsärende.

Praktiska tips

Överlåtelse av företagsnamn

Vill moderbolaget överta dotterbolagets företagsnamn kan detta inte registreras förrän dotterbolaget är upplöst. Ett så kallat helt korsbyte är dock möjligt under fusionsförfarandet, dvs. moderbolaget och dotterbolaget byter företagsnamn med varandra.

Verksamhetsparagrafen

Kontrollera bolagsordningens verksamhetsparagraf i moderbolaget. Omfattar bolagsordningen den verksamhet som man tar över?

Likvidation

Om dotterbolaget är i likvidation under fusionen hindrar detta inte att fusionen genomförs. Moderbolaget kan däremot inte vara i likvidation eftersom det strider mot syftet om avveckling av aktiebolag.

Övergång av tillgångar

Vid upplösning övergår dotterbolagets tillgångar till moderbolaget. Låter man tillgångarna övergå tidigare är det inte fråga om ett fusionsförfarande.

Återkallelse av fusion

Återkallelse av fusion kan ske fram till dagen för att Bolagsverket lämnar tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Underskrifter

Observera att minst halva styrelsen ska underteckna fusionsplanen och att även arbetstagarrepresentanter räknas in i styrelsen.

Var noga med ordningen

Var noga med i vilken ordning bolagen upplöses om det är frågan om fusion i flera steg, exempelvis om mormor-, mor- och dotterbolag fusioneras samtidigt.

Avgift

Vid inbetalningen av avgiften ska man ange moderbolagets företagsnamn och organisationsnummer, samt att den avser fusion med dotterbolaget X AB.

Lagar och förordningar

23 kap. aktiebolagslagen (2005:551)

1 kap. 32-36 §§, 3 kap. 1 och 3 §§ aktiebolagsförordningen (2005:559)

Lönegarantilagen (1992:497)

Aktiebolag, Likvidation

Frivillig likvidation

Lämna en kommentar

25 kap. 1–9 §§ aktiebolagslagen (ABL)

En kallelse till en bolagsstämma där frågan om likvidation ska tas upp ska innehålla det huvudsakliga förslaget till beslut. Styrelsen eller den som väcker förslaget om likvidation ska i sitt förslag ange skälen för likvidation och vilka alternativ som finns, från vilken dag likvidation föreslås gälla, den beräknade tidpunkten för skiftet, skifteslikvidens beräknade storlek och, i förekommande fall, vem som föreslås till likvidator. Om det är en bolagsstämma som inte behandlar årsredovisningen ska den senaste årsredovisningen och revisionsberättelsen och en redogörelse från styrelsen för väsentliga händelser därefter och ett yttrande från bolagets revisor över redogörelsen läggas till förslaget till beslut. Förslaget ska hållas tillgängligt i förväg och läggas fram på bolagsstämman. Om alla aktieägare är eniga om det kan beslut om likvidation fattas även om dessa handlingar inte har tillhandahållits.

Bolagsstämman beslutar om likvidation och ser till att anmälan om detta sker till Bolagsverket, som utser likvidator. Bolagsstämman ska utse någon som ska anmäla beslutet, det kan vara styrelsen, VD eller någon annan. Bolaget kan lämna förslag på lämplig likvidator till Bolagsverket.

Det krävs enkel majoritet för beslutet om inget annat sägs i bolagsordningen. Oavsett vad det står i bolagsordningen räcker det alltid med enkel majoritet om det skulle finnas en anledning till tvångslikvidation, läs mer under rubriken Tvångslikvidation. Beslutet gäller omedelbart om inget annat sägs i beslutet.

Om det inte finns anledning till tvångslikvidation, kan bolagsstämman bestämma att beslutet ska gälla från och med en viss senare dag. Denna dag får inte sättas senare än den första dagen på det närmast följande räkenskapsåret, om det inte finns en bestämmelse i bolagsordningen som tillåter det. Om dagen sätts senare än så är beslutet ogiltigt.

Kapitalbrist

Så fort en misstanke uppstår om att för mycket av aktiebolagets egna kapital är förbrukat ska en särskild s.k. kontrollbalansräkning upprättas. Denna ska granskas av bolagets revisorer. Därefter ska frågan om likvidation hänskjutas till bolagsstämman. Visar det sig att mer än hälften av det egna kapitalet är förbrukat kan bolagsstämman välja mellan att besluta om likvidation eller att hänskjuta frågan till en ny bolagsstämma inom åtta månader. Godkänns inte på den senare bolagsstämman en ny kontrollbalansräkning (också den granskad av bolagets revisorer) som uppvisar att bolagets egna kapital uppgår till minst hela det registrerade aktiekapitalet ska bolaget gå i likvidation.

Om bolagsstämman inte beslutar om likvidation ska styrelsen inom två veckor ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska sättas i likvidation. Ansökan kan också göras av en styrelseledamot, VD, en revisor eller en aktieägare.

Ändring av företagsnamnet

Ett bolag i likvidation kan inte ändra sitt företagsnamn. Bolagsstämman kan dock först besluta att ändra företagsnamnet och sedan besluta om likvidation. Anmäl ändrat företagsnamn i ett ärende och likvidationen i ett annat. Bolagsverket kan då först registrera det nya företagsnamnet och sedan likvidationen.

Ansvar

Den styrelseledamot som driver aktiebolaget vidare trots att han känner till likvidationsskyldigheten kan bli personligt ansvarig. Vid minsta tveksamhet om skyldigheten att gå i likvidation eller upprätta kontrollbalansräkning bör aktiebolagets styrelse rådgöra med sin revisor.

Ett personligt ansvar för bolagets förpliktelser kan också drabba styrelsen och VD om årsredovisningshandlingarna inte skickas in till Bolagsverket inom femton månader efter räkenskapsårets utgång.

Anmälan

25 kap. 8 § aktiebolagslagen (ABL) och 1 kap. 43 § aktiebolagsförordningen (ABF)

Anmälan om att bolagsstämman har beslutat om likvidation kan göras på blanketten Frivillig likvidation, aktiebolag, 832 . Blanketten innehåller bland annat en mall för bolagsstämmoprotokoll. Anmälan ska undertecknas av den som fått bolagsstämmans uppdrag eller av styrelseledamot eller VD.

Anmälan ska innehålla:

  • en uppgift om bolagets organisationsnummer
  • en uppgift om den dag när likvidationen ska börja, om detta inte ska ske omedelbart; ett beslut om frivillig likvidation går i verkställighet samma dag som bolagsstämman fattat sitt beslut; detta gäller om inget annat har bestämts av bolagsstämman; bolagsstämman kan, utom i de fall när det finns en anledning till tvångslikvidation enligt 25 kap. 11, 12 eller 17 § ABL, besluta att likvidationen ska börja en viss senare dag; denna dag kan bestämmas till ”den dag då Bolagsverket beslutar att utse likvidator”; dagen kan också bestämmas till ett visst datum efter bolagsstämman, dock inte senare än den första dagen på det närmast följande räkenskapsåret, om det inte finns en bestämmelse i bolagsordningen som tillåter det,
  • en bekräftelse i original från varje likvidator och likvidatorssuppleant att han är villig att åta sig uppdraget; kan också göras på blankett 806,
  • personuppgifter för alla föreslagna likvidatorer, likvidatorssuppleanter samt (om likvidatorerna utsett en sådan) den särskilda delgivningsmottagaren. Personuppgifterna ska bestå av: fullständigt namn, personnummer (om sådant saknas, födelsedatum), postadress och den kommun där personen är folkbokförd (hemvist behöver bara anges om kommunen inte är samma som postorten),
  • en uppgift om hur bolagets firma ska tecknas under likvidationen; om bolagets firma ska tecknas på ett annat sätt än av samtliga likvidatorer biläggs också en bestyrkt kopia av ett protokoll från ett sammanträde med likvidatorerna som utvisar firmateckningsrätten; under likvidationen ska firmateckning ske med tillägget ”i likvidation” eller liknande,
  • en uppgift om vilken adress bolaget ska ha under likvidationen, vanligtvis likvidatorns kontorsadress.

Om nya revisorer, revisorssuppleanter, lekmannarevisorer eller suppleanter för lekmannarevisorer ska anmälas, tillkommer krav på uppgifter i anmälan och bestyrkt bolagsstämmoprotokoll med valet samt försäkran på heder och samvete att de ovan nämnda personerna har åtagit sig uppdragen och att bolagets revisorer uppfyller behörighetskraven i 9 kap. 10–13 §§ ABL, samt att lekmannarevisorerna uppfyller kraven i 10 kap. 9 § ABL.

Bilagor till anmälan

  • Ett protokoll från bolagsstämman, i original eller bestyrkt kopia, där det framgår att bolaget beslutat att gå i likvidation.
  • Registreringsavgiften som skickas in via plusgiro eller bankgiro. Prisuppgifter finns på vår webbplats under Priser och avgifter. Vid betalning av avgiften ska du ange bolagets företagsnamn och organisationsnummer, samt att avgiften avser frivillig likvidation.
  • Bifoga en meritförteckning över den föreslagne likvidatorn med information som är betydelsefull för uppdraget, exempelvis utbildning, tidigare uppdrag som likvidator, erfarenhet av obeståndsjuridik. Om den föreslagne är advokat med konkursförvaltarerfarenhet och någon som Bolagsverket tidigare har förordnat som likvidator i likvidationssituationer ska du ange detta. Om en likvidators meritförteckningen tidigare har skickats till Bolagsverket, ange då i vilket bolag som likvidatorn tidigare har förordnats. Om bolaget önskar att Bolagsverket förordnar en lämplig likvidator ska du ange detta i anmälan och bolagsstämmoprotokollet. Bolagsverket förordnar då en likvidator som verkar där bolaget har sitt säte.

När ärendet kommer in till Bolagsverket görs en granskning av handlingarna och en prövning av den föreslagna likvidatorn. Därefter utser Bolagsverket likvidator och registrerar likvidationen.

Återkallelse av anmälan om likvidation

En anmälan av ett likvidationsbeslut, som inträtt omedelbart, kan inte återkallas. Bolaget är redan i likvidation. Bolagsstämman kan endast upphäva den tidigare stämmans likvidationsbeslut om likvidationsbeslutet träder i kraft en viss senare dag. I annat fall måste stämman besluta om likvidationens avbrytande och återupptagande av verksamhet.

Aktiebolag, Likvidation

Likvidation som följs av konkurs

Lämna en kommentar

När Bolagsverket beslutat om tvångslikvidation visar det sig ganska ofta att bolaget saknar tillräckliga tillgångar för att betala sina skulder eller likvidationskostnaderna. Likvidatorn ska då ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska försättas i konkurs. Han ska i detta sammanhang ge tingsrätten uppgifter om en eventuell kallelse på okända borgenärer, jämför 10 § konkursförordningen. Tingsrätten utser en konkursförvaltare. Likvidatorn får inte bli konkursförvaltare.

Konkursförvaltaren representerar konkursboet och bestämmer över bolagets egendom. Han representerar inte i egentlig mening bolaget.

I konkursen ska regelmässigt göras en särskild konkursbouppteckning. I samband med detta ska den som har hand om bolaget (likvidatorn) vid ett särskilt s.k. edgångssammanträde på tingsrätten försäkra (gå ed på) att han uppgett alla bolagets tillgångar och skulder som han känner till. När en likvidator ersatt styrelsen och VD måste han alltså som regel ställa upp vid detta edgångssammanträde.

Om konkursen avslutas utan överskott är bolaget upplöst; detta anmäls av tingsrätten för registrering hos Bolagsverket. Något behov att fullfölja likvidationen finns normalt inte i dessa fall.

Aktiebolag, Likvidation

Likvidationen upphör och verksamheten återupptas

Lämna en kommentar

25 kap. 45 § ABL och 1 kap 49 § ABF

Bolagsstämman kan bara i vissa fall besluta om att likvidationen ska upphöra och att verksamheten ska återupptas. Detta är möjligt vid frivillig likvidation, när rätten har beslutat om likvidation på grund av kapitalbrist, när bolagets konkurs avslutats med överskott eller lagts ned eller om egendom i konkursboet återställs efter ackord. En förutsättning är att bolagets eget kapital uppgår till minst hela det registrerade aktiekapitalet. Ett sådant bolagsstämmobeslut förutsätter också att revisorerna har lämnat ett särskilt yttrande, se nedan. Ett beslut om att likvidationen ska upphöra och verksamheten återupptas får inte verkställas förrän registrering har skett.

Likvidatorn gör anmälan om att bolagsstämman beslutat att likvidationen ska upphöra och verksamheten återupptas samt att bolaget har valt en ny styrelse. Anmälan ska undertecknas av likvidatorn. Den ska skickas till Bolagsverket.

Anmälan ska innehålla:

  • en uppgift om bolagets organisationsnummer,
  • en uppgift om bolagets postadress,
  • personuppgifter för bolagets styrelseordförande och andra styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, VD, vice verkställande direktörer (VVD), externa firmatecknare och (om en sådan har utsetts) den särskilda delgivningsmottagaren; personuppgifterna ska vara desamma som har angetts ovan för likvidatorer och
  • en uppgift om hur bolagets firma ska tecknas.

Följande ska finnas i eller följa med anmälan

  • En försäkran på heder och samvete av likvidatorn att:
    • det inte finns någon likvidationsanledning enligt 25 kap. 11 eller 12 § ABL,
    • bolagets egna kapital beräknat enligt 25 kap. 14 § ABL uppgår till minst hela det registrerade aktiekapitalet,
    • utskiftning inte har skett,
    • samtliga styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, VD, VVD, och externa firmatecknare varken är i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken och (i förekommande fall) den särskilda delgivningsmottagaren inte har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
    • styrelseledamöterna, styrelsesuppleanterna, styrelseordföranden, verkställande direktören, vice verkställande direktören, firmatecknarna och den särskilda delgivningsmottagaren har åtagit sig uppdragen.
  • Ett bolagsstämmoprotokoll i bestyrkt kopia med beslutet enligt ovan, samt val av styrelseledamöter och styrelsesuppleanter för bolaget,
  • Ett styrelseprotokoll i en bestyrkt kopia med följande:
    • val av en av styrelseledamöterna till styrelseordförande (detta gäller om styrelsen består av fler än en styrelseledamot,
    • val av VD och VVD (detta gäller om sådana har utsetts); i publika aktiebolag måste det utses en VD som inte får vara samma person som styrelseordföranden,
    • val av särskilda firmatecknare (detta gäller om sådana har utsetts),
    • val av en särskild delgivningsmottagare (detta gäller om bolaget inte har någon behörig ställföreträdare som är bosatt i Sverige),
    • beslut om hur bolagets firma ska tecknas (kan också ersättas av försäkran), styrelseprotokollet kan ersättas av en försäkran på heder och samvete att det som anmälts om styrelseordförande, VD, VVD, de särskilda firmatecknarna, firmateckningen samt (om en sådan har utsetts) delgivningsmottagaren stämmer överens med de beslut som bolaget har fattat,
  • Ett yttrande från revisorerna i en bestyrkt kopia om bolagets egna kapital, se 25 kap. 45 § ABL och
  • Registreringsavgiften. Avgifterna framgår på vår webbplats, under Priser och avgifter.

Om nya revisorer, revisorssuppleanter, lekmannarevisorer och suppleanter för lekmannarevisorer ska anmälas tillkommer krav på uppgifter i anmälan och bestyrkt bolagsstämmoprotokoll med valet samt försäkran på heder och samvete att de ovan nämnda personerna har åtagit sig uppdragen och att bolagets revisorer uppfyller behörighetskraven i 9 kap. 10–13 §§ ABL, samt att lekmannarevisorerna uppfyller kraven i 10 kap. 9 § ABL.

När utskiftning har skett kan inte verksamheten återupptas ens om aktiekapitalet skulle ha betalats tillbaka till bolaget.

Observera att den nya styrelsen inte kan verka förrän denna har registrerats.

Därför är det inte lämpligt att ärenden av detta slag innehåller ändring av aktiekapitalet eller företagsnamnet.

Aktiebolag, Likvidation

Redovisning under likvidationen

Lämna en kommentar

Styrelsen och VD avger redovisning för tiden från den senaste framlagda årsredovisningen till dess att likvidatorn förordnades. (Avgångsredovisning) Redovisningen ska granskas av revisorn huvudsakligen på samma sätt som en vanlig årsredovisning.

Likvidatorn ska för varje år avge årsredovisning till årsstämman. Resultatdispositioner görs inte. Det finns vissa särskilda regler för revision och årsredovisning under likvidation i 25 kap. 31 och 37 §§ ABL. Frågan om fastställelse av årsredovisningen och ansvarsfrihet för likvidatorn samt om likvidationen onödigt fördröjs bedöms varje år av revisorerna i revisionsberättelsen och prövas av bolagsstämman.

För räkenskapsår som avslutas den 31 december 2001 eller senare, gäller att reglerna om förseningsavgift tilllämpas även när ett bolag har gått i likvidation. Om inte årsredovisningen och revisionsberättelsen har kommit in till Bolagsverket inom sju månader efter räkenskapsårets utgång kan Bolagsverket besluta om förseningsavgift. Efter att ett beslut om likvidation har registrerats får dock Bolagsverket inte besluta om förseningsavgift för redovisning som avser tiden före likvidationsbeslutet, se 8 kap. 7 § årsredovisningslagen (ÅRL).

Likvidatorn ska ansöka om kallelse på okända borgenärer hos Bolagsverket.