Kategoriarkiv: Arv

Bouppteckning – Checklista

Bouppteckning – vad ska man tänka på vid upprättandet av en bouppteckning. Nedan har du Skatteverkets checklista för förrättandet av en bouppteckning.

Läs först  mer om vad en bouppteckning är innan du sätter igång.

Kontrollera att dessa uppgifter är ifyllda
• Uppgifter om den avlidne
• Arvingar med uppgift om släktskap eller relation till den avlidne
• Uppgift om dödsbodelägare eller efterarvingar
• Uppgifter om närvaro och kallelse
• Ingivare, namn och adress
• Uppgift om försäkringar
• Den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen
• Den efterlevandes tillgångar och skulder på den avlidnes dödsdag
• Förrättningsdag/-ar
• Underskrift av bouppgivaren
• Underskrift av förrättningsmännen

Handlingar som du i vissa fall ska bifoga
• Bouppteckning efter tidigare avliden
• Äktenskapsförord, inregistrerat
• Testamente, bestyrkt kopia
• Testamentsgodkännande
• Bröstarvinges laglottsyrkande
• Arvsavstående
• Beslut om god man
• Fullmakt i original
• Kallelsebevis
• Värdeintyg

Boutredning

Boutredningens syfte är i första hand att kartlägga den avlidnes (och efterlevande makes) dödsbo (dennes tillgångar och skulder), hitta den avlidnes arvingar  och ifall det finns ett testamente även hitta dennes testamentstagare.

När man har kartlagt den avlidnes dödsbo, hittat arvingarna och testamentstagare så ska övergår boutredningen så småningom till en s.k. bouppteckning och slutligen till ett arvsskifte.

I vissa fall behöver en bouppteckning inte göras, utan det räcker med att skickar en dödsboanmälan till Skatteverket.

Vem ska leda boutredningen?
– dödsbodelägarna (efterlevande make, särkullbarn och universiella testamentstagare) – om ingen testamentsexekutor eller boutredningsman har valts så leder dödsbodelägarna själva förvaltningen.
– testamentsexekutor – om den avlidne i sitt testamente har valt en testamentsexekutor så är denne som ska leda förvaltningen.
– boutredningsman – både dödsbodelägarna och testamentsexekutorn kan hos tingsrätten ansöka om att få en boutredningsman som leder förvaltningen.

Arvsskifte

Arvsskifte (Arvskifte) är fördelningen av en avliden persons dödsbo (dennes kvarlåtenskap) som sker  mellan arvingar och universella testamentstagare. Innan ett arvskifte kan ske måste först en boutredning göras och sen så förrättas en bouppteckning och slutligen sker arvsskiftet. Om den avlidne efterlämnar en make/maka så måste först en bodelning göras för att avskilja den efterlevandes andel i det samlade giftorättsgodset.

Reglerna om arvsskifte finns i ärvdabalken 23 kap.

Arvsskifte är fördelningen av en avliden persons dödsbo (dennes kvarlåtenskap) som sker  mellan arvingar och universella testamentstagare.

Innan ett arvskifte kan ske måste först en boutredning göras och sen så förrättas en bouppteckning och slutligen sker arvsskiftet.

Om den avlidne efterlämnar en make/maka så måste först en bodelning göras för att avskilja den efterlevandes andel i det samlade giftorättsgodset.

Reglerna om arvsskifte finns i ärvdabalken 23 kap.

Bouppteckning

Bouppteckning – behöver du hjälp att upprätta en bouppteckning? Behöver du hjälp att upprätta en fullmakt till någon som ska upprätta en bouppteckning? Då har du kommit rätt – här kommer vi att gå igenom vad en bouppteckning är för något och hur du går tillväga för att förrätta en bouppteckning.

Bouppteckning
En bouppteckning är helt enkelt en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall (och vid konkurs) och skickas till Skatteverket för registrering.

Bouppteckning vid dödsfall
I samband med ett dödsfall kallas även tillfället (förrättningsdagen) då de personer som har rätt till arv träffas för att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder som de var på dödsdagen för en bouppteckning (dvs själva upprättandet av den skriftliga handlingen som i sig kallas för bouppteckning).

Bouppteckning inom tre månader
En bouppteckning måste upprättas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska därefter skickas till Skatteverket senast en månad efter det att den har upprättats. Dock kan dödsboet söka anstånd med att upprätta bouppteckningen. Anståndsansökan måste göras senast tre månader efter döds fallet.

Vem förrättar bouppteckningen?
En bouppteckning ska förrättas av två personer, s.k. förrättningsmän, som ska intyga att boet har värderats på rätt sätt. Den person (bouppgivaren) som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgifter om boet. En bouppgivare kan t.ex. vara efterlevande make. Förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga och objektiva. Därför får förrättningsmännen inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dessa. Förrättningsmännen ska utses av den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgifter om boet.

Förrättningsdag
Den dag eller de dagar då dödsbodelägarna och andra som har kallats träffas och går igenom boets tillgångar och skulder är förrättningsdag. Bouppteckningen upprättas under en s.k. förrättning av förrättningsmännen tillsammans med bouppgivaren.

Kallelse måste skickas till samtliga dödsbodelägare i god tid till förrättningen.

Den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgift om boet bestämmer även tid och plats för förrättningen.

Ladda ner Skatteverkets bouppteckningsblankett – gäller för dödsfall från 1 jan 2005.

Här har du Skatteverkets checklista bouppteckning som är väldigt bra checklista för att vara säker på att du fått med det viktiga.

Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare kan vara
• efterlevande make eller registrerad partner
• sambo om bodelning ska ske
• arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden
• arvingar efter tidigare avliden make.

En dödsbodelägare är i grund och botten den som på grund av lag eller testamente har rätt till andel i boet.

Vilka ska kallas till förrättningen?
• dödsbodelägare enligt lag och testamente
• efterarvinge enligt lag och testamente
• efterlevande make, registrerad partner eller sambo
• god man om sådan finns
• eventuellt Allmänna arvsfonden

Tilläggsbouppteckning
Blir en ny tillgång eller skuld känd eller upp täcks någon annan felaktighet sedan bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. Den upp rättas på samma sätt som den första bouppteckningen.
Tilläggsbouppteckningen ska upp rät tas senast en månad efter det att felaktigheten upptäcktes. Bouppteckningsblanketten kan användas även för tilläggsbouppteckningen.

Enskild egendom

Hur går man tillväga för att egendom ska bli enskild egendom vid:

– äktenskap – genom överenskommelse i äktenskapsförord
– gåva – genom villkor i gåvobrev om enskild egendom
– arv – genom testamente
– testamente – genom villkor om enskild egendom i testamente
– utfallande försäkringsbelopp – villkoras som mottagarens enskilda egendom

– sambo – genom samboavtal